• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2011
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Billström står upp för det som riksdag och regering kommit överens om

Alliansregeringen måste ha en migrationsminister som står upp för rätten till skydd. Det gör inte Tobias Billström.

Så börjar en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt idag, den 31 oktober. Artikeln har rubriken Billström för en ovärdig migrationspolitik (läs också kommentarerna till artikeln!) som innehåller tyckanden och tänkanden utan konsekvensanalyser och utan tillräckligt ingående kunskaper och fakta kring det ämne artikeln handlar om. Som när skribenterna skriver detta:

Migrationsminister Tobias Billström har sedan sitt tillträde 2006 konsekvent fortsatt driva en flyktingpolitik som grundlades av Socialdemokraterna med stöd av Moderaterna. Flykting- och asylpolitiken har präglats av en restriktiv och inhuman moderat linje.

Migrationsminister Tobias Billström har inte på något sätt ”konsekvent fortsatt att driva en flyktingpolitik som grundlades av Socialdemokraterna med stöd av Moderaterna”! Han har, som det ankommer på en ansvarig minister, envist, klart och tydligt stått upp mot de flesta oseriösa och/eller okunniga påhopp och pedagogiskt förklarat vad som gäller. Att det finns en utlänningslag som stiftats i demokratisk ordning av riksdag och regering och att den ska följas. Att vi har en demokratiskt överenskommen rättsordning som asylprocessen följer. Att det är Migrationsverket och sedan migrationsdomstolen som prövar asylansökningar mot gällande utlänningslag, inte regeringen, inte integrationsministern. Och utlänningslagen kan inte ändras stup i kvarten för att en del, några, många tycker (tycker!) att ”den här barnfamiljen, den här mannen, den här gamla mormodern måste ju få stanna i Sverige”!

Det är synd att media så gravt har åsidosatt sin uppgift att ge folket korrekt och allsidig information i asyl- och migrationsfrågor. Hade de gjort det så hade de politiska ungdomsförbunden också vetat, kunnat och förstått mer om dessa komplicerade frågor. Hade det alltså funnits kunniga och engagerade reportrar som allsidigt och objektivt rapporterat om asyl- och migrationsfrågor – som är bland de största och viktigaste frågorna i Sverige – så hade inte mer eller mindre ogrundade utspel om att den eller den måste få stanna kunnat uppstå, för då hade folket (och medierna) vetat vad som gäller. Då hade hela historien i alla de asylfall som beskrivs i medierna berättats och man hade inte nöjt sig med ytlig information. Som det nu är, så är det så illa ställt att inte ens riksdagsledamöterna, de som ska styra Sverige och som stiftar lagar (och som stiftat gällande utlänningslag!), vet vad som gäller, utan demonstrerar och ställer krav som strider mot vad de själva beslutat! Det är helt befängt och visar med stor tydlighet att Sverige är en bananmonarki och att sannerligen långt ifrån alla som kallas ”förtroendevalda” borde sitta och styra Sverige!

CUF och LUF har nu fått nog och går ut med en gemensam kravlista för en humanare och liberalare flyktingpolitik. Vi ställer kraven direkt till migrationsministern, men också till våra moderpartier i alliansregeringen.

Så skriver debattartikelförfattarna också. Jag vill bara tydlig med att det är helt rätt och mycket bra att ungdomspartierna är ”på hugget”, att de gör sina röster hörda, att de vill något. Och jag vill inte att det jag skriver ska uppfattas som om jag inte förstår hur de tänker, med de kunskaper de har. Men de tänker kortsiktigt och mycket, mycket snävt. Det kan inte en migrationsminister göra. Han är skyldig att tänka på alla aspekter, på allt som inverkar på samhället nu och i framtiden – ekonomiskt, juridiskt, konventionsmässigt, mänskligt. Och han har inte – som så många verkar tro, eller låtsas tro – oinskränkt makt att gå ut och ändra på i laga ordning fattade beslut!

Debattörerna från CUF och LUF vet mycket väl att Sverige inte tillämpar ministerstyre. De skriver att de ”aldrig kräver ministerstyre eller kollektiva prövningar”, men i samma andetag är det just det de kräver: att migrationsministern ska gå in och bestämma och att ”kristna irakier” (som grupp, kollektivt) ska ges uppehållstillstånd!

När det gäller att tillåta åldriga anhöriga (till potentiellt hundratusentals asylinvandrade i Sverige) att invandra till Sverige, vilket också krävs i debattartikeln, så togs möjligheten till den här typen av mycket, mycket kostsam invandring bort för ca 14 år sedan. Det blev alldeles för dyrt för Sverige. Det skulle knappast bli billigare idag och sådana kostnader kan inte försvaras av en ansvarskännande migrationsminister och regering.

Man måste titta på verkligheten när man är migrationsminister. Man måste titta på helheten. Man måste ta ansvar. Ungdomsförbund, som varken måste se hela verkligheten eller hela helheten och inte heller behöver ta ansvar, kan givetvis föra fram sina åsikter, även om de är orealistiska. Men det skulle inte skada att ta reda på lite mer innan man uttalar sig. Detta sagt i all välmening.

Läs gärna detta blogginlägg av en migga, där rubriken säger ungefär detsamma som jag framfört i den här texten: En migga: ”Men just i det här fallet, och i alla andra fall också som rör migrationsområdet, så tycker jag att Billström har varit den enda rakryggade makthavaren.”

© Denna blogg. Vid citat, var vänlig länka alltid till originaltexten!

Om vikten av att ha ett språk

Svenska blev officiellt språk i Sverige den 1 juli 2009. Bättre sent än aldrig. Men landets numera officiella språk förflackas både i vardagen och i offentligheten, såväl hos ”vanligt folk” och myndigheter som i media – för att inte tala om i skolan. Här är några av många autentiska språkliga horrörer som är vanliga:

”Situationstecken”, 
när det heter citationstecken eller citattecken. Även högutbildade personer talar märkligt nog om ”situationstecken”.

”Triologi”
säger många – också kulturmänniskor som borde veta bättre. Det heter trilogi.

”Det var det som fick droppen att rinna över”,
 sa en reporter i Sveriges Radio P1 när han menade ”det var droppen som fick bägaren att rinna över”.

I P1-programmet God morgon, världen, sa en kvinnlig reporter när Obama fick Nobels fredspris: ”Man känner att förhoppningarna inte riktigt har införlivats”. ”Införlivats”? I vad? Hon skulle ha sagt ”infriats”.

Kunskaperna i det egna språket är ofta förvånande dåliga bland svenskar. Att uttrycka sig väl i tal och skrift tycks inte upplevas som särskilt viktigt.

”Föräldrar, betala för barns brott”, stod att läsa i tidningen Metro. Men det handlade inte alls om att betala för brott, det handlade om att föräldrar ska ersätta vad deras barn förstört!

Personer som inte har svenska som modersmål har inte en chans att lära sig språket ordentligt om de inte har en enorm tur och kan omge sig med personer som behärskar det i sin helhet, och om de inte dessutom läser mycket svensk litteratur av författare som använder en rik och varierad – och korrekt – vokabulär. För inte sällan har sfi-lärare (svenska för invandrare) inte ens svenska som modersmål, det blir lite som att en blind leder en synskadad när de ska lära ut ett språk som inte är deras eget.

Språket är viktigt för att man ska göra sig förstådd och förstå andra. Och för att man ska kunna kommunicera med myndigheter och kräva sin rätt i olika sammanhang etc. Det är också ett sammanhållande kitt i samhället. Alla människor borde ha rätt till ett nyansrikt och varierat språk med ett stort ordförråd och inte vara hänvisade till ”språklig analfabetism”, vilket alltför många tyvärr är idag.

Myndigheter, skola, politiker och media ska föregå med gott exempel och inte slarva med språket. En skärpning – språkkontroll, kurser, seminarier etc – behövs definitivt inom samtliga medier. Kanske också någon form av tester innan man anlitas som reporter: i språklig förståelse, i förmåga att förklara komplexa saker så att de blir begripliga för de flesta, i att skriva grammatikaliskt korrekt och inte göra så många syftningsfel som förvirrar samt stava rätt (inte ”Tallin”, utan ”Tallinn”; inte ”millenium” utan ”millennium”) och i förmågan att läsa texter med rätt betoning så att sammanhangen blir klara.

Om språket inte hålls samman och används korrekt i offentligheten och om krav inte ställs på att vi alla som bor här i landet Sverige ska behärska samma språk, då gör vi oss själva en mycket stor otjänst. Då har vi inte bara en massa olika dialekter i landet (vilket är trevligt men också besvärligt ibland), utan också en massa olika sorters ”svenska”, där var och en själv bestämmer vad som är ”rätt” och vad som är ”fel” och den ena inte förstår vad den andra säger. Och när det inte finns ett enhetligt riksspråk så blir det till slut mycket svårt för olika samhällsgrupper att förstå varandra och segregationen – skillnaden – mellan människor blir, förutom etnisk och ekonomisk ,också språklig.

© Denna blogg.

Insamling kostar mer än den drar in?

På baksidan av Rädda Barnens tiggeribrev berättas att pengarna ”utan tvekan kommer fram” och att 12,1 procent av pengarna användes till administration och insamling. Ingenting sades om löner, hyror, försäkringar, resor etcetera.

Läs hela min artikel i Gotlands Allehanda med rubriken Insamling kostar mer än den drar in?

Svensk regeringslogik: Den som inte gör ett riktigt bra jobb som högavlönad chef för ETT viktigt verk, görs till ännu högre avlönad chef på ETT ANNAT viktigt verk.

TT:

Försäkringskassan JO-anmäldes i dag av juristerna på LO-TCO Rättsskydd efter ett uttalande av generaldirektören Dan Eliasson i en intervju i SR:s Ekot. Facken anser att myndigheten inte agerar rättssäkert.

Sedan sjukreglerna ändrades 2008 har antalet som får bli förtidspensionärer minskat drastiskt. LO/TCO:s rättsskydd anser att tre domar i Högsta förvaltningsdomstolen ger stöd för att Försäkringskassan varit för restriktiv i bedömningarna.

Men kassans nya generaldirektör Dan Eliasson håller inte med om fackens syn på domarna.

– Vi fortsätter att tolka lagen som vi har gjort och vi har fått stöd av högsta instans, säger han i en intervju i SR:s Ekot.

Kommentar: Efter bara 20 dagar på nya jobbet är Dan Eliasson alltså JO-anmäld. Grattis, regeringen!

Regeringen har valt att flytta Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson (där han inte precis var det bästa som hänt verket, om man får tro vad vad miggorna skriver här på bloggen) till en annan av Sveriges allra viktigaste myndigheter: Försäkringskassan.

Svensk regeringslogik: Den som inte gör ett riktigt bra jobb som högavlönad chef på ett viktigt verk, görs till ännu högre avlönad chef på ett annat viktigt verk. Och de dumma skattebetalarna betalar – på många olika sätt…

© Denna blogg.

Verklig yttrandefrihet och en avväpnande inställning samt en gnutta humor räcker långt. I Finland.

Riksdagsledamoten Teuvo Hakkarinen, Sannfinländarna, har än en gång stoppat foten i munnen och kläckt ur sig nya påhitt. Förra gången handlade det om ”negergubbar” som kom till finska gränsen och krävde asyl och om ylande från minareter. Denna gång har han sagt att han tycker att homosexuella och somalier skulle kunna skickas till Åland för att där skapa ett modellsamhälle och att ”där kan somalierna få yla bäst de vill”.

Han första uttalanden om ”negergubbar” etc prövades av polis och åklagare, som fann att kommentarerna uttalats inom ramen för yttrandefriheten och att de inte kunde betraktas som hatbrott. Hans senaste förslag, som han själv säger var ett skämt, om att förflytta homosexuella, lesbiska och somalier till Åland, har inte ens föranlett riksdagsgruppen att ge honom någon reprimand eftersom han inte brutit mot lagen om åsikts- och yttrandefrihet. Att hans uttalanden inte är särskilt väl genomtänkta(understatement!), att de är rentav korkade, det är en helt annan sak. Man kan tycka illa om dem, men så länge ett land (Finland) har en grundlag som tryggar medborgarnas rätt till åsikts-, yttrande- och tryckfrihet så får man acceptera dumheter.

Och på Åland reagerar riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér på det bästa av alla sätt: med att, avväpnande, välkomna sin riksdagskollega Teuvo Hakkarainen till Åland. Hon säger till Iltalehti:

Vi har 92 olika nationaliteter på Åland. Alla är välkomna hit, också Hakkarainen.

Nauclér påpekar att hon själv är invandrare från Sverige och att det faktum att ålänningarna röstade in henne till riksdagen visar hur vidsynta de är.

Läs hela Nyans text här: Nauclér välkomnar sannfinländare, i vilken kritik mot Hakkarainens uttalande framförs av jämställdhetsminister Paavo Arhinmäki (VF) och justitieminister Anna-Maja Henriksson (Sfp).

Som sagt i rubriken: Verklig yttrandefrihet, en avväpnande inställning samt en gnutta humor räcker långt! Men OBS! detta ska givetvis inte tolkas som att jag tycker att det är fritt fram att säga precis vad som helst! Att kränka enskilda individer på grund av deras sexuella läggning, religiösa tro, hudfärg, etnicitet etc är inte okej – och inte heller tillåtet enligt lag, det kallas ”förtal”. Det är dock inte vad Hakkarainen har gjort sig skyldig till, han har uttryckt sig mer svepande.

Man ska hålla i minnet att Hakkarainen kommer direkt från ”skogen” och har jobbat på föräldrarnas sågverk på orten Viitasaari i mellersta Finland, som jag förstått det, hela sitt liv. Han är oborstad och osofistikerad och kläcker ur sig en del dumheter. Han har inte suttit i riksdagen mer än 5, 6 månader och har inte hunnit polera bort sin ”bonnighet”, men kommer troligen att göra det med tiden.

Hur som helst så är det Elisabeth Nauclér som liksom lite grann tar udden av dumheterna när hon på ett så förtjusande sätt bjuder in den råbarkade Teuvo Hakkarainen att bosätta sig på Åland. Det behövs fler sådana politiker med sunt förnuft och humor, då blir det färre hönor av fjädrar och man kan koncentrera sig på viktiga frågor.

P.S. Efter att ovanstående skrevs meddelades i Hbl att Sannfinländarnas riksdagsgrupp nu gett riksdagsledamoten Teuvo Hakkarainen en varning för hans Ålandsuttalandet. Riksdagsgruppen såg ingen anledning till att ge Hakkarainen någon mer konkret bestraffning, som till exempel avstängning. Riksdagsgruppens beslut fattades enhälligt.
© Denna blogg.

En migga: ”Men just i det här fallet, och i alla andra fall också som rör migrationsområdet, så tycker jag att Billström har varit den enda rakryggade makthavaren.”

En migga skriver om det mycket omdiskuterade fallet med den gamla kvinnan från Ukraina, Ganna Chyzhevska, som rönt mycket stor uppmärksamhet. Han skriver först:

Att skriva någonting om att Ganna utvisats därför att hon inte har rätt till uppehållstillstånd är väl lite som att svära i kyrkan.

Men han väljer ändå att skriva om fallet eftersom han finner mängder av frågetecken i den här historien och media (som vanligt) inte valt att rapportera och förklara allsidigt och korrekt. Läs själva och tänk själva – med hjärtat men också med hjärnan.

Jag råkade lyssna på Ring P1 för en vecka sedan. I programmet var utvisningen av den äldre ukrainska damen Ganna ett av samtalsämnena. Programledaren höll med de flesta som ringde och menade att Migrationsverket utvisat Ganna av ren elakhet och paragrafrytteri. Programledaren påstod nämligen att det är så att anhöriginvandring inte kostar Sverige någonting, eftersom det är de härvarande anhöriga som måste betala uppehälle, vårdkostnader etc,  för sina gamla föräldrar om de beviljas tillstånd.

Jag måste säga att jag missat denna bestämmelse, trots att jag jobbat mycket länge på verket!

Jag har ingen insyn i Gannas ärende men det är bekymmersamt att journalisterna hellre totar ihop en snyfthistoria än att de saklig berättar vad som har hänt.

Här är några frågor som jag inte funnit svar på, trots att jag nu tagit del av det mesta som finns att ta del av i medierna, om Ganna:

1. Hur kommer det sig att Ganna är här? Anhöriginvandrare måste som regel ansöka om uppehållstillstånd från hemlandet, via svenska ambassaden.

2. Eller är Ganna asylsökande?  I så fall, vad har hon för asylskäl?

3. Hur länge har Ganna varit i Sverige? Har hon vistats här i i flera år? I så fall, har hon vistats här illegalt eller med tidsbegränsat uppehållstillstånd? Om Ganna vistats här i flera år med multiviseringar och med tillfälliga uppehållstillstånd så måste hon ha åkt till hemlandet Ukraina emellanåt, för att få nya viseringar. Sådan är lagen; man kan inte kontinuerligt bo i Sverige år efter år med viseringar och tidsbegränsade uppehållstillstånd avsedda enbart för besök, man måste åka hem, och bo där åtminstone några månader innan man kan ansöka om ny visering.

4. Om Ganna åkte till hemlandet då och då, hur klarade hon sig där? Fick hon hjälp av någon med sitt dagliga liv och följde någon henne till den svenska ambassaden när det var dags att ansöka om ny besöksvisering? Ganna är ju, enligt uppgift, dement och kan inte ha klarat av detta själv.

5. Om det är så att Gannas anhöriga, under flera års tid, periodvis bott med henne i hemlandet och skött om henne (eftersom hon ju inte klarar sig själv) medan  hon väntat på att kunna ansöka om ny besöksvisering, så hade det faktiskt gynnat Gannas sak om detta hade kommit fram i medierapporteringen. Men journalisterna har inte skrivit någonting alls om hur Ganna klarat sig i Ukraina tidigare.

6. När blev Ganna dement? Man kan knappast hinna bli dement under en viseringsvistelse åtminstone inte så dement som Ganna, enligt journalisterna, är.

Min avsikt är inte att misstänkliggöra Ganna som är 91 år gammal och dessutom veteran från andra världskriget och som lidit mycket. Det har journalisterna skrivit om och det är hjärtskärande. Men varför får allmänheten inte veta bakgrunden till att Ganna är här nu och att hon inte har fått uppehållstillstånd?

Kanske är svaret att folk inte efterfrågar hela bakgrunden, hela sanningen? Folk vill ha berättelser som engagerar, folk vill ha hjältar och hjältinnor. Och bovar. Folk vill gråta en skvätt. Folk vill ringa till Ring P1, svära och gorma och mena att ”visst måste Ganna få uppehållstillstånd”. Folk skriver insändare där de framförallt kritiserar migrationsminister Tobias Billström därför att han är ”så kall och hjärtlös”. Är han det bara för att han inte låter sig påverkas av journalisterna?

Människor som läser tidningar tycker att Ganna måste få permanent uppehållstillstånd eftersom de tror att de känner Ganna och hennes dotterdotter och tror att Migrationsverket har låtit bli att ge Ganna permanent uppehållstillstånd av ren och skär elakhet. Men det är inte Migrationsverket som skrivit lagen och Migrationsverket har inte tillämpat lagen och reglerna fel. Migrationsdomstolen har inte heller gett Ganna uppehållstillstånd, och inte Migrationsöverdomstolen heller. Min gissning är också att Europadomstolen inte kommer att rikta någon kritik mot Sverige i det här fallet.

De flesta politiska partierna tycker nu att en lagändring är ett måste. ”Lex Ganna”, kanske.  Jag väntar med spänning på den. Kommer den i så fall att innebära att alla som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige kan hämta hit sina gamla anhöriga, sina föräldrar och far- och morföräldrar m.fl., som de inte levt tillsammans med på så där 30.40 år, men som de besökt på semestrar i hemlandet?

Om våra förtroendevalda (och folket) anser att Sverige kan bära kostnaderna för den här typen av invandring så är det helt okej för min del. Jag är bara en tjänsteman som ska tillämpa lagen. Jag förstår också att många invandrare gärna vill ha sina gamla här, på ett svenskt demensboende, bli anställda som deras anhörigvårdare och gode män och få betalt för uppdragen.

Men jag slår vad om att ”Lex Ganna in spe” glöms av våra opportunistiska politiker om Europadomstolen inte finner att Sverige gjort något fel.

Jag är kanske inte så förtjust i Tobias Billström som person och jag röstar inte på hans parti. Men just i det här fallet, och i alla andra fall också som rör migrationsområdet, så tycker jag att Billström har varit den enda rakryggade makthavaren. Vi ska tillämpa lagen, inte följa  flummiga ”visioner” och andra konstiga  ”projekt”. Men om de flummiga visionerna och andra dyrköpta projekt inte strider mot lagen eller stör rättssäkerheten så kan vi också tillämpa dem. Dock får och ska vi på Migrationsverket inte låta media styra oss. Jag känner till flera fall som Gannas, där ingen journalist skulle ha brytt sig, av olika anledningar.

P.S. Ja, nu har jag läst beslutet och det var som jag trodde: Ganna hade fått vård och hjälp i hemlandet under flera år, hon hade också rest hit flera gånger med viseringar och fått TUT…

© Denna blogg. Vid ev korta citat, var vänlig länka till detta inlägg.

En bloggläsare om ”den svenska, övergödda pösigheten”.

Mejl från en bloggläsare:

Jag läser din blogg varje dag och gör det med både nöje och lätt förtvivlan över sakernas tillstånd.

Jag vill denna gång tacka för Lars Odrups inlägg, passade på att läsa igenom dem alla och han har så rätt så rätt om den svenska självgodheten.

Jag hade förmånen att under 2009 bo och jobba i Barcelona och det var en mycket nyttigt erfarenhet för mig.  När jag kom tillbaka till Sverige såg jag också för första gången det Ordrup beskriver: den svenska, övergödda pösigheten.

Denna svenska förmåga att definiera världen åt världen, tron på att vi är bäst och att vårt sätt att leva är bäst osv.

Men det som gör mig mest ledsen är att jag också upptäckte all censur och hur man ljugit och mörkat för oss medborgare medvetet och utstuderat i många år. Så numera känner jag mig enbart som den nyttiga idioten både på jobbet och i samhället, frågan är ju vad som händer med mig den dagen jag inte ens längre är nyttig?

Mariana Hammer

Kommentar: Skribenten har tyvärr rätt och jag beklagar att hon tvingas uppleva det hon beskriver. Fler borde öppna ögonen och orka reagera mot det hon skriver om – och som många andra också börjat skriva och tala om. För: alla som ser och uppfattar förtryck, censur och dumhet och låter det pågå utan att reagera på något sätt, är medskyldiga till förfallet.

© Denna blogg.

Lars Odrup i Pälkäne, Finland: Jag blir så trött på svensk journalistik, dess självgodhet, ”granskningar” och ”avslöjanden”!

Så här skriver Lars Odrup i Pälkäne Finland – en rikssvensk som bor i Finland och ser Sverige med svenska ögon men från ett finländskt perspektiv:

Ibland när jag tror att svensk journalistik inte kan sjunka mycket lägre, så når den ändå ständigt ny bottenkänning!

I Aftonbladet påstår journalister att vård och uppehälle för asylsökandes anhöriga över 80 år bara kommer att kosta Sverige mellan 25 och 38 miljoner kronor i motsats till regeringens uppfattning om miljardbelopp. Nu vet jag inte vad som är korrekt, men åtminstone vet jag att ryktet om den svenska generositeten kommer att spridas snabbt och att de 25-38 miljonerna kronor per år som Aftonbladet tror är vad som behövs, kommer att vara slut snabbare än min pension.

Jag blir så trött på svensk journalistik, dess självgodhet, ”granskningar” och ”avslöjanden”! Det var länge sedan svenska journalister granskade och avslöjade något om den uppblåsta svenska självbilden som gör att man tror sig vara ett föredöme för resten av världen.

Här finns fler texter av rikssvensken Lars Odrup i Finland!

Anders skriver: ”De som tror att Libyen kommer att bli en demokrati av västerländsk modell får nog snart tänka om. Ett land går inte från koloni via diktatur till demokrati utan födslovåndor. ”

Tänkvärd text av min vän Anders:

Jaha, så är Khadaffi död, han som ändå måste klassas som världens coolaste diktator. Jag menar se bara på karln, hans klädsel, hans uppförande mot FN och andra organ, han hade bara kvinnliga livvakter och så vidare. Jag menar inte att det är coolt att han var diktator, bara att han var en särdeles excentrisk person. Men nu är han död och hela världen firar ännu en diktators fall. Att han var diktator över ett land som i princip hade utrotat fattigdom, där alla barn fick gå i skolan, hade en väl utbyggd och fri sjukvård och hade högst BNP bland de nordafrikanska länderna glömmer man nu bort.

Jag skriver hade, för snart är allt detta borta och vi har sett en ny korrupt ”nepotismokrati” växa fram. De som tror att Libyen kommer att bli en demokrati av västerländsk modell får nog snart tänka om. Ett land går inte från koloni via diktatur till demokrati utan födslovåndor. Det enda vi kan hoppas på är att USA inte går in och ”hjälper” Libyen på vägen mot demokrati. Det brukar ju inte gå så bra när de gör sånt.

Men vad som upprör mig i allt detta är, som vanligt, mediernas rapportering. I vanliga fall så skriks det om mänskliga rättigheter och den personliga integriteten så fort någon har fått en fis på tvären. Men nu visar man upp liket av en man som tillfångatagits, förnedrats, misshandlats och avrättats utan någon som helst juridisk prövning. Det brukar kallas mord, men nu visar man glatt upp mannen som säger sig ha skjutit ihjäl Khadaffi utan att med ett ord nämna att han faktiskt är en mördare. Var fanns Khadaffis mänskliga rättigheter? Varför ska man visa upp hans sargade lik tillsammans med jublande människor när till exempel bilderna på fångvaktarna som begick övergrepp i Abu Gharaib fick dem dömda till långa fängelsestraff? Jag menar absolut inte att de hade rätt att göra sånt, tvärtom är det rätt att de straffades, men allt prat om alla människors lika värde är som bortblåst i mediarapporteringen.

Jag har inte hört någon enda av medias representanter säga att behandlingen av Khadaffi var omänsklig och kränkande. De som protesterat mot att människor utsattes för omänsklig behandling av Khadaffis regim har nu sänkt sig till samma nivå, men om det är det tyst, så tyst. För nu ska vi jubla över att en diktator är död, i en svart-vit värld är det bra för de goda har vunnit.

”Alla djur är jämlika. Fast vissa djur är mer jämlika än andra” – George Orwell, Djurfarmen.

//Anders

© Denna blogg.

Helsingin Sanomat: Finländska föräldrar vill ha invandrarkvot i skolorna

En majoritet av föräldrarna till skoleleverna i huvudstadsregionen vill begränsa antalet invandrare i klasserna, skriver Helsingin Sanomat. 57 procent av föräldrarna vill ha en kvot för elever med invandrarbakgrund, enligt en enkät gjord av TNS Gallup. 28 procent av de tillfrågade önskar inte en sådan kvot. Enkäten besvarades av drygt 500 föräldrar till elever i grundskolan i september. Felmarginalen är 4,5 procentenheter.

Det fanns inga större skillnader mellan hur män resp kvinnor besvarade enkäten. Knappt hälften av de tillfrågade höll också helt eller delvis med om att invandrarbarns inlärning av finska språket försvåras om det finns alltför många i en skola som inte har finska som modersmål.

På Newsmill: ”Isaaks familj säger det självgoda journalister vägrat lyssna på”

Under rubriken Isaaks familj säger det självgoda journalister vägrat lyssna på, skriver jag vidare om svenska mediers hantering av Dawit Isaak och hans familj, med anledning av deras uttalanden i Svenska Dagbladet idag.

Dawit Isaaks barn bekräftar min kritik av svenska mediers självgoda kampanj

Idag bekräftas det jag skrev på Newsmill under rubriken Svenska journalisters blåögdhet kan ha skadat Dawit Isaak av Dawit Isaaks barn. Idag kan man i Svenska Dagbladet läsa Free Dawit-kampen förstör för vår pappa”. Dawit Isaaks barn sågar rörelsen i en intervju med SvD, under rubriken Dawit Isaaks familj berättar för första gången. Bland annat:

Det är Free Dawit Isaak-rörelsens fel att deras pappa fortfarande är fängslad. Det säger Dawit Isaaks barn, 18-åriga tvillingarna Bethlehem och Yorun, som sågar den massiva kampanj som försöker få den svensk-eritreanska journalisten fri.

Och i texten framgår också att:

Familjen hävdar att de som kämpar för Dawit egentligen slåss för egna intressen, som kändisskap, egna karriärer, politik och uppmärksamhet vid prisutdelningar.

Inte en enda journalist brydde sig om vad jag skrev (och har skrivit och sagt även långt före artikeln på Newsmill), och nu gör de samma misstag när det gäller Martin Schibbye och Johan Persson i Etiopien. Varken de själva eller deras anhöriga har ingen talan när det svenska mediegodhetståget Rädda Svenska Journalister-expressen rullar på med full fart.

© Denna blogg.

Finland: Polisens och Migrationsverkets verksamhet effektiviseras genom strukturutveckling

Inrikesministeriet meddelar:

I regeringens budget för nästa år har inrikesministeriets förvaltningsområde som mål att göra Finland till Europas tryggaste land och att genomföra en aktiv migrationspolitik som tar hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Det nya programmet för den inre säkerheten bereds under ledning av inrikesministeriet.
———-
Migrationsförvaltningens mål är att effektivisera processerna och påskynda behandlingen av asylansökningar. I enlighet med regeringsprogrammet är målet att man sparar in 20 miljoner euro i kostnaderna för mottagande av asylsökande fram till 2015. För att uppnå målet kommer inrikesministeriet att inleda ett projekt för att utveckla migrationsförvaltningens verksamhetsprocesser. Integrationsfrågorna övergår från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet från början av 2012.

Källa: Finlands regering, inrikesministeriet.

Floskler och särbehandling går hand i hand. Och bortkollring av folket går i mitten.

Erik Ullenhag. Foto: Johan Ödmann

Så här står det i ett nytt floskelmeddelande från en minister i Sveriges regering. Mina kommentarer är insprängda i texten. Notera: I pressmeddelandet från ministern står ömsom ”arbetskraftsdeltagande”, ömsom ”arbetskraftdeltagande” (utan ”s” efter ”kraft”). Lite slarvigt kan man tycka, men å andra sidan: ordet är ju en nykonstruktion som inte betyder något, så man kan väl stava det lite som man vill…

Ny utredning om utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande

Kommentar: 1) Vi är massor av ”utrikes födda” kvinnor som arbetar! Om Ullenhag menar f.d. asylsökande kvinnor från utomeuropeiska länder, då kan han väl skriva det!  2) När jag frågade mina vänner på Facebook om de visste vad ”arbetskraftsdeltagande” betyder, svarade en av dem omedelbart: ”Person A: ”Jag har fått jobb!”. Person B: ”Åh, mitt djupa deltagande!” Ingen jag känner – och inte jag själv heller – begriper riktigt vad som menas med den här rubriken…

Integrationsminister Erik Ullenhag presenterade på måndagen direktiven för en ny utredning vars syfte är att få fler nyanlända utrikes födda kvinnor i arbete.

Kommentar: Hur många utredningar behöver göras i detta land? Och här handlar det inte ens om att han skulle ha tillsatt en utredning, han har bara ”presenterat direktiv till en utredning”! Och varför ska överhuvudtaget en utredning göras om det självklara, det som gäller alla människor (även kvinnor) i Sverige: att man ska försörja sig själv? Varför ska människor behandlas olika? Ställ samma krav på alla i Sverige: ”Ni ska försörja er själva och inte leva på bidrag som i praktiken innebär att andra – de som arbetar – måste försörja er .” Så enkelt är det. Samma regler för alla. Inga bidrag till personer som inte vill jobba.

I dag råder det stora skillnader när det gäller sysselsättning bland utrikes födda kvinnor och män. Tre år efter invandringen arbetar hälften av de utrikes födda männen, men bara var femte kvinna. Några troliga förklaringar till detta är lägre utbildning, mindre arbetslivserfarenhet, stort ansvar för hem och familj samt uttag av föräldrapenning.

– En av de största integrations- och jämställdhetsutmaningarna i dag är att fler utrikes födda kvinnor ska kunna försörja sig själva. Som det är nu riskerar många av dessa kvinnor att fastna i såväl långtidsarbetslöshet som i en ekonomiskt utsatt situation.

Den nyligen genomförda etableringsreformen har ett tydligt jämställdhetsfokus, men vi behöver göra betydligt mer för att utrikes födda kvinnor ska få makt över sin vardag genom en egen lön att leva på, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Kommentar: Är det möjligt – kan det verkligen vara möjligt ? – att man i Sveriges regering inte känner till att många kvinnor, särskilt från muslimska länder, ofta inte vill arbeta utanför hemmet och inte gör det i större utsträckning i de länder de flytt ifrån eller lämnat av andra orsaker? Vet man i Sveriges regering inte heller om att många män från dessa länder absolut inte vill att deras fruar ska jobba, att det finns de som rentav förbjuder kvinnorna att gå ut och jobba, om dessa skulle vilja det? Bidrag bör dras in när det ligger till på detta sätt, det är inte arbetande svenskar som ska betala för att f.d. asylsökande, till absolut allra största delen muslimska män, inte släpper ut sina fruar ur hemmen! Och: ”Etableringsreformen” skulle mest frambringa ett jättelikt gapskratt om det inte var så sorgligt att se hur våra skattemedel kastas in i denna svarta burk som nästan ingen kommer ut på andra sidan ur.

Utredningen om ökat arbetskraftdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare ska därför:
– utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma ett ökat arbetskraftsdeltagande för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare som inte omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197),
– analysera vilka ekonomiska incitament som påverkar nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrares arbetskraftdeltagande och deltagande i etableringsinsatser,
– kartlägga uttaget av föräldrapenning bland nyanlända utrikes födda kvinnor och män,
– föreslå åtgärder som ökar möjligheterna för nyanlända utrikes födda kvinnor och män att kombinera föräldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser samt
– föreslå åtgärder som säkerställer att nyanlända får en individuellt anpassad etablering som är likvärdig för kvinnor och män.

Kommentar:
– som sagt: samma krav ska ställas på alla som lever i Sverige om att man ska försörja sig själv. Intensiv undervisning av hög kvalitet i svenska (inga invandrare med stark brytning och ofullständiga kunskaper i språket ska få ”lära ut” ett språk de inte själva behärskar) med hårda krav på närvaro (stenhårt avdrag för uteblivna timmar) ska ges till alla. Det ska framhållas att det är en gåva och en förmån att svenska skattebetalare bekostar undervisningen i svenska språket, ett språk som är absolut nödvändigt för att man ska kunna leva och arbeta här, och bli en del av samhället. ”Arbetslinjen” ska ständigt tas upp och budskapet ska upprepas om och om igen: ”I Sverige arbetar vi alla, man kan inte välja att sitta hemma och vänta på bidrag.”
”analysera vilka ekonomiska incitament som påverkar…” – behövs inte! Några sådana analyser vad gäller andra boende i Sverige görs ju inte heller, ingen får några ”ekonomiska incitament” för att masa sig till sitt arbete, utan grunden för det svenska samhället är att det finns självklara krav på att alla ska göra det. Det ska göras klart för alla asylsökande i samband med att de beviljas PUT.
– ingen föräldrapenning ska utges, som möjliggör för utomeuropeiska kvinnor att stanna hemma i åratal med sina barn. Samma regler ska gälla som för svenska föräldrar (som ju faktiskt också bekostat sin föräldraledighet via inbetalda skatter), d.v.s. 18 månader från det datum då barnet är fött. Barn över 18 månader ska inte ge invandrade kvinnor till föräldrapenning. Att tolka lagen, som ger svenska föräldrar rätt att ta ut en del föräldradagar vid inskolningar, skolstart etc eller vid förkortad arbetstid fram till att deras barn är 8 år, som att människor som får uppehållstillstånd här ska kunna stanna hemma med föräldrapenning tills deras barn är 8 år är ju helt vridet. Det var knappast så reglerna var tänkta att tolkas när de skrevs.

De två sista punkterna i pressmeddelandet behöver inga andra kommentarer än att samma regler ska gälla för  i Sverige.

@ Denna blogg.

En vän som emigrerat till Tyskland: ”Och – vet du vad? Ännu har ingen frågat efter personnummer!”

En vän som flyttat till Tyskland berättar (och har gett tillstånd till publicering):

Det är lite lustigt att vara ”invandrare”, men det går bra. Jag ska börja på en kurs i tyska efter nyår, har jag tänkt. Tillsvidare hankar jag mig fram på det lilla jag kan. Våra kulturer är ju rätt lika. Om jag ska säga något generellt så är det att tyskar är så vänliga. De ler och de tackar och man går åt sidan för varandra på de trånga trottoarerna. Man håller upp dörrar och är allmänt artiga och öppna. Det beror nog på mig själv också. Fast jag är likadan i Sverige som här…

Och – vet du vad? Ännu har ingen frågat efter personnummer! Min man säger att ”det finns inte här”. På banken, när jag skulle öppna konto, fick jag visa mitt pass men de var bara intresserade av passnumret. Likaså i telefonbutiken. Vi hyr en möblerad lägenhet och vår hyresvärdinna har minsann inte frågat om något personnummer. Jag gjorde ett internetbaserat tyskt språktest på en språkskola, de var inte ett dugg intresserade av när jag var född. I min lilla hemstad i Sverige kan man inte ens köpa något på ElGiganten utan att vara tvungen att uppge personnummer! Visst är det slående. I Sverige är vi registrerade precis överallt. ICA vet om jag köper lättmjölk eller vanlig mjölk…

Kommentar: Personnummer- och åldershysterin är unik för Sverige. Förresten: Får man verkligen hålla på och tvinga folk att uppge sitt personnummer i alla tänkbara och otänkbara sammanhang, som man gör i Sverige men inte i andra länder? Var det inte så, att det kom någon EU-förordning för ganska många år sedan som förbjöd det okynnesanvändande av personnummer som pågår i Sverige? Om någon som läser detta vet och kan hänvisa till relevanta EU-bestämmelser så hör gärna av er via Info-fliken ovan. Jag har en obehaglig känsla av att Sverige bryter mot reglerna så att det skvätter om det…

© Denna blogg.

Uppehållstillstånd ska återkallas av person som har fått det utan att ha skydds- eller asylskäl

Läs först bland annat:
En migga: ‘Vi tvingas fatta beslut snabbt och våra misstankar och farhågor avfärdas med att vi utreder för mycket och den som utreder för mycket får ingen löneförhöjning.’ – 18 januari 2011
En migga: ”Det som sker på Migrationsverket nu är inget annat än vansinne och tanken på att det ska sprida sig till resten av statsförvaltningen gör mig rädd. ” – 8 augusti 2011

Dessa bestämmelser har alltid funnits i utlänningslagen och borde inte föranleda något ”rättsligt ställningstagande”. Bestämmelserna – lagen! – ska givetvis alltid tillämpas när asylsökande påstår sig absolut inte kunna återvända till sitt hemland men ändå gladeligen reser dit så snart de lyckats tillskansa sig PUT! Det händer alltför sällan, berättar en del miggor här på bloggen, eftersom det tar för lång tid och Den Store Ledaren (Dan Eliasson, från oktober Sveriges högst betalda generaldirektör, nu på Försäkringskassan) sagt att det ska gå fort och att han aldrig kommer att säga något om asylsökande felaktigt beviljas PUT…

Nu finns i alla fall sedan någon månad ett ”rättsligt ställningstagande” (RCI 26/2011), som väl egentligen främst kan ses som en påminnelse till miggorna om vad lagen säger och att det är lagen (inte en generaldirektörs personliga åsikter…) som ska gälla på migrationsområdet, liksom på alla andra områden. Här följer några utdrag ur dokumentet:

Återkallelse av flyktingstatus
I 4 kap. utlänningslagen finns bestämmelser som reglerar när en utlänning upphör att vara flykting och när en flyktingstatusförklaring ska återkallas.

Enligt 4 kap. 5 § 1 utlänningslagen upphör en flykting att vara flykting om han eller hon av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare. I 5 b § första stycket samma kapitel anges att en flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

Återkallelsebestämmelsen är till sin lydelse tvingande.
———-
Migrationsöverdomstolen har i en dom den 13 juni 2011 (mål nr UM 5495- 10) uttalat sig angående förutsättningarna att återkalla flyktingstatus. I målet hade personen efter att ha fått flyktingstatusförklaring ansökt om och erhållit ett hemlandspass. Domstolen anfoörde bl.a. följande.

NN:s förvärv av hemlandspass och användandet av detta har såvitt framkommit varit frivilligt och inte föranlett av att krav ställts från svenska myndigheters sida. Det kan vidare konstateras att giltighetstiden för hemlandspasset sträcker sig t.o.m. den 30 augusti 2016 och att NN inte, efter den resa han anskaffat passhandlingen för, har lämnat ifrån sig denna till Migrationsverket. Detta tyder på att NN inte velat avsluta relationen med hemlandet och att hans införskaffande av passet inte heller kan anses ha varit endast en enstaka och tillfällig kontakt med hans hemlands myndigheter.

Domstolen bedömde att de omständigheter som framkommit om NN:s handlande, i avsaknad av bevis på motsatsen, talade för att han haft för avsikt att på nytt använda sig av medborgarskapslandets skydd. Han hade därmed enligt 4 kap. 5 § 1 utlänningslagen upphört att vara flykting.

Den slutsats som kan dras av Migrationsöverdomstolens dom är således att det faktum att en flykting ansökt om och beviljats ett hemlandspass är en presumtion för att vederbörande på nytt har begagnat sig av hemlandets skydd och för att denna presumtion ska brytas måste denne/denna bevisa antingen att han/hon inte har haft en sådan avsikt eller att det föreligger exceptionella omständigheter.

Rättschefens bedömning
Den omständigheten att en utlänning vidhåller en begäran att få tillbaka sitt hemlandspass (av Migrationsverket, min anm), bör utgöra särskild anledning att initiera ett ärende om återkallelse av personens flyktingstatus. Agerandet är en presumtion för att vederbörande har för avsikt att på nytt använda sig att sitt hemlands skydd. Omständigheten bör således – för det fall presumtionen inte bryts – utgöra skäl att återkalla personens flyktingstatus. Utlänningen bör noggrant informeras om att hans eller hennes begäran om att få tillbaka sitt hemlandspass kan och bör leda till att Migrationsverket inleder ett ärende om återkallande av flyktingstatus för det fall begäran vidhålls.

Det finns en utlänningslag. Den ska följas. Det ska inte vara så att en generaldirektör vid Migrationsverket ska kunna stå över lagen och säga att han aldrig kommer att tillrättavisa någon för ett felaktigt beviljat PUT eller hitta på annat som inte har lagligt stöd. Och det ska inte vara så, som det har varit under Eliassons regim – vilket flera miggor vittnar om i otaliga inlägg här på bloggen – att miggorna tvingas bevilja PUT åt människor som inte styrkt vare sig identitet eller nationalitet och vilkas asylhistorier uppenbart inte är sanna, bara för att generaldirektören – utan stöd i utlänningslagen – anser att har det gått tre månader så ska man inte utreda längre utan i stället bevilja PUT.

Eliasson bär en stor del av skulden för hur det ser ut i Sverige idag och i framtiden. Han har inte förmått upprätthålla det som regering och riksdag bestämt, att Sverige ska ha en reglerad invandring och att invandringen ska regleras av utlänningslagen. Han har sett mellan fingrarna och tillåtit, i praktiken så gott som beordrat, att tusentals människor – som inte är de som de utgett sig för att vara och inte har lagliga skäl att få skydd i Sverige – har beviljats PUT. Med allt vad det innebär av livslång skattefinansierad försörjning, bostäder, skola, sjukvård etc. Och med allt vad det innebär av påfrestningar i samhället och med en ökande invandringskritisk hållning hos folket.

Kanske kan rättschefen Mikael Ribbenvik, som ju verkar vilja att lagen ska följas, nu få större gehör för den linjen, när Eliasson flyttat till Försäkringskassan med sin inställning om att lagen inte är lika viktig som att beslut fattas snabbt.

© Denna blogg.

Håkan Juholt kan ju alltid, när han avgår, fortsätta/återuppta verksamheten i företaget Östra Småland Intressenter AB

Östra Småland Intressenter AB, exakt så (alltså utan ”s” efter Småland…) heter företaget, registrerat redan i juli 1995, där Håkan Juholt är styrelseordförande och firmatecknare. När han avgår kan han kanske börja jobba lite med det. Det verkar ju – enligt den ekonomiska översikten som är full med röda siffror –  vara på rejält nedåtgående, så det behövs nog en del input om det ska överleva och om han och hans medarbetare ska klara att täcka sina förluster. Kanske borde man också registrera företaget för F-skatt – eller behövs det inte för aktiebolag?

Bolaget har ett ganska omfattande och mångsidigt utbud av tjänster, det ska

äga och förvalta fast och lös egendom, bedriva tidnings- och mediaverksamhet samt därmed förenlig verksamhet.

Partikamraten, tillika riksdagsledamoten Lena Hallengren sitter också i styrelsen för det här bolaget som alltså ser ut att vara lite på dekis. Kanske kan hon hjälpa till att förvalta fast och lös egendom och bedriva tidnings- och mediaverksamhet så det kommer på fötter och den nedåtgående trenden vänder?

Råd: Ta hjälp av folk som kan läsa blanketter och som vet vilka lagar och regler som gäller så att det inte barkar helt åt skogen. För som ”vanliga människor”, som inte kan gömma sig bakom skölden ”riksdagsledamot”, finns ingen pardon om de förfar bedrägligt. Inte ens om de gör det helt utan uppsåt.

© Denna blogg.

Kan det möjligen rentav vara så, att Juholts permanenta boende ÄR i Västertorp och att han därmed inte borde få något bostadsbidrag alls?

Foto: Magnus Selander

Hur lyckades Juholt bli inskriven i hyreskontraktet hos Heba Fastighets AB? (Se hyresavi från maj 2009)

Håkan Juholt står på hyresavierna till sin kulbos lägenhet vilket han inte skulle göra om han inte också stod på kontraktet. Hur lyckades han ordna det? Och varför, om han nu bor i Oskarshamn?

Alltså: varken allmännyttan eller privata värdar tecknar normalt kontrakt med mer än en person. Undantag är

1) om två personer ingår i ett byte där de kommer från varsin lägenhet med varsitt kontrakt till en ny, gemensam lägenhet

2) om de söker och får en lägenhet tillsammans, från början.

En person med mycket goda kunskaper om fastighetsförvaltning och som också själv varit vd för ett bostadsbolag och kan reglerna både vad gäller privata och kommunala hyresvärdar, säger att det som Juholt lyckats med endast kan ha kommit till via någon form av kontakter som gett honom en speciell förmån som inte gäller andra. Och att det ter sig som om detta att han skrivits in i kontraktet (via påtryckningar eller vänskapskontakter eller på annat sätt) har skett i akt och mening att han ska kunna begära ersättning för hyran av riksdagen (=skattebetalarna). Märkligt nog har han tidvis och i olika sammanhang förnekat att han ens skulle vara sambo med kvinnan på vars hyreskontrakt han står sedan flera år…

Av ett samtal med en privatvärd, som säger att samma regler gäller hos privata som hos kommunala bostadsbolag, framgår också att det är helt omöjligt att bli inskriven på ett kontrakt när man flyttar in hos en person som redan är kontraktsinnehavare. Flyttar en Juholt in hos en Lindgren som redan har bott i lägenheten ett tag och står på kontraktet, säger det privata bostadsbolagets hyresgästansvarige stenhårt: ”Nej, det går absolut inte!”.

Frågan är: Varför var Juholt så intresserad av att stå på kontraktet? Svaret ter sig givet: han ville att skattebetalarna skulle betala för både hans och hans sambos boende! Han avslöjade dock inte att han sammanbodde med en kvinna sedan många år förrän han berättade om  sin ”kulbo” när han utsågs till partiledare. De höga jurister jag talat med menar, att det för dem ter sig som tämligen klart att här har funnits uppsåt att lura staten. Varför skulle han annars, ”utan skäl”, se till att hamna på kontraktet, varför berättar han inte att han är sammanboende och varför ska svenska staten betala för hans sambos lägenhet, där också han själv bott permanent i många år?

Påståendet från några av hans partivänner om att Juholt inte är girig är inte helt trovärdigt. Om Juholt, trots att han såg till att skrivas in i hyreskontraktet för fyrarummaren i Västertorp, och trots att sambon plötsligt fick sin hyra betald av staten, påstår att han inte hade uppsåt att luras, ja, då kan man undra om han ens ska kvarstå  som riksdagsledamot. Så dum kan man inte vara, inte ens om riksdagsledamöterna ska representera ett tvärsnitt av befolkningen…

Är det alltså möjligen rentav så, att Juholt rent faktiskt och konkret och fysiskt bor i Västertorp, inte i Oskarshamn? Om så är fallet – alltså att han har sin ”permanenta dygnsvila” (!?) i Västertorp, Stockholm – är det då inte möjligen så, att han inte ska ha något bostadsbidrag alls?

© Denna blogg! Var god ange källa och länka till detta inlägg om texten citeras eller används som grund för artiklar och annan rapportering.

En migga rättar en uppgift om Dawit Isaak

Med anledning av min text här på bloggen: Sverige är inte världens rättsliga epicentrum, samt texten på Newsmill den 11 oktober: Svenska journalisters blåögdhet kan ha skadat Dawit Isaak, skriver en migga följande:

Man kan inte säga att Dawit Isak återvände till det land som han flydde från för det stämmer inte. Fram till  ungefär 1990 pågick det ett inbördeskrig i Etiopien. På den tiden var Eritrea en del av Etiopien. Eritea ville bli en självständig stat. Dawit Isak kom hit som etiopisk medborgare och antagligen fick han asyl här på grund av vad han hade upplevt under detta krig. Han flydde från Etiopien, inte från Eritrea.

Eritrea blev en självständig stat efter att deras gerillarörelse vunnit kriget i början av 1990-talet och efter att en omröstning om självständighet hade hållits 1993.

Jag vill tacka den här miggan för informationen, som skiljer sig från bland annat historiken över Dawit Isaak – Dawit Isaak tio år i fängelse – i Dagens Nyheter:

1992 Dawit Isaak blir svensk medborgare. Han behåller samtidigt sitt eritreanska medborgarskap.

1993 Eritrea blir självständigt och Dawit återvänder så småningom dit. Han gifter sig och får barn samt blir delägare i landets första oberoende tidning, Setit.

Som sagt: Stort tack till den alerta miggan som hörde av sig och gav korrektare uppgifter än svenska medier publicerat. Dawit Isaak var alltså från början etiopisk medborgare men, enligt den kunniga miggan, måste han ha ansökt om eritreanskt medborgarskap efter 1993, då han också redan hade svenskt medborgarskap.

Rätt ska vara rätt. Och jag hoppas att de här uppgifterna stämmer; det är inga lätta turer att hålla reda på. Men min uppgiftslämnare har goda kunskaper i frågan och jag har ingen anledning att misstro hennes uppgifter.

© Denna blogg.

Sverige är inte världens rättsliga epicentrum…

…även om många svenska journalister (och en del andra) verkar tro det. Det främsta exemplet på den egendomliga tron hos svenska medierepresentanter att svenskar (eller svenska medborgare) ska behandlas annorlunda än andra är ”fallet Dawit Isaak”. Om detta skriver jag på Newsmill under rubriken Svenska journalisters blåögdhet kan ha skadat Dawit Isaak.

Ett annat exempel på den märkliga inställningen hos svenska journalister är att de anser att den svenska regeringen ska kräva (!) att Etiopiens regering ska bevilja viseringar åt just svenska journalister, för att de ska kunna bevaka rättegången mot de brottsmisstänkta svenskarna Martin Schibbye och Johan Persson. Svenska journalister anser också, att regeringen ska kräva att svenskarna friges, som om ett regering för ett land skulle kunna lägga sig i rättsskipningen ett annat land! Det går ju inte, det måste väl ändå var och en kunna förstå.

Ola Larsmo, ordförande i Svenska PEN-klubben, tycker att den svenska regeringen borde bryta den tysta diplomatin och kräva att svenska journalister får vara på plats under en rättegång där svenska medborgare ställs inför rätta (läs Svenska journalister får inte bevaka rättegången i Dagens Nyheter). Det är väldigt mycket som svenskar tror att de kan kräva av andra stater…

Den svenska regeringen kan – och ska, och har också sagt att de ämnar (och lär nu ha gjort det) – via diplomatiska kanaler framföra en begäran om att svenska journalister ska få följa rättegången. Självklart. Men kräva kan de absolut inte.

Svenska journalister verkar inte ha insett och förstått att varje land är suveränt och har sina bestämmelser, sina lagar, sina bevekelsegrunder för varför de beviljar eller inte beviljar inresa för vissa personer. Också Sverige har nekat otaliga människor inresevisering genom åren, bland dem musiker, bloggare och andra skribenter, människorättsaktivister, människor som velat närvara vid en anhörigs begravning eller operation etc. De flesta av dessa viseringsavslag har upprört väldigt många människor. Har de svenska journalisterna glömt – eller känner de inte till? – att Sverige har den rätten: att bestämma vilka personer man vill släppa in i landet. Samma rätt har Etiopien.

Här är några exempel på när Sverige vägrat människor visum (och där dessa människors hemländer givetvis inte skulle ha kunnat påverka de svenska besluten…):
Systern vägras visum – Hamed får ingen njure – Aftonbladet, 3 maj 2001
Kvinna vägras visum till sons begravning – SR, 13 januari 2006
Människorättsaktivister från Darfur nekas visum till Sverige – My Newsdesk, 19 november 2007
Protest mot vägrat visum – Folkbladet, 17 januari 2011
Och här ett exempel på hur Sydafrika vägrar en person visum:
Dalai lama vägras Sydafrika-visum –  VLT, 30 september

Så här säger den etiopiske statsministern Meles Zenawi:

 Ärendet med de här två journalisterna har ingenting att göra med förhållandet mellan stater. Det har ingenting att göra med mänskliga rättigheter eller journalistik. De tog sig in i Etiopien tillsammans med en terroristorganisation som hade dödat 70 människor som arbetade för ett gruvföretag i en attack

Så vitt jag vet brukar inte svenska journalister bevaka etiopiska rättsärenden. Det har inte varit praxis. Vi behöver inte svenska journalister för att bevisa att våra domstolar agerar i enlighet med internationell standard.

Meles Zenawi säger att svenskarna inte kommer att friges. Han avvisar kravet från utrikes­minister Carl Bildt och den svenska regeringen på frigivning av dem:

Det här är inte en politisk fråga mellan Sverige och Etiopien. Det är en fråga mellan några som utger sig för att vara journalister och som olagligen tar sig in i landet och fångas i en eldstrid.

Att Etiopiens statsminister, som en artighet till Norges dito, nu säger att svenska journalister ska släppas in i landet  – ”Det finns visum till alla som vill besöka Etiopien”  – betyder inte med någon som helst självklarhet att vilken journalist som helst som söker visum får det beviljat eller ens att en enda journalist hinner få visum innan rättegången börjar (och är över). Man får vara lite realist…

Den svenska regeringen kan faktiskt inte kräva någonting. Det den kan göra är att försöka ändra på sakernas tillstånd på diplomatisk väg. En tyst väg. Tyst, för att journalisterna inte ska kunna förstöra alla chanser att hjälpa de unga journalisterna som sitter fängslade i Etiopien sedan i somras  genom att omedelbart högljutt rapportera om varje steg som regeringen tar, och såga allt som den etiopiska regeringen säger. Ju mer man i Sverige skriver och rapporterar om fallet med de två svenskarna, desto mindre blir troligen chanserna att de ska frikännas eller, om de döms, att de ska få strafflindring eller nåd. Men att hoppas på att svenska journalister ska visa självbehärskning är nog att hoppas på för mycket. Det har de hittills visat sig oförmögna till.

Till slut: Inte ett ögonblick anser jag att vare sig Dawit Isaak eller Martin Shibbye och Johan Persson ”får skylla sig själv” för de val de gjort, vilket är ett vanligt sätt att förvränga det jag säger. Det är dock ovedersägliga fakta i målen att Dawit Isaak valde att återvända till ett land som han flytt ifrån och sökt och fått skydd gentemot i Sverige, och Martin Shibbye och Johan Persson ville göra ett journalistiskt arbete i Ogaden-området. De har frivilligt – ingen har tvingat dem – begett sig till Eritrea resp Etiopien. I våra ögon är det de gjort absolut inga brott utan tvärtom hedervärt och bra. Men nu är det som sagt inte så att Sverige har överhöghet i hela världen och vissa avväganden måste också alla människor själva göra, liksom att alla själva måste ta ansvar för sina val och handlingar. Dessutom måste svenskar lära sig förstå att Sverige inte kan påverka diktaturers rättsskipning, lika lite som diktaturer – eller demokratier, för den delen – kan påverka rättsskipningen i Sverige.

Starka känslor av empati går till de anhöriga till Dawit Isaak och till Martin Schibbye och Johan Persson. Det de alla går igenom är ofattbart hemskt. Måtte regeringen, genom tyst diplomati och med hjälp av goda norrmän och andra, lyckas hjälpa dem alla tre. Måtte det bli så att alla dessa tre frisläpps och kan återvända till Sverige. Trots medierapporteringen i Sverige.

© Denna blogg.