Den 13 januari i år skrev jag en artikel om fenomenet på Newsmill – Integrationsministern slår floskelrekord. Och integrationsministern fortsätter att slå floskelrekord, så till den grad att det blir komiskt och att man nästan skäms å hans vägnar. En av hans favoritfloskler, apropå våldsamheterna och kriminaliteten i i förorter där det bor många invandrare och som han ständigt upprepar – senast den 15 september i SVT-programmet Debatt – är denna (ordagrant):
Jag tycker inte att det i första hand är ett integrationsproblem utan det är ett problem för samhället, för rättssamhället. Man ska alltid påminna om, speciellt när man såg programmet i går (han talar om Uppdrag granskning i SVT den 14 september, min anm.), för då beskrevs det som i hög grad ett invandrarproblem; man ska påminna om att 600.000 utrikesfödda varje vecka går till jobbet och den absoluta majoriteten av utrikesfödda begår inte brott.
Kommentar: Ja, det finns t.ex. nära 450.000 finländare i Sverige, bland annat… Och tittar man på arbetslöshetsstatistiken så är det ju inte de som är mest representerade där utan många av dem som är i arbetsför ålder går till jobbet varje vecka. Det är faktiskt konstaterat och statistiskt belagt att det är bland personer från länder utanför Europa som antalet personer som inte går till arbetet varje vecka är gigantiskt.
Man kan undra varifrån Ullenhag har fått rådet, eller om han kommit på det själv, att använda sig av det här med utlandsfödda som går till jobbet varje vecka. Det är som om finansminister Anders Borg eller arbetsmarknadsminister Hillevi Engström skulle svara på ett liknande sätt när frågan om arbetslöshet eller utanförskap kommer upp: ”Fråga mig inte om ökad arbetslöshet, tänk istället på alla som går till jobbet.” Skulle det fungera?
Om man ska ha en integrationsminister överhuvudtaget (ytterst tveksamt), då måste den personen vara skärpt som bara den och på djupet känna till de problem som finns och – på riktigt – vilja göra något åt det katastrofala tillstånd som råder på området idag. Han/hon borde i så fall vara kraftfull och tala ett ofloskligt språk och inte prata, prata, prata utan att egentligen säga något och utan att något alls blir bättre. I de övriga nordiska länderna har man inga integrationsministrar, samhällsfrågor ligger under inrikesministerierna och/eller hos justitieministern och – egentligen – hela regeringarna. Det kan de göra här också.
© Denna blogg.
Filed under: Allmänt, Asyl&Migration, Samhälle |