• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juni 2011
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Kan fakta vara ”rasistiska”? Kan fakta vara ”främlingsfientliga”?

Fråga: Kan fakta vara ”rasistiska”? Kan fakta vara ”främlingsfientliga”?

Svar: Givetvis inte. Fakta är fakta.

Således är fakta som refereras i t.ex. norska Public Service-kanalen NRK inget som kan viftas bort vare sig som oseriösa, rasistiska eller främlingsfientliga. Inte heller kan faktabaserade siffror i Sverige, som är ännu mer alarmerande stämplas som något annat än det de är: FAKTA. Här finns den norska polisens rapport Voldtekt i den globale byen. I den redovisar alltså polismyndigheten – Oslo polisdistrikt – de fakta den har att tillgå.

Läs Per Gudmundsons artikel Brottslighet bland invandrare borde oroa alla partier där han bland annat skriver:

Den senaste svenska mätningen gav vid handen att överrepresentationen i registrerad brottslighet för utrikes födda var 2,5. Ännu högre när det gäller grövre brott: överrepresentationen var 4,2 i kategorin dödligt våld och försök till mord och dråp, samt 5,0 vad gäller våldtäkt och försök till våldtäkt. Sett till antalet brott, i samtliga kategorier, som begicks under mätperioden stod utrikes födda och barn till utrikes födda för sammanlagt 40 procent, enligt Brå. Kunskapsläget är därmed tämligen gott. Och kan de redovisas för norrmän i deras Public Service-kanal så bör de också kunna redovisas för svenskar.

I Finland visar faktauppgifter att antalet fångar i finska fängelser som har utländsk bakgrund på 20 år blivit 20 gånger fler. Finlands nya inrikesminister med ansvar bland annat för asyl- och migrationsfrågor men också polisens verksamhet, uttalar sig om vikten av att tryggheten i samhället ska betonas invandringspolitiken, vilket väl kan anses vara en vettig inställning med tanke på att hon har ansvar för medborgarnas och landets bästa.

Inslaget i norska NRK den 25 maj 2011:

Notera: Här har endast fakta tagits upp. Inget annat. Inget tyckande, inget troende. Fakta.

När en del människor på bloggar och Twitter och i andra medier efterlyser åtgärder eller vill ha svar på vad som borde/kan/ska göras med anledning av de fakta som presenteras gällande den stora överrepresentationen av invandrare på brottsområdet, kan enskilda journalister, bloggare, twittrare och andra utanför politiken inte ge några vettiga svar. Det är ingen idé att fråga oss. Frågor om eventuella åtgärder i sammanhanget ska riktas till dem som via sina skatter avlönas för att de ska ta ansvar för landet och folket, d.v.s. riksdag och regering.

OBS! Vid citat, var vänlig länka alltid till detta inlägg!

Inrikesminister Päivi Räsänen: Tryggheten i samhället ska betonas i invandringspolitiken

Finlands nya inrikesminister Päivi Räsänen (KD), som ansvarar för polisen, räddningsverksamheten, asyl- och migrationsfrågor samt gränsbevakningen, betonar i en intervju i Ylen Ykkösaamu (motsvarande SVT:S morgonprogram) den 27 juni den samhälleliga trygghetens betydelse när det gäller invandringspolitiken och framhåller också att det är en av anledningarna till att asyl- och migrationsfrågorna har överförts till hennes ministerium. Hon tar också upp frågan om för långa handläggningstider för asylsökande.

Päivi Räsänen säger:

När det gäller invandringspolitiken ska vi respektera människors grundläggande rättigheter, men en annan central linje är ett hållbart och tryggt samhälle och hur mycket vi klarar av att anpassa invandrare till samhället.

I familjekonstellationerna finns många fosterbarn och det är svårt att reda ut om de verkligen är familjemedlemmar eller om de är tjänstefolk. Detta har det förts många diskussioner om och problem med lurendrejeri förekommer säkert också.

Behandlingstiderna för asylansökningar i Finland är för långa. Inrikesminister Päivi Räsänen säger att målet är att förkorta tiderna och spara 20 miljoner euro (ca 191 miljoner kronor). Enligt migrationsverkets uppgifter tog det mellan år 2005 och 2010 över ett år att nå ett beslut i nästan hälften av fallen. De långsamma processerna kostar staten flera miljoner euro per år, någonting som Räsänen alltså vill sätta stopp för. Hon anser att en realistisk behandlingstid för en asylansökan är fyra till fem månader och avslutar:

Det är viktigt att vi lyckas förkorta tiderna för vi måste spara pengar. Det är också humant för de asylsökande att inte behöva vänta så länge.

Källor: Svenska och finska Yle.