Danmark: Miljarder kronor sparade på utlänningsområdet

Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration i Danmark meddelar:

Regeringens utlänningspolitik från år 2002 har stärkt de offentliga finanserna med de 0,29 procent av BNP per år. Det motsvarar omkring 5 miljarder kronor år 2010. Det framgår av en ny utredning av invandringens ekonomiska konsekvenser, som er genomförd av en tvärministeriell arbetsgrupp, tillsatt av regeringen.

Regeringen och Dansk Folkeparti beslutade i november 2010 att invandringens ekonomiska konsekvenser skulle utredas och ge en god grund för en saklig debatt och nu är den rapporten klar. Huvudbudskapen är följande:

Antalet tillstånd till utlänningar gällande arbete och studier samt till EU/EES-medborgare har mer än tredubblats sedan år 2001. Samtidigt har antalet nya asylsökande och familjeåterförenade minskat markant sedan år 2001.

Sedan år 2001 har ca 45.000 fler 16-64-årige invandrare från icke-västliga länder kommit i arbete och sysselsättningsfrekvensen för gruppen har stigit markant. Samtidig har andelen unga, icke-västliga invandrare och anhöriga som vidareutbildar sig ökat betydligt.

Ändringen i invandringsmönstret har bidraget till att stärka de offentliga finanserna. Beräkningar visar att ändringarna i utlänningslagen och införandet av starthjälp år 2002 har stärkt de offentliga finanserna med ett årligt merintag på 0,29 procent av BNP, ca 5 miljarder kronor räknat på nivån år 2010.

Gruppen invandrare och anhöriga (i Danmark genomgående kallade ”efterkommande”) har fortsatt svagare anknytning till arbetsmarknaden än etniska danskar. Stärks gruppens förvärvsfrekvens så ökar deras bidrag till det offentliga skatteintaget och de offentliga utgifterna för försörjningsstöd reduceras. Det är fortsättningsvis en relativt stor andel av invandrare och anhöriga (särskilt män) som inte har några utsikter att få en kompetensgivande utbildning – särskilt som frånfallet från utbildningar ökar – och som därmed får svagare förutsättningar för att uppnå eller bevara en anknytning till arbetsmarknaden.

Invandrare och anhöriga från mindre utvecklade länder innebär ett negativt nettobidrag. Det gäller oavsett om man tittar på ett visst år eller ett livsförlopp. Invandrare och deras anhöriga från mindre utvecklade länder utvecklade en offentlig nettoutgift på knappt 16 miljarder kronor år 2010, bland annat för att den här gruppen har ett relativt lågt deltagande på arbetsmarknaden och låga löneinkomster som försörjningsmedel, och i högre grad mottar offentliga transfereringar (socialbidrag). En stor del av de anhöriga är dessutom under 18 år och således inte knutna till arbetsmarknaden, men kostar relativt mycket av offentliga medel för barnomsorg och utbildning.

Invandrare och deras anhöriga från mer utvecklade länder medför ett positivt nettobidrag. Det gäller oavsett om nettobidraget ses under ett bestämt år eller ett livsförlopp.  Totalt sett var den här gruppens nettobidrag till de offentliga finanserna 2,2 miljarder kronor år 2010.

Arbetsgruppen föreslår i sin rapport att man sätter i gång en rad kompletterande analyser som kan användas i gruppens slutrapport i september 2011. Man föreslår bland annat att det ska genomföras uppdaterade beräkningar av hur den förda utlänningspolitiken har inverkat på de offentliga finanserna samt att det görs en kartläggning av de offentliga medel som går till integrationsprojekt och särskilda åtgärder i skolor och institutioner, som t.ex. tolkning.

Här kan man läsa hela rapporten Indvandringens økonomiske konsekvenser – Delrapport (pdf).

© Översättning: Merit Wager. Vid citat, länka alltid till denna text.