• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    januari 2011
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

© Copyright

Det går givetvis bra att citera ur mina inlägg här på bloggen (men inte att kopiera hela texten!). Vid citat, länka alltid till relevant inlägg så att den som läser citatet kan ta del av det i sitt sammanhang. Det är jag som har rätten till mina texter och jag är tacksam om denna rätt – © copyright – respekteras.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om exklusion

Den här texten handlar om Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande angående beviskravet för exklusion och individuellt ansvar (vid bl.a. terrorbrott), daterat den 12 januari 2011. Dokumentet börjar med en

Sammanfattning
Beviskravet för exklusion bör kunna jämställas med att det enligt svensk straffrätt finns skälig misstanke för att personen begått ett sådant brott som anges i Genèvekonventionens artikel 1 F. Vid prövningen av exklusion krävs en noggrann trovärdighetsbedömning av de uppgifter som läggs till grund för uteslutningen.

I det nio sidor långa dokumentet tas många aspekter av frågan upp och förs ett ganska omfattande resonemang kring beviskravet för exklusion och individuellt ansvar. Här följer några korta utdrag, helat texten kan läsas i dokumentet.

Vid bedömning av individens ansvar för de brott som anges i Genève- konventionens artikel 1 F ska den enskildes aktivitet, ansvarsområde och verksamhetstid inom organisationen särskilt beaktas. Bland annat ska utredas vilken roll som den berörda personen faktiskt har haft vid utförandet av de ifrågavarande handlingarna, dennes ställning i organisationen, den grad av kännedom som denne hade eller borde ha haft rörande organisationens verksamhet, de eventuella påtryckningar som denne varit utsatt för eller andra faktorer som kan ha påverkat dennes beteende.

EU
Europarådet har i “Guidelines on human rights and the fight against terrorism” (§ XII p 1) angett bl.a. följande: När en stat har allvarliga skäl för att tro att personen som ansöker om asyl har deltagit i terroristaktiviteter, måste flyktingstatus vägras denne person.

Praxis från EU-domstolen
EU-domstolen har i dom den 9 november 2010 i mål C-57/09 och C-101/09 prövat några frågor gällande exklusion av personer som varit medlemmar i organisationer som förts upp i förteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2001/931 på grund av organisationens delaktighet i terroristhandlingar.

Rättschefens bedömning
En trovärdig berättelse av den asylsökande kan utgöra tillräcklig bevisning för exklusion. Det faktum att en utsaga, som innebär att brott inledningsvis erkänns för att därefter förnekas eller nedtonas, bör trots allt kunna läggas till grund för exklusion om den sökande inte senare visar att uppgifterna var oriktiga (jämför t.ex. Migrationsöverdomstolens domar ovan). Även trovärdiga utsagor från annan än den sökande samt övrig trovärdig materiell bevisning kan användas. Denna bevisning måste dock kommuniceras med den sökande vari denne ska få tillfälle att yttra sig över sådan bevisning. Anonyma tips eller anonyma vittnesutsagor bör inte läggas till grund för exklusion utan tillkommande materiell bevisning

Avslutningsvis konstateras att det inte är möjligt att försvara sina handlingar med att man lydde order. Ett sådant försvar kan bara godtas om personen gör sannolikt att ordern inte framstod för honom som ett brott mot de mänskliga rättigheterna såsom det definieras av FN eller ordern i sin grund inte utgjorde något brott. Tvång kan enbart godtas som försvar om det görs sannolikt att handlingen gjordes under hot om omedelbart dödsstraff eller tortyr och den olagliga handlingen utfördes på ett sätt som innebar att skada i möjligaste mån undvikits (jmf punkt 22 i UNHCR:s Guidelines).

Det är inte ett krav för exklusion att personen fortfarande utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.