• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2011
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Yle om Daniel Poohls (Expo) försök att pracka sina svenska etiketter på finländare: ”Om man vill säga att det är dumt att förenkla och dela in folk i grupper så ska man inte göra det själv.”

här klokt skriver Anna Bäck, Yle, i redaktionens blogg om svenskar som kommer till Finland och tror att de kan köra med sin förödande (förtalande) svenska retorik på finländarna. Finland är inte Sverige… Citat:

Farliga ord. Ibland flyger de ur en. Ibland väljer man fel ord. Ibland försöker man provocera. Jag hoppas att det handlade om något av de ovanstående när Daniel Poohl kallade Jussi Halla-aho för fascist.

För det är så dumt att gå med i leken. Daniel Poohl leder tidskriften Expo som bevakar hur ytterhögern, populismen och intoleransen sprider sig i världen. Om man vill säga att det är dumt att förenkla och dela in folk i grupper så ska man inte göra det själv. Inte bara för att det kan tolkas som förtal utan för att det inte för debatten vidare.

Men vad ville Daniel Poohl säga med det? Och vad ville han att det skulle tillföra debatten? Att dra fascist- och nazistkortet är oftast överdrivet och leder bara till att ordet tappar sin betydelse. De som sympatiserar med Halla-aho drar också slutsatsen att det är slut på argumenten eftersom man tar till retoriken.

Och vad blev effekten? Jo, att Poohl i sin tur på webben själv blev stämplad som vänsterjournalist och chefredaktör på en yttervänsterpublikation. Och för att det dessutom gäller Finland och Sverige så fick han etiketten ”ruotsalaispäätoimittaja” (”svenskreportern”) och de som kommenterar tycker att de svenska storebröderna inte ska ha så mycket åsikter.

Det, som i Sverige är okej, nämligen att kalla personer som inte tycker som man själv, för ”fascist”, ”främlingsfientlig”, ”rasist” etc är INTE okej att kasta omkring sig i Finland. Det kan vara förtal. Och det tolkas som korkat, och som att man inte har argument som håller när man diskuterar.

Glögg, julmat, trevliga människor och glad musik hos AGE (numera Office Depot)

Personalen har som tradition – det var enligt uppgift Affe Olsson som började med det, han som med sin bror Janne som också jobbat halva sitt liv hos AGE, sedermera tog över Vickys Livs – att bjuda på glögg och julmat. I år blev det fredagen den 9 december.

Anneli stod glad och god vid ingången och bjöd på varm glögg med mandlar och russin och pepparkakor med olika ostsorter på. Folk stannade till och fick välja mellan ”med” och ”utan” och även om det inte var någon rusning direkt så var stämningen god och folk språkade glatt med både personalen och varandra.

Inne i lokalen, längst in, hade ett julbord dukats upp med prinskorv och köttbullar, skinka och olika senapssorter, rödkål, rödbetssallad, potatissallad, minigurkor m.m. och där stod en av besökarna, en kille som hamnat nere i källaren på kontorsgrossen helt av misstag och aldrig hade handlat så mycket som en penna där, i samspråk med en av personaltomtarna.

Vid långa ståbord kunde man hänga med sina papperstallrikar som dignade av julmat och lyssna på musiken som gubbtrion spelade men också prata med varandra. Jag träffade på två unga kvinnor som nyligen börjat sälja lite glammiga amningsbehåar via sin sajt GlamMom! den informationen sprider jag gärna vidare, jag kan tänka mig att många kvinnor gärna skulle vilja ha något annat än e  tämligen tråkiga svarta, vita och hudfärgade aningsbehåar som finns i butikerna…

Efter att ha handlat färgpatroner till min skrivare och fått – ja fått! – en stor burk pepparkakor, lämnade jag AGE (Office Depot heter de, alltså, men för mig är de AGE) till tonerna av musiken och sången från gubbtrion vars namn jag inte såg någonstans, men som var en fin gammaldags, hederligt svensk liten miniorkester.

Tack, AGE… jag menar Office Depot!

Hassan Asad har fått uppehållstillstånd

Otaliga gånger under många år, har Birgitta Elfström, tidigare beslutsfattare vid Migrationsverket, varit ombud för palestiniern Hassan Asad och jag har på bloggen följt fallet. Läs bland annat Är Hassan Asad en säkerhetsrisk? (15 december 2008).

Birgitta Elfströms långa kamp har nu, läser jag i Folkbladet den 9 december 2011, gett positivt resultat, vilket berättas under rubriken Omdiskuterad palestinier fick asyl. Så är den ”säcken” ihopknuten och ärendet har avslutats.