• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2011
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    252627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Storebrorsaktig, storsvensk lördagsintervju med Finlands statsminister

Sveriges Radios intervjuare Tomas Ramberg gjorde en dålig och delvis pinsam intervju – lördagsintervju – med Finlands statsminister Mari Kiviniemi den 9 april! Han malde och malde och malde på med frågor enbart ur svensk synvinkel och verkade inte alls intresserad av att förstå och förmedla något om finländsk politik!

Han klarade inte av att ställa frågor om Finlands olika ställningstaganden utan ställde dem helt och hållet i relation till vad man i Sverige tycker, tänker, gör, anser. Men Finland är ju ett eget land, ett självständigt land som inte alls agerar som Sverige gör utan som fattar sina egna beslut, en självklarhet som statsminister Kiviniemi flera gånger tvingades upprepa. Hon måste nog ha undrat över det märkliga svenska sättet att göra en intervju  med ett annat lands statsminister…

Tomas Rambergs tjat om Sannfinländarna var också direkt pinsamt (för honom och Sveriges Radio) och det tycktes inte som om han, personligen, klarade av att acceptera den finländska statsministerns tydliga svar, som hon dessutom upprepade flera gånger: att Sannfinländarna inte kan jämföras med Sverigedemokraterna i Sverige. Hon fick alltså upprepa detta flera gånger, Ramberg lyssnade inte eller snarare: han ville absolut inte ge sig utan skulle prompt försöka få fram någon likhet som inte finns. Han respekterade inte Mari Kiviniemi som alltså nästan tvingades gå i försvarsställning inför hans svenskbottnade tjat. Mycket oprofessionellt och inte särskilt informativt för svenska radiolyssnare!

Tomas Ramberg ställde även frågor om varför Finland inte sänt flygplan till Libyen – ”det har ju Sverige gjort”. Statsminister Kiviniemi svarade tålmodigt att Sverige får stå för sina beslut och förklara dem; Finland har ansvar för sina beslut inför sitt folk. Även detta tjatade Ramberg om ur svensk perspektiv. Det är är svårt att förstå att en reporter på Sveriges Radio inte klarar att visa respekt för ett annat lands statsminister – eller var det för att det är just Finland som han av någon anledning tyckte att han kunde komma med svenska förnumstigheter och sin storsvenska storebrorsattityd?

Vidare frågade denna mycket Sverigecentrerade intervjuare Mari Kiviniemi om hur Finland ställer sig till att gå med i Nato. Mari Kiviniemi svarade tålmodigt, klart och tydligt:

Det är inte aktuellt för Finland.

Inte heller det kunde Ramberg respektera, utan måste ställa även detta tydliga uttalande i relation till Sverige:

Låt oss säga att Sverige ansökte om medlemskap, hur skulle det påverka Finlands ställning?

Mari Kiviniemi svarade återigen tålmodigt, klart och tydligt:

Alltså det är inte så att ett (annat) land ska bestämma vad vi ska göra, utan vi ska fatta våra egna beslut också i framtiden. Nu är svaret nej till medlemskapet.

Ramberg gav sig inte:

Men hur skulle det påverka Finlands säkerhetspolitiska situation om det blev så att även Sverige blev Nato-medlem? Då skulle ni vara de enda alliansfria i grannskapet här.

Statsministern i det självständiga Finland tvingades igen förhålla sig till en svensk intervjuares svenskcentrerade syn. Hon svarade, med nästan skolfrökenaktig tydlighet denna gång, i hopp om att han skulle förstå:

Ja, alltså det är inte på det viset att om Sverige gör någonting, att vi ska följa Sverige (Här skrattade hon till lite och man kunde ana en lätt frustration över de här aningen nedlåtande frågorna. Min anm.). Vårt beslut påverkas av hur den allmänna säkerhetspolitiska situationen i Europa ser ut. Vi kommer också i framtiden att fatta våra egna beslut.

Efter detta tog Tomas Ramberg upp att Finland har sin andra kvinnliga statsminister och att landet också har en kvinnlig president och fyra kvinnliga partiledare och undrade:

Varför är ni så långt före oss svenskar när det gäller kvinnor på de höga posterna?

Mari Kiviniemi svarade:

Det är svårt att säga vad orsaken är till det. Finland var  ju det första landet som gav båda könen rösträtt år 1906, så vi har en lång historia av kvinnors deltagande. Också i arbetslivet är kvinnornas deltagande mycket högt, men så är det också i andra nordiska länder, så det förklarar inte den här situationen. Men jag är mycket stolt över att det är på det sättet i Finland, att 40 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor och över hälften av ministrarna.

Ramberg frågade då:

Har det påverkat jämställdheten i praktiken då, att det är ett matriarkat i Finland, som det låter på din beskrivning?

Återigen en märklig fråga och ett märkligt påstående: om ”matriarkat. Var får han allt ifrån, den här mannen? Kunde han inte ha läst på lite innan han intervjuade ett annat lands statsminister? Det förekommer inte ett evigt gnäll om genus och feminism och annat som pågår i Sverige. I samband med krigen blev det självklart för kvinnorna att klara allt själva när männen var vid fronten. Och man insåg att ”kvinnor kan”. Finlands historia är ju en helt annan än den svenska, men inte heller detta verkade intervjuaren bekant med.  Men Mari Kiviniemi svarar snällt:

Jag tycker att det har påverkat. Men jag trycker nog att jämställdhetsfrågorna  inte bara är kvinnofrågor utan också en fråga för männen. Men i affärslivet finns mycket att göra.

Ramberg säger då att Mari Kiviniemi lär ha sagt att hon kan tänka sig kvotering när det gäller bolagsstyrelser. Hon avbryter och säger:

Ja, att jag kan tänka sig det, men jag har inte föreslagit kvotering. Jag vill gärna ge våra företag lite tid att förbättra kvinnornas situation. så att man i alla styrelser har med kvinnor. Och om företagen inom en viss tid inte uppfyller våra krav så är jag – efter det, om inte något händer – beredd att införa kvotering.

Ramberg, som återigen enbart tänkte ur ett svenskt perspektiv, säger:

I Sverige har det här ju blivit en ganska tydlig vänster/höger-fråga där borgerliga partier är motståndare till att ingripa med lagstiftning medan partier till vänster vill ha kvotering. Det liberala argumentet brukar vara att det är företagens ägare som ska bestämma vilka som sitter i deras styrelser och att staten inte ska lägga sig i  det. Hur resonerar du som inte på något sätt kan kallas vänster, när du ställer dig mera positiv till den här tanken på kvotering?

Mari Kiviniemi:

Jag står i mitten! Jag är inte beredd att införa kvoter just nu. Men efter en viss period, om företagen inte visar bra resultat gällande jämställdhet… Men jag vill ge de lite tid att åtgärda problemet. Först efter det är jag beredd att ha kvotering.

Ramberg, som verkligen inte förstår de stora skillnaderna mellan Sverige och Finland, mellan svensk och finländsk politik, undrar nu, trots att Mari Kiviniemi varit kristallklar i sitt svar:

Men du har inga principiella eller ideologiska invändningar?

Ramberg förstår inte att man inte problematiserar och politiserar och ideologiserar precis allt i det östra grannlandet utan att sättet att tänka och mentaliteten är helt annorlunda än i Sverige. Och Mari Kiviniemi nästan avbryter honom och säger:

Nej, jag tycker inte att det här är en ideologisk fråga, åtminstone inte för mig.

Och här är den dåliga intervjun äntligen slut. Mari Kiviniemi var mycket bra, men intervjuarens behandling av henne var det inte.

Några råd till svenska medier som vill rapportera om Finland:

  • Behandla Finland som vilket annat självständigt land som helst, inte som en lillebror till Sverige.
  • Tro inte att Finland hela tiden sneglar på Sverige när dess regering och riksdag styr landet.
  • Tro inte att Finland har samma syn på demokrati som man har i Sverige.
  • Tro inte att politiken i Finland kan jämföras med politiken i Sverige.
  • Tro inte att det som Sverige gör styr eller i någon högre grad påverkar vad Finland gör.

Är man inte intresserad av att ge en allsidig, sann och verklighetsbaserad bild av det mångfacetterade och politiskt, ideologiskt, demokratiska landet på andra sidan havet, så låt då hellre bli att göra något alls!

© Denna blogg!