En migga: ”De har varit här sedan 2002 och saknar asylskäl”

En migga apropå rapporteringen Aftonbladet (bland annat här och här) idag om en utvisad familj:

Jag betvivlar inte alls att den eventuellt azerbajdzjanska, eventuellt ryska, eventuellt armeniska familjen är skötsamma människor som julpyntat.

Utan att alls känna till den här familjen så kan jag ändå säga följande, med ledning av artikeln i Aftonbladet:

De har varit här sedan 2002 och saknar asylskäl. De blev överraskade när de skulle utvisas på självaste Luciadagen och trots att de är så djupt rotade i Ånge.  Jag kan inte förstå varför de blev överraskade och varför de kände sig så djupt rotade i Ånge. De saknade uppehållstillstånd. De hade två lagakraftvunna beslut om utvisning och Migrationsverket hade säkert talat med dem om frivilligt återvändande och till slut lämnat ärendet till polisen eftersom familjen inte ville samarbeta.

I artikeln skrivs också att polisen utvisade familjen till Armenien eftersom Migrationsverket hade ansett att Armenien var ett av de tre länder dit familjen skulle utvisas. Men de är inte från Armenien, säger de nu. Är det ett problem för dem nu att visa varifrån de kommer och bli transporterade dit, från Armenien? Och är det Migrationsverkets ansvar att utreda varifrån en asylsökande kommer? Knappast. Enligt UNHCR är det inte så. Enligt UNHCR – och Sveriges utlänningslag – är det den asylsökande som ska styrka sin identitet och hemvist, och det ska göras innan ens asylskälen prövas.

Den här familjen kunde ha kommit i åtnjutande av ”amnesti” med stöd av den så kallade tillfälliga lagen redan 2005- 2006, eftersom de är en barnfamilj. Hade de inte ett lagakraftvunnet beslut då så hade de kunnat nöjdförklara sig (UtlL  2005:716, 15 kap. Nöjdförklaring) och acceptera Migrationsverkets beslut. Men för att få denna ”amnesti” så krävdes det att man visade vem man var, d.v.s. man måste lägga fram sitt pass. Det ville den här familjen uppenbarligen inte göra. Och det var ju också så, att personer som i flera år ljugit om sin identitet och sitt medborgarskap inte omfattades av den här ”amnestin”.

Inom arbetskraftsinvandringen tillämpas inte denna princip. Det finns därför hopp för familjen. De kan inom en mycket snar framtid återvända till sin hemort Ånge. Som Sten-Ove Danielsson (S) säger i Aftonbladets artikel  så kan familjen arbetskraftsinvandra inom kort. De har redan jobb. Men då måste de ha pass. När det sedan framkommer att alla i familjen heter något annat än vad de tidigare hävdat och att de är medborgare i ett annat land än vad de påstått och att de ljugit och utnyttjat asylsystemet i tio år är det säkert också småpotatis för Aftonbladet och för alla i Ånge, inklusive Sten-Ove Danielsson.

Är det så här det ska gå till?

Är det meningen att människor, och familjer ska bo här i tio år med falska identiteter, inte kunna utvisas därför att de själva inte lämnar korrekta uppgifter om vilka de är och var de är medborgare? Och sedan kan de komma tillbaka med andra namn och andra medborgarskap och välkomnas av sina ”hemkommuner” och deras politiker.

Jag har inget svar. Politikerna kanske har det. Eller Aftonbladets reportrar.

Kommentar: Det är bra att ha ett stort hjärta och att kunna känna empati. Det är bra att vilja tro gott om sina medmänniskor. Men man ska också ha hjärna och ta del av alla fakta i målet. Tyvärr rapporterar Aftonbladet och andra medier ofta mycket ensidigt om människor som utvisas, de återger sällan eller aldrig alla sidor av saken. Därför har den här miggan berättat det som allmänheten inte får veta något om via svenska medier. Inte för att vara hjärtlös. Inte för att han inte tycker synd om barnen i familjen som på grund av föräldrarnas oansvariga beteende och lögner invaggats i en falsk trygghet under många år. Miggan berättar för att allmänheten, folket, ska tänka på att Sverige är en rättsstat som i asylprocessen följer UNHCR:s riktlinjer, utlänningslagen och domstolens beslut. Även om svenska medierepresentanter inte tycker att den här rättsordningen är så viktigt.

© Denna blogg.

9 miljarder kronor satsas på migration år 2012

Drygt 9 miljarder kronor (9.000 miljoner) ska år 2012 att satsas på migration. Anslaget till Migrationsverket ökar med 327 miljoner för nästa år jämfört med i år. Anledningen är att antalet asylsökande beräknas öka. Migrationsverket ska under de närmaste tre åren ha kapacitet att handlägga mellan 26 000 och 32 000 nya ansökningar varje år. Det torde innebära att Sverige ska satsa minst 9 miljarder kronor på migration även åren 2013 och 2014. För tre år ska således 27 miljarder (27.000 miljoner) kronor satsas på migration.

Anslagen för övrigt rör bland annat kostnaderna för prövningarna, personal och lokaler.

Resor ut ur Sverige för dem som avvisas eller utvisas beräknas också öka under nästa år. Därför höjs anslaget till 294 miljoner kronor, en ökning med 27 miljoner jämfört med i år. Dessa pengar ska alltså läggas till ovannämnda miljarder.

Citat ur Socialförsäkringsutskottets ställningstagande:

Under 2010 beviljades drygt 9 100 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov antingen som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, eller som övriga skyddsbehövande. Härutöver överfördes 1 799 s.k. kvotflyktingar till Sverige. Enligt budgetpropositionen sökte drygt 31 800 personer asyl i Sverige under 2010 jämfört med 24 200 året innan, en ökning med drygt 30 %. Ökningen bestod i första hand av asylsökande från västra Balkan (främst Serbien men även Makedonien) som en konsekvens av att viseringsfrihet infördes i slutet av 2009 för medborgare i dessa länder. Viseringsfrihet innebär att dessa länders medborgare med biometriskt pass utfärdat i hemlandet kan stanna 90 dagar i Schengenområdet under en halvårsperiod utan att behöva visum.

Enligt Eurostat var Sverige det land inom EU som hade det tredje största antalet asylsökande under 2010. Räknat i antal asylsökande per miljon invånare hade Sverige näst flest ansökande inom området.

Migrationsverkets prognos till regeringen per den 28 oktober 2011 visar att antalet inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2011 kommer att vara ca 36 000 personer.

Här finns alla uppgifter: Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/2012:Sfu utgiftsområde 8 migration.

Finland: Varje medlemsstat bör även i fortsättningen ha rätt att självständigt besluta om återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna

I ett anförande vid ett möte den 13 december i  Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor, framhöll inrikesminister Päivi Räsänen Finlands ståndpunkt. Hon sa bland annat:

Varje medlemsstat bör även i fortsättningen ha rätt att självständigt besluta om återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna i en situation där ett allvarligt hot riktas mot statens allmänna ordning eller inre säkerhet, till exempel vid en terroristattack eller en stor idrottsevenemang.

Enligt inrikesminister Päivi Räsänen behövs även en bestämmelse som definierar återinförandet av gränskontrollerna vid de inre gränserna i en situation där en medlemsstat allvarligt försummar sina Schengenförpliktelser.

Finland stöder tanken att beslut i ärendet i dessa situationer fattas på unionsnivå. Vi bör ha effektiva medel att ingripa i situationer där en medlemsstat inte tillämpar Schengenregelverket som sig bör.

Gällande Schengens utvärderingssystem betonade ministern att kommissionens ställning i utvärderingssystemet bör stärkas.

Källa: Inrikesministeriet, Finland.