I finländska medier 21 april

Som en del av ett eget litet folkbildande projekt om Sveriges östra grannland samlar jag då och då, under rubriken I finländska medier, notiser och citat ur artiklar antingen från finlandssvenska eller från finskspråkiga medier (och översätter till svenska). Det blir sporadiskt och givetvis är urvalet mitt, oftast sådant som jag tror att kan vara intressant för svenskar (som vet förvånansvärt lite om Finland). Läs, titta och lyssna gärna mer på finländska medier på bl.a. yle.fi, hbl.fi, vbl.fi, abounderrattelser.fi (på svenska). Stora finskspråkiga medier är bl.a. hs.fi, is.fi. il.fi, yle.fi.

I finländska medier 21 april

Sannfinländarnas valseger och negativa inställning till krispaketet till Portugal har skapat tidningsrubriker i Portugal de senaste dagarna. Fyra av tio finländare vänder Portugal ryggen, var innebörden i flera artiklar. I Portugal förbereder man sig nu för svåra tider och oron för om stödpaketet kommer att förverkligas är stor.

Min kommentar: Timo Soini påminner om de enorma krigsskulder som lilla Finland ensamt fick klara av att betala till Sovjetunionen och undrar var solidariteten var då, när ingen kom till Finlands hjälp…

Finland och Sverige har så många gemensamma intressen att undermålig journalistik inte får äventyra det nordiska samarbetet. Det säger Timo Soini som är djupt kritisk till den europeiska pressens bevakning av det sannfinländska fenomenet.

Han är särskilt upprörd över hur Aftonbladet har målat upp en bild av sannfinländarna som svenskhatare och med hänvisning till finlandssvenska källor hävdat att folk är rädda för att få på käften om de talar svenska i Helsingfors nattliv.

”Sådana provokationer är direkt farliga. Jag är ganska moderat i språkfrågan och har inget emot finlandssvenskar, men nu har jag utmålats som djävulen själv. Att jag är för frivillig skolsvenska är en annan sak.”

Soini beskyller pressen för att strunta i fakta och förvränga hans uttalanden: ”Tror ni faktiskt att Samlingspartiet och SDP ens skulle överväga att bilda regering med ett extremistparti?”

Riksdagsgruppernas representanter lyckades idag inte komma överens om fördelningen av utskottsplatser. Besluten skjuts fram till efter påsk.

Ursprungligen var det tänkt att partierna redan idag skulle nå en överenskommelse om hur ordförandeskapen för riksdagens utskott fördelas partierna emellan. Förhandlarna tvingas dock ta time-out till nästa vecka då förhandlingarna fortsätter.

”Det handlar om stora förändringar mellan partierna och människor som byts ut. Vi måste hitta kompetenta och intresserade personer för alla utskottsplatser”, förklarar Sannfinländarnas ordförande Timo Soini.

Socialdemokraternas gruppordförande Eero Heinäluoma ser ingen dramatik i att förhandlingarna skjuts fram. Han medger ändå att det kan vara knepigt att fördela utskottsplatserna.

Det är komplicerat då det finns fler kandidater än utskottsplatser.

”Varje riksdagsman ska sitta med i något utskott”, säger Timo Soini som för egen del är beredd att göra avkall på Sannfinländarnas representation till förmån för KD.

Den alldeles nye riksdagsledamoten för Sannfinländarna, Teuvo Hakkarainen har aldrig tidigare besökt riksdagen och hemma har han varken radio eller tv. Sågverkaren från Viitasaari berättade öppet om sin folkliga bakgrund i en intervju i lokaltdningen Viitasaaren Seutu.

”Hur är det där i riksdagen, har du varit där?” frågade Hakkarainen personer i sin vänkrets, som hade samlats på hans arbetsplats, sågen, för att fira att han – överraskande – blivit riksdagsledamot

Mannen, som normalt jobbar 12-14 timmarsdagar på familjeföretaget, tittade på valresultatet på tv på sin arbetsplats och åkte sedan hem i lugn och ro för att sova.

Men så började telefonerna ringa och till slut fick Hakkarainen, via telefon, veta att han kommit in i riksdagen eftersom han inte har telefon eller radio hemma. Han har dock en egen hemsida på nätet, så att använda dator verkar inte vara helt främmande för denne man.

Sdp kräver att Finlands ställningstagande till stödpaketet till Portugal ska avgöras av hela riksdagen. Sdp är därmed, enligt vad som är känt just nu, inte beredda att godkänna Samlingspartiets ledare, Jyrki Katainens linje, som innebär att stora utskottet i riksdagen ska fatta Finlands beslut för Ecofin-mötet den 16 maj.

Enligt Sdp:s partiledare, Jutta Urpilainen, backar Sdp inte heller från sin linje enligt vilken banker och investerare måste ställas till svars. Om det inte sker så stöder Sdp inte en lösning.

Om Katainen vill att Portugal-frågan avgörs som första fråga i regeringsförhandlingarna, då gör man det.

”Man kan ställa in bullar i ugnen i precis vilken ordning man vill, men i vilken ordning de  blir gräddade, det kan vara en helt annan femma”, filosoferar Sdp:s gruppordförande, Eero Heinäluoma.

Jussi Halla-aho (Sannfinl) fick 14.884 röster i riksdagsvalet. Han är en nationalistiskt sinnad politiker från Helsingfors som har blivit berömd främst för sina nätskriverier.

Halla-aho hanterar traditionella medier annorlunda än andra politiker: han svarar inte på alla frågor, men förklarar bakgrunden till sina intervjuer desto mer omfattande och ur sin egen synvinkel på sitt nätforum

På nätet sprids nu gamla texter som han har skrivit. Bland annat har han år 2005 argumenterat för varför han inte anser att alla människor har lika värde.

Reportern frågar: Är du av den åsikten att alla har samma människovärde?
Halla-aho: Jag tänker inte svara på det. Försök nu ni där på Hesari (smeknamn på tidningen Helsingin Sanomat, min anm.) hitta på något bättre att skriva om.
Reportern: Du förstår säkert att det intresserar, nu när du är riksdagsledamot?
Halla-aho: Folk kan gå in och läsa vad jag skrivit, jag tänker inte kommentera utryckta citat.
Reportern: Har alla människor samma värde?
Halla-aho: Skrattretande fråga.
Reportern: Varför?
Halla-aho: Därför. Ska vi gå vidare eller ska vi avsluta samtalet?
Reportern: Kan du inte ändå svara på frågan, du har ju skrivit att jämlikhet och tolerans…
Halla-aho: Det är helt onödigt att tjata, jag vet precis hur du tänker hantera detta.
Reportern: Är jämlikhet och tolerans dårskaper från gångna tider på samma sätt som…
Halla-aho: Nu lägger jag på, om du inte slutar med ditt tjat.

På bloggen Scripta finns Halla-ahos text om människovärdet från 2005 i sin helhet.

© Denna blogg. OBS! Länka ALLTID till detta inlägg vid citat!
Översättningar gjorda av Merit Wager.

Egna teser i Aftonbladet Debatt-artikel

Läs gärna först Några kommentarer till föregående inlägg samt sex sidor i Svenska Dagbladet om Sannfinländarna.

Plötsligt – efter åratal, decennier av svenskt ointresse för Finland – vill nu var och varannan svensk journalist och debattör med eller utan kunskaper om landet och dess politiska och samhälleliga situation och historiska bakgrund högljutt uttala sig som vore de plötsligt experter. Här är ett av många exempel:

I en debattartikel i Aftonbladet med rubriken Sannfinländarna och SD – mer lika än olika skriver två personer, som mig veterligt aldrig intresserat sig för – eller visat någon kunskap om – politiken i Finland, Anna-Lena Lodenius och Mats Wingberg bland annat:

Sannfinländarna har bestämt avvisat allt samarbete med Dansk Folkeparti och svenska SD (däremot har de inte gjort några liknande uttalanden om norska Fremskrittspartiet).

Direkt efter detta stycke skriver de:

Däremot träffas partierna under mer informella former, numera ofta för att diskutera sin gemensamma kamp mot islam. Under sådana möten kan de ventilera frågor som nödvändigheten av att hålla Turkiet utanför EU och om det går att påverka EU att införa ett förbud för moskéer med minareter (vilket går emot innebörden av Lissabonfördraget). Nätverket har vuxit internationellt och numera ingår även israeliska och amerikanska representanter (Tea Party-rörelsen).

De verkar på detta sätt vilja ge sken av att Sannfinländarna ingår i den grupp som har sådana informella möten när både Sannfinländarna och SD på varsitt håll klart och tydligt bekräftat att de inte haft någon kontakt med varandra! Timo Soini svarade på en fråga om huruvida han hade träffat några Sverigedemokater att han aldrig haft med dem att göra och att han inte vet mycket om dem, men han hade hört att en vänsterledare hade vägrat sitta i samma sminkrum som SD-ledaren vid  en valsändning i SVT. Soini avslutade kraftfull:” Så skulle det aldrig kunna gå till i Finland!”

Debattörerna skriver vidare:

Sammanfattningsvis kan man säga att partierna (SD och Sannfinl, min anm.) tar arbetarväljare och bedriver högerpolitik.

Men så här rapporterade den högt ansedda dagstidningen Helsingin Sanomat den 20 april:

Perussuomalaiset (Sannfinl) är ett vänsterparti. Detta framgår av en utredning som Helsingin Sanomat låtit göra. Man har undersökt riksdagsledamöternas värdegrunder (arvomaailmaa) utgående från deras svar i valtesterna (vaalikoneet).

När man skriver viktiga debattartiklar och dessutom gör sig till tolk av andra länders politiska system, ska man helst veta väldigt väl vad man talar om. Här har debattörerna fört fram en egen tes som de av någon anledning vill ska vara sann.

Läs också:
Seminarium på Finlands ambassad: ”Spännande riksdagsval i Finland” – 14 april
Sverige har en del att lära av Finland om respekt och demokrati i politiken – 17 april
Eftervalsrapportering i finländska medier 18 april
Eftervalsrapportering i finländska medier 19 april
Eftervalsrapportering i finländska medier 20 april
och
Okunnigt att kalla Sannfinländarna för Finlands SD – Newsmill, 17 mars
Sannfinländarna ett bevis på finska demokratins styrka – Newsmill, 14 april

© Denna blogg. OBS! Länka ALLTID till detta inlägg vid citat!

En migga: ”Ingen tjej som hotas på detta sätt når Sverige, det går inte.”

En migga skriver, apropå medieuppmärksamheten i fallet med en kvinna från irakiska Kurdistan och hennes son, som fått avslag på asylansökan både hos Migrationsverket och i migrationsdomstolen och ska avvisas från Sverige:

Jag är inte bekant med ärendet som belysts i bl.a. Aktuellt (här ett inslag i SVT Västnytt)  – om Pejam och hennes son – men hederskultur är något som tyvärr existerar i irakiska Kurdistan. Trots alla lagförslag etc så lever den kulturen kvar där. Men en kurdisk tjej med den problematiken kan inte komma hit. Det kostar minst 150.000 kronor att anlita en smugglare och då måste också den här tjejen kunna gå ut ensam för att träffa en smugglare, sedan måste hon få ihop pengarna (och hur ska det gå till?) och sedan gå ut en gång till.

Ingen tjej som hotas på detta sätt når Sverige. Däremot har vi många män som kommer till Migrationsverket och påstår sig vara hotade, av samma skäl, eftersom de varit ihop med någon tjej. Dessa berättelser saknar för det allra mesta trovärdighet. I bästa fall är dessa män lycksökare, i värsta fall har de själva begått hedersmord och är på flykt under falsk identitet. Om detta kan man läsa i en rapport som finns i LIFOS, där man intervjuat personer som är insatta i det här i irakiska Kurdistan.

Utan att vara insatt i Pejams historia så undrar jag ändå hur hon lyckades komma till Sverige och varför hon kom just hit?  Det finns en bok som handlar om hedersmördade Pela. Pela var en en tjej som bodde i Sverige med sina föräldrar och familjen var från Dohuk. Boken bygger på Pelas syster Breens berättelse. Om man läser den så får man en uppfattning om hur det kan vara att leva i en s.k. hederskultur och hur denna kultur formar och präglar en tjej. Nu bodde ju ändå såväl Pela som Breen i Sverige. Hur mycket svårare måste det inte vara för en tjej i Kurdistan att agera självständigt, fly landet etc . Helt omöjligt skulle jag tro, inte bara på grund av att det är svårt att få ihop pengarna, gå ut etc, utan mest därför att man är så präglad av sin uppfostran och så van vid att lyda, tiga, ta sitt straff etc.

En gång träffade jag en asylsökande tjej från just irakiska Kurdistan, som påstod att hon riskerade att hedersmördas p.g.a. att hon rymt hemifrån inför ett stundande tvångsgiftermål. Hon påstod att hon hade stulit sin mors smycken, tagit bussen till Dohuk och där hade hon (utan id-handlingar…) tagit  in på hotell (en ensam tjej…), hittat en smugglare och sedan åkt till Sverige. Bara så där.

I Sverige, berättade hon, när hon var på väg till Migrationsverket träffat en man av okänd identitet och okänd nationalitet som hon blev blixtkär i. I två dagar hade hon umgåtts med mannen i hans lägenhet på okänd adress. Men sedan kom han inte hem den tredje dagen och då lämnade hon lägenheten och tog taxi (!) till Migrationsverket. Sedan visade det sig att hon hade blivit gravid.

För att göra den här långa fantasifulla berättelsen kort så visade det sig sedan att tjejen/kvinnan var gift i Kurdistan och att hennes make sökt asyl i Tyskland men fått avslag på sin ansökan. Planen var, att hon åker till Sverige, efter att ha blivit gravid i Tyskland dit hon åkte först, berättar sedan sin rövarhistoria här och hoppas på det bästa.

© Denna blogg.