• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    januari 2011
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om asylsökande HBT-personer

Om Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande angående metod för utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, daterat den 13 januari 2011.

Dokumentet (som kan läsas här i sin helhet) börjar med en

Sammanfattning
I detta ställningstagande redovisas en metod för utredning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning. Metoden kan tillämpas både för den som gör sannolikt att han eller hon på grund av sin sexuella läggning riskerar förföljelse och för den som av andra skäl i sitt hemland bedöms tillhöra en grupp, som riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning.

Metoden är avsedd att ge ett stöd för att göra en framåtsyftande prövning. Därför blir de centrala frågorna: hur den sökande kommer att manifestera sin tillhörighet till gruppen vid ett återvändande och hur andra (både privat och offentligt) kommer att agera på detta förhållningssätt.

Migrationsverket får i sin bedömning inte kräva att den person som gör sannolikt att han vid ett återvändande offentligt visar sin sexuella läggning istället väljer ett diskret levnadssätt.

Om personen själv anför att han/hon kommer att välja ett diskret levnadssätt vid ett eventuellt återvändande är den avgörande frågan vad orsaken till detta val är. Om orsaken är att det är så han/hon önskar att leva eller att det beror på grund av socialt tryck ska ansökan avslås. Om – å andra sidan – orsaken är att han/hon riskerar en konkret skyddsgrundande förföljelse ska detta godtas.

Dokumentet (som kan läsas här i sin helhet) är sex sidor långt och under rubriken ”Bakgrund” anges följande:

Av Migrationsöverdomstolens praxis framgår att flyktingskapsbedömningen ska vara framåtsyftande. Detta gäller i alla mål där sökanden tillhör en viss samhällsgrupp.

Fråga uppkommer därmed hur den framåtsyftande risken vid ett återvändande ska utredas och prövas. Det finns ett behov av en konkret metod för utredningen och prövningen åtminstone i ärenden som rör personer ur en viss utsatt grupp. Någon sådan metod går inte att finna i Migrationsöverdomstolens praxis även om Migrationsöverdomstolen t.ex. i MIG 2007:12 gett detaljerade handläggningsråd för prövningen av asylärenden.

Vidare anges att:

I förarbetena till utlänningslagen (prop. 2005/06:6, sid 28 – 29) anför regeringen bl.a. följande. Flyktingbestämmelsens krav att fruktan för förföljelse skall vara välgrundad, dvs. att fruktan skall ha fog för sig, gäller vid påståenden om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, på samma sätt som beträffande övriga grunder för förföljelse. Vid prövningen av om fruktan är välgrundad skall alltså göras en bedömning av risken för att sökanden kan komma att utsättas för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet.

Ett antal relevanta rättsfall redovisas också i korthet. Därefter följer rättschefens bedömning och man kan läsa sig till att reglerna är mycket strikta och att en person inte anses vara skyddsbehövande enbart på grund av det faktum att han/hon säger sig vara eller är homosexuell. Här anges bland annat:

Av relevant och aktuell landinformation bör fastställas om den aktuella gruppen i personens hemland är utsatt för övergrepp som till sin natur och sin omfattning utgör skyddsgrundande förföljelse och om den aktuella gruppen kan få ett effektivt skydd av myndigheter eller annan organisation.

Därefter bör det bedömas om den sökandes genom sin berättelse gjort sannolikt att han/hon innan avresan drabbats av förföljelse eller skyddsgrundande behandling och om den sökande i så fall försökt få skydd av myndigheterna.

Om den sökande gör sannolikt att han/hon kommer att välja att offentligt visa sin tillhörighet till samhällsgruppen måste man fråga sig hur andra (både privat och offentligt) kommer att agera på detta förhållningssätt. Hur personen agerar i olika möten kan variera och därmed kan också risken variera. Frågan är om reaktionerna kommer att nå upp till skyddsgrundande förföljelse. Vid bedömningen måste beaktas att den sökande varken kan eller får förväntas dölja delar av sin sexuella läggning, som han/hon inte är villig att dölja. Enbart det faktum att den sökande inte kan agera på samma sätt i sitt hemland som han kan göra i Sverige är inte i sig skyddsgrundande eftersom Genèvekonventionen inte garanterar sökanden samma öppenhet och skydd för mänskliga rättigheter i hemlandet som i landet där han söker skydd.

Om personen anför att han/hon kommer att välja diskreta handlingar måste nästa steg i utredningen vara att ta reda på varför personen kommer att välja detta levnadssätt. Om det framkommer att orsaken är att det är så han/hon önskar att leva, att det beror på grund av socialt tryck, t.ex. för att inte oroa sina föräldrar eller för att inte genera sina vänner/arbetskamrater är personen inte i behov av skydd. Socialt tryck av detta slag utgör inte förföljelse. Om – å andra sidan – utredaren kan fastställa att orsaken till att den sökande kommer att välja en diskret tillvaro är att han/hon riskerar en konkret förföljelse måste det bedömas om rädslan är välgrundad.

Om personen bedöms vara i behov av skydd på grund av sin tillhörighet till gruppen, som riskerar förföljelse på grund av sexuell läggning, måste utredningen avslutas med en bedömning av om det finns ett myndighetsskydd enligt gällande rätt att erhålla vid ett återvändande till hemorten eller ett internflyktsalternativ inom hemlandet.

Eftersom det, efter att jag haft kontakt med en migga och diskuterat det här rättsliga ställningstagandet, framkom att vi tolkade det olika, avstår jag från att kommentera utan lämnar åt var och en att själv tolka och förstå texten så gott det går. Jag har bett om att få ett kargörande på några punkter och när jag får det kan jag kommentera texten.

Här finns Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om exklusion, som jag inte heller kommenterat detta för att det är betydligt karare och entydigare.