• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

I finländska medier 3 maj

Som en del av ett eget litet folkbildande projekt om Sveriges östra grannland samlar jag då och då, under rubriken I finländska medier, notiser och citat ur artiklar antingen från finlandssvenska eller från finskspråkiga medier (och översätter till svenska). Det blir sporadiskt och givetvis är urvalet mitt, oftast sådant som jag tror att kan vara intressant för svenskar (som vet förvånansvärt lite om Finland). Läs, titta och lyssna gärna mer på finländska medier på bl.a. yle.fi, hbl.fi, vbl.fi, abounderrattelser.fi (på svenska). Stora finskspråkiga medier är bl.a. hs.fi, is.fi. il.fi, yle.fi.

I finländska medier 3 maj

Regeringssonderaren, Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen kommer att träffa representanter för partierna under förmiddagen. Målet är att det i slutet av veckan ska klarna vilka partier som kommer att bilda regering.
———-
Tekniskt och ekonomiskt kan Finland stanna utanför Portugals räddningspaket. Men politiskt skulle det vara svårt, säger EU-experten Daniel Gros i Bryssel.

EU-länderna kan lätt sy ihop stödpaketet till Portugal utan Finland, säger Daniel Gros som leder Centre for European Policy Studies i Bryssel. Gros bedömer att euroländerna bakom kulisserna förbereder sig för möjligheten att Finland vägrar vara med och stöda Portugal:

Finlands andel är så liten. Men det politiska priset skulle vara högt. Om Finland blev fripassagerare skulle det undergräva unionens sammanhållning.
———-
Sannfinländarnas hårdnackade motstånd mot stöden till EU-länderna sätter regeringssonderaren Jyrki Katainen (Saml) i en knepig sits, säger statsvetaren Göran Djupsund.

Enligt Djupsund spelar Sannfinländarna ett hårt spel som kan få långtgående inverkningar på regeringssonderingarna som inleds idag.

Sannfinländarna meddelade igår att de varken accepterar det temporära stödet till Portugal eller de permanenta mekanismerna för att stabilisera den europeiska ekonomin. Uttalandet går stick i stäv med de mera resonliga uttalanden som man hört från Timo Soini under de senaste dagarna.
———-
Fler precisa frågor måste ställas innan Finland har en majoritetsregering. Det säger Jyrki Katainen (Saml) efter regeringssonderingarna.

De egentliga regeringsförhandlingarna börjar 18 maj, alltså en vecka senare än det var ursprungligen tänkt.

Katainen åker till Ecofin-mötet den 16 maj. Han vill få ett beslut om stabilitetsmekanismen genom att förhandla med partierna.

Katainen tar ännu inte ställning till regeringsbasen.
———-
Samlingspartiet vill reparera hållbarhetsunderskottet i samhällsekonomin genom att förlänga karriärerna och ändra kommunstrukturen. Partiet vill bland annat höja de indirekta skatterna och kapitalskatten. De vill också minska beskattningen av lönerna, pensionerna och företagen.

Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att man inte behöver skära kännbart i statens utgifter. Anslag för nya utgifter måste hittas inom de ramar som finns. Partiet är också redo att godkänna de avtal Finland har ingått för att stödja länder inom euroområdet för att trygga Finlands ekonomiska utveckling och internationella inflytande.
———-
Regeringssonderaren Jyrki Katainen (Saml) ber riksdagspartierna att snabbt meddela vilka delar de godkänner av Portugalpaketet samt EU:s tillfälliga och permanenta stabilitetspakt. Han hoppas på majoritet för stödet till euroländerna. Statsministerkandidaten Katainen vill ha svar på sina tilläggsfrågor före måndag.

De egentliga regeringsförhandlingarna börjar den 18 maj, vilket är två dagar efter att Finlands ståndpunkt angående stödet till Portugal ska vara klart. Men beslutet om Portugalstöden fattas före de egentliga regeringsförhandlingarna. Finlands åsikt ska sedan meddelas vid EU:s finansministrars möte.

Socialdemokraterna ska hittills ha diskuterat inhemsk ekonomi med Katainen, och inte berört Portugalfrågan. Med Sannfinländarna ska Portugalfrågan varit i fokus. Katainen sade under presskonferensen i dag att han tror på en funktionsduglig majoritetsregering.

Danmark: Miljarder kronor sparade på utlänningsområdet

Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration i Danmark meddelar:

Regeringens utlänningspolitik från år 2002 har stärkt de offentliga finanserna med de 0,29 procent av BNP per år. Det motsvarar omkring 5 miljarder kronor år 2010. Det framgår av en ny utredning av invandringens ekonomiska konsekvenser, som er genomförd av en tvärministeriell arbetsgrupp, tillsatt av regeringen.

Regeringen och Dansk Folkeparti beslutade i november 2010 att invandringens ekonomiska konsekvenser skulle utredas och ge en god grund för en saklig debatt och nu är den rapporten klar. Huvudbudskapen är följande:

Antalet tillstånd till utlänningar gällande arbete och studier samt till EU/EES-medborgare har mer än tredubblats sedan år 2001. Samtidigt har antalet nya asylsökande och familjeåterförenade minskat markant sedan år 2001.

Sedan år 2001 har ca 45.000 fler 16-64-årige invandrare från icke-västliga länder kommit i arbete och sysselsättningsfrekvensen för gruppen har stigit markant. Samtidig har andelen unga, icke-västliga invandrare och anhöriga som vidareutbildar sig ökat betydligt.

Ändringen i invandringsmönstret har bidraget till att stärka de offentliga finanserna. Beräkningar visar att ändringarna i utlänningslagen och införandet av starthjälp år 2002 har stärkt de offentliga finanserna med ett årligt merintag på 0,29 procent av BNP, ca 5 miljarder kronor räknat på nivån år 2010.

Gruppen invandrare och anhöriga (i Danmark genomgående kallade ”efterkommande”) har fortsatt svagare anknytning till arbetsmarknaden än etniska danskar. Stärks gruppens förvärvsfrekvens så ökar deras bidrag till det offentliga skatteintaget och de offentliga utgifterna för försörjningsstöd reduceras. Det är fortsättningsvis en relativt stor andel av invandrare och anhöriga (särskilt män) som inte har några utsikter att få en kompetensgivande utbildning – särskilt som frånfallet från utbildningar ökar – och som därmed får svagare förutsättningar för att uppnå eller bevara en anknytning till arbetsmarknaden.

Invandrare och anhöriga från mindre utvecklade länder innebär ett negativt nettobidrag. Det gäller oavsett om man tittar på ett visst år eller ett livsförlopp. Invandrare och deras anhöriga från mindre utvecklade länder utvecklade en offentlig nettoutgift på knappt 16 miljarder kronor år 2010, bland annat för att den här gruppen har ett relativt lågt deltagande på arbetsmarknaden och låga löneinkomster som försörjningsmedel, och i högre grad mottar offentliga transfereringar (socialbidrag). En stor del av de anhöriga är dessutom under 18 år och således inte knutna till arbetsmarknaden, men kostar relativt mycket av offentliga medel för barnomsorg och utbildning.

Invandrare och deras anhöriga från mer utvecklade länder medför ett positivt nettobidrag. Det gäller oavsett om nettobidraget ses under ett bestämt år eller ett livsförlopp.  Totalt sett var den här gruppens nettobidrag till de offentliga finanserna 2,2 miljarder kronor år 2010.

Arbetsgruppen föreslår i sin rapport att man sätter i gång en rad kompletterande analyser som kan användas i gruppens slutrapport i september 2011. Man föreslår bland annat att det ska genomföras uppdaterade beräkningar av hur den förda utlänningspolitiken har inverkat på de offentliga finanserna samt att det görs en kartläggning av de offentliga medel som går till integrationsprojekt och särskilda åtgärder i skolor och institutioner, som t.ex. tolkning.

Här kan man läsa hela rapporten Indvandringens økonomiske konsekvenser – Delrapport (pdf).

© Översättning: Merit Wager. Vid citat, länka alltid till denna text.