• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2011
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Svensk lag gäller endast i Sverige, i andra länder gäller andra lagar

I en debattartikel i Aftonbladet den 27 december med rubriken En dom mot det journalistiska uppdraget skriver Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling en märklig, tendentiös och orealistisk. Detta kan jag –  och säkert många andra – hålla med om:

De svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson har dömts till elva års fängelse. Det är en fruktansvärd tragedi, för Martin och Johan, för deras familjer …

Ett fel finns dock i det här stycket: den ene är frilansjournalist, den andre är frilansfotograf. Rätt ska vara rätt. Och jag har lämnat bort de sista orden i meningen som jag inte förstår och därför inte kan hålla med om. De lyder:

… men också för demokratin.

Detta för att det är oklart vilken ”demokrati” Nordling menar. Menar han den demokrati som vi anser råder i Sverige (men nu utspelar sig ju inte dramat i Sverige) eller menar han ”demokratin i Etiopien”? Men det vet väl alla, inklusive Nordling, att det inte råder demokrati i Etiopien, där dramat utspelar sig. Så det blir lite konstigt med det slutet på meningen. Det är en fruktansvärd tragedi att Schibbye och Persson, som helt på eget bevåg gav sig av på den här resan (det fanns, enligt uppgifter i media, ingen överenskommelse med Filter om att de skulle utföra något journalistiskt uppdrag åt dem)  har dömts till elva års fängelse i Etiopien för något som i Sverige nästintill premieras (illegal vistelse i landet).

Nordling fortsätter:

Det råder ingen tvekan om att detta är en politisk dom, och straffet ska därför ses utifrån detta.

Just det. I landet Etiopien, som alltså inte är en demokrati och inte heller utger sig för att vara det, kan domar vara politiska och straffen orimligt hårda (med våra mått mätt). Och det är i Etiopien de brutit mot lagen och ställts inför rätta och dömts. Inte i Sverige. Nordling igen:

Det ingår i det journalistiska uppdraget att skildra vad som sker i ett sådant område, det är något som vi alla behöver veta. Och Martin och Johan har använt vedertagna metoder för journalister som vill ta sig in i ett sådant stängt område. Det handlar alltså om inte om en dom mot terrorism, utan om en dom mot det journalistiska uppdraget. Ett uppdrag som varje demokrat bör värna.

Om journalister, inklusive Nordling, anser att ingår i ”det journalistiska uppdraget” att ta sig in illegalt i en annan stat och att göra det med en organisation som är terroriststämplad i denna stat, då är det förstås journalisterna som tar den risken, inte någon annan. Inte Sveriges regering, inte svenska folket. Inte ens någon medieredaktion eller tidning utan just den frilansjournalist och den frilansfotograf som väljer att ge sig själva det är uppdraget. Det hjälper inte alls att komma med typiskt svenska uttalanden som att de ”använt vedertagna metoder”. Och exakt vad menas förresten med det som Nordling påbjuder: ”Ett uppdrag som varje demokrat bör värna”? ”Värna” sitt agerande måste var och en göra själv och ingen, inte ens Journalistförbundets ordförande, har rätt att pompöst lägga på alla ”demokrater” (?) att de måste ”värna” vad Schibbye och Persson valt att göra! I Sverige tycks många helt ha glömt vad ”eget ansvar” innebär och anse, att allt alltid är någon annans ansvar, någon annans sak att reda upp. En ganska unikt svensk inställning. Och Journalistförbundets ordförande har mer att säga:

Martin och Johan har erkänt att de har tagit sig in i Etiopien illegalt. Det är det enda brott de begått, och straffet för detta brott är redan avtjänat med råge. De har trots allt suttit häktade sedan slutet av juni.

Det kan hända att det är det enda brott en utländsk frilansjournalist och en utländsk frilansfotograf skulle ha befunnits vara skyldiga till här, och att det skulle ha räckt med sex månader i häkte som straff för illegal inresa i något militärt eller på annat sätt förbjudet område i Sverige. Men Nordling och många andra väljer hela tiden att ”glömma bort” att det här inte handlar om Sverige, svenska förbjudna områden och svensk lag utan om Etiopien, etiopiska förbjudna områden och etiopisk lag!

De borde därför omedelbart ha satts på fri fot när rättegången avslutades. Men den etiopiska regimen ville alltså annat. Här handlade det om att statuera ett avskräckande exempel.

Nordling igen. Enligt vilken lag eller bestämmelse i Etiopien (glöm inte att det hela utspelar sig där, inte i Sverige!) skulle de ”därför omedelbart ha satts på fri fot”? Om Nordling känner till ett sådant lagrum i den etiopiska lagstiftningen så bör han omedelbart meddela de tre, enligt uppgift främsta i landet, etiopiska advokaterna som skött Schibbyes och Perssons försvar. Om han däremot återigen blandar in Sverige och hur en svensk domstol hade förhållit sig till det skedda så bör någon upplysa honom om att Schibbye och Persson befinner sig i en diktatur med en helt annan lagstiftning än den som gäller i en demokrati.

Slutklämmen i den här mycket underliga debattartikeln är också obegriplig:

Det är dags att stå upp för journalistiken på allvar!

De här två unga svenska männen som med god vetskap om förhållandena i landet gav sig av på en resa som de visste var både olaglig och farlig, har tagit en stor men fullt medveten risk. Att etiopierna dessutom ser det hela som att Schibbye och Persson har ”hjälpt terroristerna” är Etiopiens sak, deras tolkning. I Sverige rusade tiotals poliser i full stridsmundering, med visir för ansiktena och vapen i händerna, in hos några enligt uppgift helt ovetande palestinier i Göteborg och grep dem på ett mycket brutalt sätt för något de inte själva hade en aning om. Deras barn skiljdes från föräldrarna och tvingades ligga ner, det var ett himla liv och en skräckinjagande insats. För det handlade ju om terrorister, hade ett virrigt vittne uppgett. Ett vittne. Virrigt. Så går det till i Sverige. I Etiopien går det till på ett annat sätt. Två länder utan likheter sinsemellan. En hårdför diktatur. En fredlig och rättssäker (!?) demokrati.

För Schibbyes och Perssons skull beklagar jag djupt, mycket djupt, att svenska journalister nu gör sitt bästa (på grund av okunskap och okänslighet och kanske också i vissa fall dumhet) för att förstöra för dem på samma sätt som de gjort för Dawit Isaak i Eritrea. Jag hoppas att det sker ett under, för det är nog det som behövs, och att frilansjournalisten och frilansfotografen benådas innan svenska medier helt har hunnit förstöra alla deras chanser till en positiv bedömning av deras nådeansökan.

Till slut: Journalister och fotografer kan inte behandlas annorlunda än andra medborgare som begår brott i främmande länder. UD slirar, via sin talesman Anders Jörle. Samma lagar och samma regler och samma möjlighet att få hjälp av staten tillkommer alla svenska medborgare, med undantag för dem som har dubbla medborgarskap och begår brott i sitt ursprungliga medborgarskapsland; där kan Sverige inte påverka mer än marginellt. Och det finns inga särskilda regler som säger att vad journalister och fotografer än gör, hur dumdristiga de än är och vilka risker de Än tar, så ska svenska staten ställa upp med hela regeringen och utrikesministern och kalla på hjälp från EU och USA m.fl. Samma regler och samma rättigheter gäller alltså också snickare, sjuksköterskor, direktörer, turister och alla andra svenskar.

Fler texter kan läsas bland annat här.

© Denna blogg.