• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2011
    M T O T F L S
    « Sep   Nov »
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Hur länge ska politiker fortsätta att mata folket med ordmarängtårtor? Och hur länge ska folket svälja dem?

S vill åter till misslyckad integration.

Det skriver integrationsminister Erik Ullenhag i ett meddelande idag, med anledning av Socialdemokraternas skuggbudget. Han skriver vidare:

Socialdemokraterna tycks inte ha lärt sig någonting av den havererade integrationspolitik som de lämnade efter sig. När Alliansregeringen tog över ansvaret för integrationspolitiken var mediantiden från uppehållstillstånd till arbete sju år. Det är ett oerhört slöseri med mänskliga resurser. Med dagens förslag återgår Socialdemokraterna till ett system som aldrig har fungerat.

Socialdemokraterna vill avskaffa Alliansens dyra och ineffektiva system med etableringslotsar, det är det Ullenhag kallar för ”åter till misslyckad integration”!

Den 1 december 2010 trädde Alliansens etableringslotssystem i kraft. Ullenhag har rätt i att:

Det var en av de största förändringarna var att ansvaret för nyanländas arbetsmarknadsetablering övergick från kommunerna till Arbetsförmedlingen.

Därmed var det knappast den bästa – eller ens en bra – reform. Men det säger han förstås ingenting om. Hur många f.d. asylsökande var det nu som hade fått riktiga jobb med hjälp av dessa ”lotsar”? Enligt SVT Rapport den 16 september har Arbetsförmedlingen fram till dess ”hjälpt” (?!)  5.149 invandrare. 222 av dem har fått jobb.  222 av 5.149!!! Vad har de här galenskaperna kostat, till exempel per ”lotsat” jobb? Det säger av någon anledning varken SVT Rapport eller integrationsminister Erik Ullenhag ett enda ord om…

Ullenhag fortsätter oförtrutet och verklighetsfrånvarande med att påstå:

Med etableringsreformen har regeringen lagt grunden för en integrationspolitik där individen och alla aktörer känner till sitt ansvar och gör rätt från början. Grunden är tidiga, individuellt utformade insatser som fokuserar på att den nyanlände snabbt ska komma i arbete och lära sig svenska. För mig är det svårt att förstå att Socialdemokraterna vill tillbaka till ett system som slussade alldeles för många rakt ut i bidragsberoende och utanförskap.

Svenska folk! Gå inte på vare sig Socialdemokraternas eller Alliansens b——t! Ni ser ju med egna ögon att ingendera sidan har lyckats åstadkomma någon som helst ”integration” att vara nöjd med under de decennier som asylinvandringen varit en av de största i EU (sett till folkmängden i länderna)! Inte har ”utanförskapet” minskat under Alliansens tid vid makten! Sanningen är att det är precis tvärtom. Inte har bidragsberoendet minskat heller. Massor av påhitt presenteras och får än den ena, än den andra mer eller mindre fiffiga beteckningen. Och så kastar man in lite floskler av typen ”utanförskap” och ”individen och alla aktörer känner till sitt ansvar och gör rätt från början” och ”komma i arbete” etc för att fluffa upp ordmarängtårtan som är vacker som en dröm utanpå och helt tom inuti.

Inte nog med att folket som dignar under en av världens tyngsta skattebördor tvingas betala för alla märkligheter som följer på den rekordstora asylinvandringen; det förväntas också svälja politikernas ordmarängtårtor garnerade med floskelbär i både rött och blått!

Till slut några goda råd från en av mina många kloka Facebook-vänner – helt gratis och utan utredningar som kostar miljoner och pågår i flera år:

Varför ens låtsas som att det finns en integrationspolitik? Erkänn att linjen är livstids försörjning för vissa grupper och ta de pengarna ur biståndsbudgeten. Det vore ärligare mot alla parter.

Förresten: Alla som inte har läst Sagan om kejsarens nya kläder av H C Andersen kan läsa om den här och kan läsa hela sagan här. Och de som inte läst Djurfarmen (även kallad Djurens gård) av George Orwell kan läsa om boken här och beställa den här. Läs och begrunda och fundera på vad dessa sagor och historier säger oss om samhälle, om politiker som fluffar upp sin retorik och undviker att säga som det är!
© Denna blogg.

Journalister måste börja skärpa sig när de rapporterar om asylsökande!

I Aftonbladet den 3 oktober, under vinjetten Läsardebatten, skrev en frilansjournalist under rubriken I myndighetshanteringen försvinner människovärdet (finns inte på nätet):

De fick asyl och bosatte sig i Stockholm. Mari är en levnadsglad tjej som talar god svenska, studerar vid Botvids gymnasium och lever som andra ungdomar.

Familjens sorgliga bakgrund hindrade inte Migrationsverket från att i mars i år avslå ansökan om uppehållstillstånd.

I många år har jag skrivit om den bedrövliga okunskapen och om slarvet hos journalister och andra som trots att de inte förstår vad de skriver om, ändå med (falsk) pondus och stark indignation beskriver och berättar om olika fall på asylområdet. Journalister – och andra – som indignerat skriver om Migrationsverket och asylsökande och deras asylhistorier etc, måste börja lära sig mer om lagar som reglerar invandringen och om hur det hela fungerar. De måste vara både betydligt hederligare, mer pålästa, kunnigare och noggrannare när de skriver.

Den till stora delar falska bild som i åratal målats upp för allmänheten på grund av journalisters partiskhet, som gör dem blinda för alla fakta i målet och som gör dem ovilliga att beskriva hela bilden, har varit – och är – förödande.

Så: Hur är det här nu, i detta fall? Om den mor och dotter från Georgien som journalisten skriver om ”fick asyl”, vilket han påstår i en mening, hur kan han då i nästa mening säga att ”Migrationsverket i mars avslår ansökan om uppehållstillstånd”? Vilket är det som gäller: har de fått asyl eller har de fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd i Sverige?

© Denna blogg.