En migga: ”Vi är den sista Sovjetstaten.”

En migga skrev så här till mig den 20 januari:

Har du läst artikeln som Gunnar Sandelin skrivit på Aftonbladet Debatt den 19 januari? (http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article8437420.ab#abArticleComments). Jag känner inte till honom, har inte läst hans andra artiklar och jag vet inte heller om det är stämmer som han skriver nu. Men om det stämmer så är det fruktansvärt, alltså om SCB diskriminerat honom som arbetssökande p.g.a. av hans fullt legitima åsikter som publicerats i olika tidningar.

Även om jag inte gillar SD (jag tycker att de är ulvar i fårakläder) så är det ett legalt parti. Men om någon av oss på Migrationsverket skulle vara medlem i SD (trots att det är demokratiskt invalt i Sveriges riksdag), då undrar jag vad som skulle hända. Eller om det kom fram att vi har åsikter om ledningen och dess sätt att tillämpa lagen. Jag tror att en sådan person skulle få sparken, på ett eller annat sätt.

Det pågår en del diskussioner på jobbet, men det finns också många som inte vill säga någonting alls p.g.a. rädsla. Någon kan berätta för chefen eller för ledningen och då blir man ju uppmärksammad och motarbetad. Vi måste ju dela verkets ”värderingar”. Det var lättare förut. Självklart, egentligen. Att alla människor har samma värde, att alla sökande ska bemötas på ett värdigt sätt och att vi även ska ge raka besked till dem och därmed underlätta återvändandet när tillstånd inte kan beviljas. Nu vet jag inte längre vilka våra ”värderingar” är.

Vår GD tycket att ett positivt beslut aldrig är fel medan vår migrationsminister tycker att fler personer bör avvisas med tvång. Faktum är att alla som söker asyl inte kan få asyl.

Det finns ett fåtal sökande som har tillräckliga skäl att få asyl eller skydd och därmed uppehållstillstånd. Men alla asylsökande ska naturligtvis bemötas med vänlighet och intresse. Samtidigt ska man ge raka besked till dem. En dubbelagenda där vår GD är ledsen över att alla inte fått tillstånd och vår migrationsminister (som verkar känna till lagen bättre än Migrationsverkets GD) vill förkorta vistelsetiden för personer som saknar skäl för att få asyl genom att utvisa dem med tvång, är lite förvirrande.

Jag frågade miggan om det är många läser den här bloggen. Han svarade:

Det är säkert många hos oss – inte minst på Besök och Bosättning – som läser bloggen. Men vi kan inte prata om sådant, som du väl förstår. Vi har inte ett sådant klimat som tillåter att vi ifrågasätter någonting som vår ledning kläckt ur sig. Hur tokigt det än kan vara.

Vi är den sista Sovjetstaten.

© Denna blogg.

”Uppförandet är trotsigt och barnsligt, en tonåring som fått sig en näsknäpp, inte en rättschef som kritiserats av internationell domstol.”

I GöteborgsPosten den 17 december 2010, skrev Frida Johansson Metso, ordförande i FARR och tidigare ordförande i Luf i en gästkrönika  följande, under rubriken Frida Johansson Metso: Kapplöpning till Irak:

Senare sitter Ribbenvik i möte med Amnesty, Röda Korset, UNHCR och flera andra flyktingorganisationer. Då raljerar han över domstolen – hur linjerna blev överbelastade och man fick hasta ut och köpa två nya faxar. Han fokuserar på domstolens misstag, som att någon som beviljats tidsfrist inte ens var irakier. Uppförandet är trotsigt och barnsligt, en tonåring som fått sig en näsknäpp, inte en rättschef som kritiserats av internationell domstol.

Ribbenvik är Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik, och det hela handlade om utvisning av irakier från Sverige sedan de fått avslag på sina asylansökningar och därmed ska lämna landet.

Johansson Metso skrev vidare i GP:

När våra egna rättsmedel uttömts finns Europadomstolen för att värna viktiga värden om vi, i anfall av principlöshet, skulle tumma på dem.

Inför utvisningen av ett antal irakier den 19 januari 2011, när Europadomstolen slagit fast att Sverige handlat korrekt och att det inte finns någon kritik mot utvisningen av en enda asylsökande i de senaste 200 fallen den tittat på, vad säger Johansson Metso nu? Hon framhåller ju i sin text i GP att Europadomstolen finns för att värna om viktiga värden och visar både tilltro och respekt för den. Gäller samma syn på Europadomstolen även nu, eller ska man se på den på ett annat sätt för att den inte gått på Johansson Metsos, UNHCR:s eller Amnestys linje? UNHCR och Amnesty har tagit avstånd från att de tidigare tyckt, att Europadomstolens utslag är vad Sverige ska rätta sig efter. Nu anser de i stället att Europadomstolen – denna gång! – har fel (för att den inte kom till samma slutsats som dessa två organisationer). Och så här tycker Johansson Metso på FARR:s sajt den 19 januari 2011:

Trots ett flertal skarpa protester, bland annat från UNHCR, Amnesty,  FARR (även via Sanna Vestin, sakkunnig i FARR:s styrelse) och irakiska asylkommittén och Sveriges Kristna Råd, verkställdes utvisningen till Bagdad i dag.
———-
Irakier som utvisades hade ansökt om inhibition, men inte fått svar, från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Störst oro uttrycks kring att bland de utvisade finns flera personer som tillhör utsatta minoriteter, bland annat kristna irakier, och flera personer som ska utvisas till områden som UNHCR skarpt avråder från att utvisa till.

Här radar hon upp alla som protesterat och säger att man inte fått svar från Europadomstolen. Hon väljer att inte tala om, att Europadomstolen visst har svarat och att dess besked var negativt i samtliga fall! Inte helt hederligt… Dessutom: det är inte Amnesty eller UNHCR eller FAR som har i uppdrag att avgöra vilka som ska få PUT i Sverige, det är Migrationsverket, migrationsdomstolarna och – i vissa unika fall – Migrationsöverdomstolen. Dessutom väger man in vad Europadomstolen eventuellt har att säga när någon klagar hos den.

Det är bra – och det behövs – organisationer, föreningar och även enskilda som granskar, tar reda på, bevakar och ifrågasätter vad som sker på asylområdet. Vi har också alla rätt att i demonstrationer visa vad vi tycker, att starta upprop för eller emot något, att på olika sätt framföra våra åsikter. Dock måste vi respektera den svenska utlänningslagen, som i demokratisk ordning antagits av riksdag och regering, och inte motarbeta att personer som inte har rätt att vistas i landet lämnar det.

Till slut: uttalandet från Johansson Metso om Migrationsverkets rättschef, där hon påstod att ”hans uppförande var trotsigt och barnsligt, en tonåring som fått sig en näsknäpp, inte en rättschef som kritiserats av internationell domstol” verkar nu passa in på henne själv. Det blir liksom lite av ”den som sa det, han va det”.

© Denna blogg. Vid korta citat,
länka alltid till ursprungstexten.