• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    januari 2011
    m ti o to f l s
    « Dec   Feb »
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitors
  • RSS samtid&framtid

    • Mer ”insight” skulle behövas också i Sverige! söndag, 13 april, 2014
      Tänk om man i svensk television kunde få se ett 50 minuter långt program i samma stil som australiensiska insight! Utan pådyvlade åsikter, utan en ständigt avbrytande programledare, utan gap och skrik, utan ohyfsade, okunniga, enkelspåriga deltagare och dito publik (OBS! Därmed givetvis inte sagt att alla som medverkar i svenska debattprogram kan etiketteras […]

En migga reflekterar över justitieministern uttalande: ”Jag tycker att det låter konstigt om man inte gör sitt yttersta för att de människor som hanteras av svenska myndigheter ska få en korrekt identitet.”

En migga reflekterar:

Jag såg och hörde den 27 januari en frågestund i riksdagen och reagerade på ett svar från justitieminister Beatrice Ask (M) på en fråga från Kent Ekeroth (SD) som, om frågan kommit från ett annat parti, nog skulle ha uppmärksammats mer.

Frågan var kanske lite otydligt ställd, men den gick ut på ifall regeringen tycker att det är rimligt att man inte åldersbestämmer de ensamkommande unga asylsökande som kommer till Sverige då man från Migrationsverkets sida uppdaterar ca 12-15 % utan tand/handledsröntgen, medan man i Norge och Danmark utreder just detta på fler unga sökande, och att det där visar sig vara fler av dem som säger sig vara under 18 som i själva verket är över 18.

Beatrice Ask svarade att hon inte är inläst på ämnet men att hon tycker att det är konstigt att vi i Sverige inte utreder den sökandes ålder grundligt. Tänk om hon vet vad hon sagt… Som det är nu så frågar vi den sökande hur gammal den är och får vi samma svar två gånger så släpper vi det, då är den asylsökande 16 år om den asylsökande själv påstår det.

Att sedan en  somalisk 18-åring dyker upp som 27-årig kenyan kan ju inte vi rå för, han sa ju att han var under 18…

Men om nu justitieministern tycker att vi ska utreda den sökandes ålder och identitet ”så långt det går”, borde vi då inte göra det och, likt andra länder som t.ex. Norge och Danmark, röntga tänder och handleder på alla unga sökande?

Kommentar: Frågor och svar återfinns för var och en att själv ta del av, i Riksdagens snabbprotokoll 2010/11:49, torsdagen den 27 januari kl. 14:00 – 15:02 (http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=108&bet=2010/11:49&guid={B56EE12D-7701-4734-BE0C-651554A6332D}). Sök på rubriken Ensamkommande flyktingbarn, för övrigt en felaktig rubrik som i stället borde vara Ensamkommande minderåriga asylsökande.

Jag har skrivit om den här frågan i åratal här på bloggen (sök på ”ensamkommande”). Ingen har lyssnat eller brytt sig om det och aldrig tidigare har jag hört en svensk minister säga det självklara som justitieminister Beatrice Ask uttalade i debatten:

Jag tycker att det låter konstigt om man inte gör sitt yttersta för att de människor som hanteras av svenska myndigheter ska få en korrekt identitet. Men jag har inte sakkunskapen. Jag kommer naturligtvis att ta reda på detta.

Kommentar: Det är det många som har tyckt är konstigt under flera år! Bland annat här på bloggen har jag publicerat larmrapporter kring de oklara identiteterna hos en mycket stor majoritet av dem som söker asyl, och publicerat inlägg kring både åldrar och identiteter hos asylsökande som påstår sig vara minderåriga: från socialbyråer, HVB-hem för ensamkommande minderåriga asylsökande. Dessutom har jag publicerat oräkneliga rapporter från miggor som enligt uppgift av sin ledning tillsagts att inte kontrollera utan gå på vad den sökande själv påstår. Och jag har varnat för det utbredda strutseriet hos politiker och journalister, som valt och väljer att stoppa huvudet i sanden och låtsas om ingenting.

Till fega och vilseledande svenska politiker och journalister: Det finns absolut ingenting ”främlingsfientligt” eller ”rasistiskt” i att ett land tar reda på vilka människor som vill vistas på dess territorium och varför! Tvärtom: det är vad som ska ske enligt de lagar som finns. Men i Sverige struntar man mycket ofta i detta, vilket de många rapporterna som nämnts ovan, med all önskvärd tydlighet visar. Vad man ska kalla ett sådant agerande vet jag inte. Kanske ”anarkistiskt”? Kanske ”lagtrots”? Kanske ”svenskfientligt”?

Justitieministern kommer att bli lika skakad när hon ”tar reda på detta”, som alla vi andra har blivit; vi som sedan länge känner till och sedan länge har larmat om sakernas ohållbara tillstånd.

© Denna blogg.

Kurshid har nu utvisats från Finland till Iran

Apropå bloggningen Sari från Oravais skriver om Kurshid så har följande uppdatering om fallet inkommit den 27 januari:

I går skickades Kurshid tillbaka till Iran. Fyra poliser behövdes. Hon hade bara strumpor och T-shirt på sig, och byxor. De satte på henne handbojor , och det gjorde ont i  hennes arm. Kurshid grät.

Kurshid var chockerad över hur den finska polisen behandlade henne. Hennes fötter var genomblöta, hon fick trampa i snön och måste ta av sina sockor i planet. De mellanlandade i Moskva och Kurshid berättar att det var mörkt och hon skrek och grät. Den kvinnliga polisen höll då för hennes mun och sa till henne: ”Var tyst! Ingen kommer ändå att hjälpa dig här och de förstår ändå inte vad du skriker”.

Framme i Iran var hon livrädd att gå till en taxi. Hon hade sagt förlåt för att hon inte hade lång kjol. Den kvinnliga polisen hade tre slöjor med sig åt  henne. Hon hade ju vägrat att ha något på huvudet.

Nu är Kurshid hos sin dotter. Hon gråter. Hon är rädd för att hennes pass är i Teheran och de tror inte att hon har varit i Finland som turist.

Jag kommer att följa henne och hennes liv i Iran och kommer att skriva om det.

Ingen kan bli annat än berörd över Kurshids öde. Och självklart hade hon haft ett mycket bättre, friare och mer värdigt liv som frånskild kvinna i Finland än i Iran. Man kan förstå att hennes vänner i Finland som kommit henne nära, nu sörjer och är förtvivlade, liksom hon själv, det är fullt förståeligt.

Man kan verkligen – med hjärtat – absolut förstå önskemålet från många håll att Kurshid borde ha fått stanna i Finland. Men mot dessa önskemål ställs utlänningslagen, enligt vilken flera instanser inte funnit att hon skulle ha sådana skäl att de skulle ha gett henne rätt till uppehållstillstånd. Någon måste bestämma. Någon måste fatta beslut. Och i Finland, liksom i Sverige och de flesta länder, är det myndigheter och domstolar som fattar beslut och dömer. Och när sista ordet i sista instans är sagt, då är det vad som gäller. Och så måste det ju vara i länder som inte har helt oreglerad invandring. Hur svårt och tungt det än känns när man berörs av enskilda människor som kommit en nära.

© Denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 152 andra följare