En migga funderar kring ett nytt ”asylfall” som svenska medier verkar förhålla sig lite för okritiskt till.

En migga skriver:

Jag hörde i P1 Konflikt (http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?ProgramId=1300&grupp=9035) den 30 april om en asylsökande från Sudan som hade ”dumpats” i Ghana 1995. Utan id-handlingar och med av en språkanalys.  Där hade han fängslats i några år och hade fått TBC, och nu är han tillbaka i Sverige sedan 2007 och har ansökt om asyl igen. Dessutom vill han ha 10 miljoner  kronor i skadestånd.

Den här berättelsen väcker fler frågor än vad den avslöjar eller upplyser om.

Varför behövdes det en språkanalys för att verkställa avvisningen av den här mannen? Han visste väl i vilket land han var medborgare, varför visade han då inte sina identitetshandlingar alternativt skaffade nya från sin ambassad?

Har mannen vistats i Ghana sedan 1995? Vad har han gjort och var har han varit efter ”några år i fängelse i Ghana”, d.v.s. de senaste ca 12-13 åren? Hur – och varför – kom han till Sverige denna gång? Enligt programmet i radio, hade han ”fått komma ombord på en båt”. Har han visat upp sitt pass nu? Eller båtbiljetterna? Varifrån åkte han båt till Sverige, från Ghana? Från Sudan? Har han asylskäl eller har han ansökt om asyl för att ansöka om skadestånd? För vad? Han kunde ju lätt ha bevisat sitt medborgarskap, d.v.s. vilket land han faktiskt kom ifrån!

Nu läser jag också (Aftonbladet 30 april – http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12955732.ab) att den här personen egentligen är från Uganda! Han visste att man inte får asyl om man säger att man är från Uganda och därför sa han att han var från Sudan. Varför säger han då, i radioprogrammet Konflikt den 30 april, att han är från Sudan?

Jag tycker att det är hemskt att han hamnade i häkte i Ghana, men vem är ansvarig för det? Det måste ju faktiskt vara han själv, om man ska vara ärlig. Hade han plockat upp sitt ugandiska pass så hade han ju fått åka hem.

Så, när den här Peter kom till Sverige och sökte asyl så sa han att han var från Sudan. Han visade inga handlingar och han hade inga som helst asylskäl. Han fick därför avvisningsbeslut och avvisades till det land som språkanalysen pekat ut att han kom ifrån. Det blev fel, men Peter kunde lätt ha sluppit det hela genom att tala om att ”jag kommer egentligen inte från Sudan, här är mitt pass, ta mig hem”. Ärligt talat: ett visst litet ansvar har väl också den asylsökande själv!

Kommentar: Jag håller med miggan som skrivit ovanstående om, att det finns många frågor som inte besvaras och som man i radioprogrammet undviker att ställa eller ens reflektera över. Och att det helt verkar saknas vilja att utkräva minsta ansvar av den här mannen själv, som lätt hade kunnat återsändas hem till rätt land. Han hade bara behövt talat om sanningen om vilket land han var medborgare i och skaffa resehandlingar från sitt hemlands ambassad.

Man kan också undra lite över att en svensk advokat ska driva ett skadeståndskrav på 10 miljoner kronor mot svenska staten (!!!) för en man som inte haft rätt enligt utlänningslagen att få uppehållstillstånd i Sverige och som själv till stor del verkar vara  skuld till det som hänt honom. Mannen har ju från första början förfarit bedrägligt i Sverige, han hade inga asylskäl och hade hört att man inte fick asyl om man från Uganda så han serverade en falsk historia och ljög om varifrån han kom. Så för vad anser advokaten att svenska staten ska betala honom 10 miljoner kronor? Av skattebetalarnas pengar, skattebetalarna som blev lurade från första början av den här mannen, som kostade en hel del att processa genom asylsystemet på helt falska premisser och som genom sina lögner medverkade till att försätta sig i den situation han hamnade i. Och som nu är här igen, utan asylskäl…

© Denna blogg.

Finlands riksdag har fått en talman med en annan religion

Finland är landet där vad som helst kan hända – och gör det. Kontrasternas land. Det är ett land och ett folk som det inte går att lägga ett svenskt raster över, som svenska journalister, politiker och andra enögt och fantasilöst tycks tro. Lika lite som man med finländska raster kan se på och kritisera Sverige…

Finland är ett land där demokratibegreppet är starkt, åsikts- och yttrandefriheten hålls högt, känslan för landet och folket är grundmurad, detta efter att folket genomkämpat hårda krig och lidit svåra umbäranden för att uppnå dessa friheter. Det är ett land och ett folk som inte liknar Sverige, mer än på ytan. Ett land som mentalt, historiskt och i synen på samhället och vad som är bra för landet. och folket, går sin egen väg på ett sätt som långt ifrån alltid (snarare sällan) sammanfaller med den väg man går i Sverige.

Detta hände när den nya riksdagen tillträdde och den traditionsenliga gudstjänsten skulle hållas:

I samband med förberedelserna inför gudstjänsten vid den nya riksdagens öppnande, stod arbetsgruppen inför en intressant situation. Den judiske riksdagsledamoten Ben Zyskowicz (Saml) hade nämligen den 27 april valts till talman!

Enligt protokollet ska den ekumeniska öppningsgudstjänstens text läsas av riksdagens talman. När planeringen av gudstjänsten gjordes för flera månader sedan, beslöt man att låta den svenskspråkige liturgen Mårten Lindblom läsa ur Jonas bok i Gamla testamentet och låta riksdagens talman läsa texten om apostlarnas gärningar i Nya testamentet.

När den judiske riksdagsledamoten Ben Zyskowicz valdes till talman, funderade de som ansvarade för gudstjänsten över hur det skulle gå med textläsningen.

Såvitt känt har det aldrig tidigare hänt att en representant för ett annat trossamfund (än det luterska) har läst en text vid riksdagens öppningsgudstjänst.

Det berättar domkyrkans övervaktmästare Petri Oittinen.

Zyskowicz hade alltså en chans att skriva kyrkohistoria. Och det kom också omedelbart besked från utrikesministeriets protokollavdelning om att Zyskowicz vill läsa texten vid gudstjänsten. Men han ville läsa ett stycke ur Gamla testamentet, varvid texterna byttes ut mot varandra vid gudstjänsten som hölls i torsdags (28 april). Det stycke som Zyskowicz läste ur Jonas bok, handlade om hur en stor fisk sväljer Jona och hur Jona ber i fiskens buk.

Han läste texten mycket bra!

Tyckte övervaktmästare Oittinen, som tackade Zyskowicz för hans läsning.

Källa bl.a.:

© Översättning: Merit Wager

Sverige agerar enligt de klassiska grundkriterierna för den svenska ”nånannanismen”.

För mig är det här vad jag upplever som ”typiskt svenskt”: att både försöka ha kakan och att äta upp den samtidigt. Att hojta: ”Titta så bra vi är, vi tar vårt ANSVAAAAR, vi BRYYYR oss, vi är SOLIDAAARISKA!”.

Men samtidigt dumpar Sverige det verkliga ansvaret på ”nån annan”, enligt den klassiska svenska ”nånannanismens” grundkriterer: ”Låt nån annan ta smällen, vi är ju svenskar och vi ska inte behöva ta den”. Och samtidigt bryr man sig från svenskt håll inte heller om dem man låtsas vara solidarriska med, man bryr sig enbart om sig själv.

Eric Erfors slår huvudet på spiken i denna notis (klicka för att förstora):

Notis från Expressens ledarsida 30.4 2011