Om gränskontroller i Europa – Is Schengen dying?

I BBC den 14 maj, under rubriken Is Schengen dying?, sägs bland annat:

But it is reported that of the 22 Schengen countries in the EU, only four do not support a move to reinstate border controls.

Endast fyra av 22 Schengenländer uppges alltså vara helt emot återinförda gränskontroller i Europa! Vad betyder det för Schengen-samarbetet och vad betyder det för hela den europeiska unionen? En gemensam asylpolitik kunde ha räddat Schengen, anser observatörer.

Och i en utrikeskrönika på Yle den 19 maj kan man bland annat läsa:

Det interna politiska trycket i allt fler EU-länder ser ut att leda till att alla börjar se om sina hus, reaktionerna sprider sig  och risken för att Schengen-samarbetet försvagas är överhängande.

Och vidare:

Samtidigt som invandrarfientligheten tilltar och uttalas öppnare i allt fler länder ifrågasätts också avsaknaden av gränskontroller. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso menar att t.ex. Danmarks beslut att återinföra gränskontroller är ett brott mot europeisk lag. Andra anser att en gemensam europeisk asylpolitik kunde ha räddat Schengen.

I Finland har omkring 2,5 procent av invånarna utländsk bakgrund. De flesta kommer från Ryssland, Estland och Sverige. Motsvarande siffra för Sverige är över 15 procent. Antalet utländska medborgare i Sverige är drygt 6 procent. I Tyskland har ca 20 procent, en femtedel av befolkningen, en invandrarbakgrund.

I finländska medier 20 maj

I finländska medier 20 maj:

Regeringsförhandlingarna har inletts på Ständerhuset i Helsingfors. Partierna ska under ledning av Samlingspartiets Jyrki Katainen komma överens om bland annat en gemensam skattepolitik, en balansering av den offentliga ekonomin och en höjning av grundtryggheten.
———-
Samlingspartiet, SDP, De gröna, SFP, Kristdemokraterna och Vänsterförbundet strävar alla efter en plats i majoritetsregeringen. Om partierna lyckas komma överens om ett regeringsprogram stöds de i riksdagen av 126 ledamöter.

Riksdagsvalets stora segrare Sannfinländarna och Centern, som led den största förlusten, deltar inte i förhandlingarna.
———-
En majoritet av Sannfinländarnas anhängare tycker att det var rätt beslut av partiets ledning att gå i opposition. I en gallupundersökning som TNS Gallup har gjort för Helsingin Sanomat säger två tredjedelar av dem som stöder Sannfinländarna, att det var rätt att stanna utanför regeringen på grund av stödpaketen till krisande euroländer.
———-
Ledarsidan: Regeringsprogrammet riskerar bli ett lapptäcke när startfältet är så splittrat mellan Samlingspartiet, Sdp, De gröna, Sfp, Kristdemokraterna och Vänsterförbundet. Tidningen påminner om att alla regeringsprogram är resultat av köpslående.

Där Soini slutade vackla, vinglade i stället Arhinmäki in, när Vf beslöt sig för att ge sig in i förhandlingarna. Dessutom måste grundstommen i den tilltänkta regeringen, Samlingspartiet och Socialdemokraterna också ha stora svårigheter att jämka samman sina syner på grundläggande frågor om beskattningen.
———-
Ledarsidan: Skattepolitiken kommer sannolikt att kräva strama förhandlingar för att inkomstskillnaderna ska kunna jämnas ut.
———-
Ledarsidan: förutspår att dagens regeringsförhandlingar kan utvecklas till ett finländskt rekord i politisk pragmatism när regeringssonderaren Jyrki Katainen är fast besluten att skapa en regering av en räcka substantiella motsatspar. Det blir svårt för den tilltänkta regnbågsregeringen att ta en bestämd kurs ideologiskt när sammanlagt sex partier ingår. Ju bredare regering, desto fler kompromisser. Ju fler kompromisser, desto svårare är det för partierna att profilera sig. Samtidigt blir det allt lättare för Timo Soini och Sannfinländarna att profilera sig.
———-
Ledarsidan: Sannfinländarna blir ett ljudligt oppositionsparti.
———-
Endast drygt hälften av finländarna tror att en regering utan Sannfinländarna håller ihop till nästa riksdagsval.
 De gröna har gjort en egen förfrågan bland sina medlemmar och den visar att 89 procent av partiets medlemmar stöder deras deltagande i regeringsförhandlingarna förutsatt att regeringen inte beviljar några tillstånd för nya kärnkraftverk.