• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2011
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

En migga: ”Varför mörkas det när VI råkar illa ut?”

En migga skriver följande, med rätta en aning uppgivet:

Måndagen den 12 september hände något som var oundvikligt. En ung asylsökande libyer blev upprörd i receptionen i Migrationsverkets lokaler i Hallonbergen. Anledningen var förmodligen för att han ville återvända hem och att Migrationsverket inte kunde fixa detta tillräckligt snabbt (i skrivandets stund går det inte att flyga direkt till Libyen).

Det slutade med att killen attackerade en av de tjänstgörande tolkarna. När en modig tjänsteman försökte stoppa misshandeln blev han skallad ett flertal gånger varpå gärningsmannen hoppade över den öppna receptionsdisken och slog sönder och förstörde allt inom räckhåll (datorer, skärmar m.m.). En annan tjänsteman blev träffad av en hålslagare på armen. Polisen anlände föredömligt snabbt och förde bort gärningsmannen.

Vi som jobbar med asylsökande vet att det alltid finns risker för både liv och hälsa. Vi vet att människor kan må dåligt, oavsett om de har asylskäl eller ej. Vi försöker att alltid vara beredda på det oväntade.

Men… Det jag faktiskt inte var beredd på var den totala tystnaden. Massor av personal blev vittnen till det som hände. Minst 20 personer filmade eller fotade incidenten. Trots detta har det inte rapporterats något i media och inte ens verkets eget interna ”verksnät” har tagit upp saken.

Jag har under mina sex år på verket aldrig hört om någon anställd som blivit misshandlad, så man skulle kunna tycka att detta borde vara en stor nyhet. Om sökanden tänder eld på sig själv eller skär sig så skrivs det alltid i media men nu händer  ingenting…

Att Dan Eliasson blir befordrad samtidigt som någon missbrukar hans ”öppna reception” kan ju inte ha något med saken att göra.

När Migrationsverket öppnade sina lokaler i Hallonbergen för ca ett år sedan, ville majoriteten av personalen att man inte skulle ha en öppen reception. Det blev det ändå för att Dan Eliasson ville det.

Vid öppningsceremonin gratulerade Dan Eliasson och Caroline Henjered personalen i Hallonbergen till deras fantastiska öppna reception (till och med de som ville ha en öppen reception kände kräkningsreflexer i halsen).

Man kan säga många dåliga saker om hur personalen på Migrationsverket hanterar skattepengar och deras bristfälliga tillämpning av utlänningslagen och LMA. Men det finns otroligt många hängivna medarbetare som bara vill göra ett bra jobb. Varför mörkas det när de råkar illa ut?

Gärningsmannen är arresterad i väntan på förhandling.

Kommentar: Om det är så som denna migga beskriver (och jag har ingen anledning att betvivla det) så kan jag bara säga: ”Skäms, Migrationsverkets ledning och skäms, media”!

Även om den här miggan aldrig hört talas om våld mot miggor och andra tjänstemän (tolkar etc), så har det givetvis förekommit. Jag har själv varit med om det och har också hört miggor berätta. Men det skrivs sällan (aldrig!) om det, det har han rätt i. Och än mindre tas de hot som miggor får ta emot eller de försök till utpressning (som också lyckas ibland) som de utsätts för någonsin upp. Miggorna får klara sig bäst de kan. Ibland görs polisanmälningar, men att göra polisanmälan utsätter miggorna för ytterligare fara, så det finns ett stort mörkertal på området. Vem bryr sig? Huvudsaken tycks vara att man kämpar för att personer som aldrig styrker sin identitet, personer som vistas här illegalt och personer som ibland lämnat sina hemländer p.g.a. att de begått brott där, tas om hand här också när de fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd.

Nu vill regeringen också ge sjukvård och rätt till skolgång och (indirekt) rätt att arbeta svart åt alla dessa okända personer som själva numera kan välja att, i strid mot lagen, stanna i Sverige. Och därmed ges också de personer som så vill, möjlighet att fortsätta att trakassera de handläggare och beslutsfattare som avslagit deras ansökningar.

Har någon lyssnat på dem som har störst kunskap och erfarenhet på asylområdet: miggorna? Eller, för den delen,  folket = väljarna? Och vad är regeringen beredd att ge för stöd till hotade och trakasserade miggor? Livvakter? Fri psykolog- och krishjälp? Bevakning av deras hem? Eller har man inte råd med det när sjukvård och skola för illegala invandrare kommer att sluka rätt mycket skattepengar?

OBS! © Denna blogg.
%d bloggare gillar detta: