• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2011
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

En migga: ”De har varit här sedan 2002 och saknar asylskäl”

En migga apropå rapporteringen Aftonbladet (bland annat här och här) idag om en utvisad familj:

Jag betvivlar inte alls att den eventuellt azerbajdzjanska, eventuellt ryska, eventuellt armeniska familjen är skötsamma människor som julpyntat.

Utan att alls känna till den här familjen så kan jag ändå säga följande, med ledning av artikeln i Aftonbladet:

De har varit här sedan 2002 och saknar asylskäl. De blev överraskade när de skulle utvisas på självaste Luciadagen och trots att de är så djupt rotade i Ånge.  Jag kan inte förstå varför de blev överraskade och varför de kände sig så djupt rotade i Ånge. De saknade uppehållstillstånd. De hade två lagakraftvunna beslut om utvisning och Migrationsverket hade säkert talat med dem om frivilligt återvändande och till slut lämnat ärendet till polisen eftersom familjen inte ville samarbeta.

I artikeln skrivs också att polisen utvisade familjen till Armenien eftersom Migrationsverket hade ansett att Armenien var ett av de tre länder dit familjen skulle utvisas. Men de är inte från Armenien, säger de nu. Är det ett problem för dem nu att visa varifrån de kommer och bli transporterade dit, från Armenien? Och är det Migrationsverkets ansvar att utreda varifrån en asylsökande kommer? Knappast. Enligt UNHCR är det inte så. Enligt UNHCR – och Sveriges utlänningslag – är det den asylsökande som ska styrka sin identitet och hemvist, och det ska göras innan ens asylskälen prövas.

Den här familjen kunde ha kommit i åtnjutande av ”amnesti” med stöd av den så kallade tillfälliga lagen redan 2005- 2006, eftersom de är en barnfamilj. Hade de inte ett lagakraftvunnet beslut då så hade de kunnat nöjdförklara sig (UtlL  2005:716, 15 kap. Nöjdförklaring) och acceptera Migrationsverkets beslut. Men för att få denna ”amnesti” så krävdes det att man visade vem man var, d.v.s. man måste lägga fram sitt pass. Det ville den här familjen uppenbarligen inte göra. Och det var ju också så, att personer som i flera år ljugit om sin identitet och sitt medborgarskap inte omfattades av den här ”amnestin”.

Inom arbetskraftsinvandringen tillämpas inte denna princip. Det finns därför hopp för familjen. De kan inom en mycket snar framtid återvända till sin hemort Ånge. Som Sten-Ove Danielsson (S) säger i Aftonbladets artikel  så kan familjen arbetskraftsinvandra inom kort. De har redan jobb. Men då måste de ha pass. När det sedan framkommer att alla i familjen heter något annat än vad de tidigare hävdat och att de är medborgare i ett annat land än vad de påstått och att de ljugit och utnyttjat asylsystemet i tio år är det säkert också småpotatis för Aftonbladet och för alla i Ånge, inklusive Sten-Ove Danielsson.

Är det så här det ska gå till?

Är det meningen att människor, och familjer ska bo här i tio år med falska identiteter, inte kunna utvisas därför att de själva inte lämnar korrekta uppgifter om vilka de är och var de är medborgare? Och sedan kan de komma tillbaka med andra namn och andra medborgarskap och välkomnas av sina ”hemkommuner” och deras politiker.

Jag har inget svar. Politikerna kanske har det. Eller Aftonbladets reportrar.

Kommentar: Det är bra att ha ett stort hjärta och att kunna känna empati. Det är bra att vilja tro gott om sina medmänniskor. Men man ska också ha hjärna och ta del av alla fakta i målet. Tyvärr rapporterar Aftonbladet och andra medier ofta mycket ensidigt om människor som utvisas, de återger sällan eller aldrig alla sidor av saken. Därför har den här miggan berättat det som allmänheten inte får veta något om via svenska medier. Inte för att vara hjärtlös. Inte för att han inte tycker synd om barnen i familjen som på grund av föräldrarnas oansvariga beteende och lögner invaggats i en falsk trygghet under många år. Miggan berättar för att allmänheten, folket, ska tänka på att Sverige är en rättsstat som i asylprocessen följer UNHCR:s riktlinjer, utlänningslagen och domstolens beslut. Även om svenska medierepresentanter inte tycker att den här rättsordningen är så viktigt.

© Denna blogg.

9 miljarder kronor satsas på migration år 2012

Drygt 9 miljarder kronor (9.000 miljoner) ska år 2012 att satsas på migration. Anslaget till Migrationsverket ökar med 327 miljoner för nästa år jämfört med i år. Anledningen är att antalet asylsökande beräknas öka. Migrationsverket ska under de närmaste tre åren ha kapacitet att handlägga mellan 26 000 och 32 000 nya ansökningar varje år. Det torde innebära att Sverige ska satsa minst 9 miljarder kronor på migration även åren 2013 och 2014. För tre år ska således 27 miljarder (27.000 miljoner) kronor satsas på migration.

Anslagen för övrigt rör bland annat kostnaderna för prövningarna, personal och lokaler.

Resor ut ur Sverige för dem som avvisas eller utvisas beräknas också öka under nästa år. Därför höjs anslaget till 294 miljoner kronor, en ökning med 27 miljoner jämfört med i år. Dessa pengar ska alltså läggas till ovannämnda miljarder.

Citat ur Socialförsäkringsutskottets ställningstagande:

Under 2010 beviljades drygt 9 100 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov antingen som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, eller som övriga skyddsbehövande. Härutöver överfördes 1 799 s.k. kvotflyktingar till Sverige. Enligt budgetpropositionen sökte drygt 31 800 personer asyl i Sverige under 2010 jämfört med 24 200 året innan, en ökning med drygt 30 %. Ökningen bestod i första hand av asylsökande från västra Balkan (främst Serbien men även Makedonien) som en konsekvens av att viseringsfrihet infördes i slutet av 2009 för medborgare i dessa länder. Viseringsfrihet innebär att dessa länders medborgare med biometriskt pass utfärdat i hemlandet kan stanna 90 dagar i Schengenområdet under en halvårsperiod utan att behöva visum.

Enligt Eurostat var Sverige det land inom EU som hade det tredje största antalet asylsökande under 2010. Räknat i antal asylsökande per miljon invånare hade Sverige näst flest ansökande inom området.

Migrationsverkets prognos till regeringen per den 28 oktober 2011 visar att antalet inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2011 kommer att vara ca 36 000 personer.

Här finns alla uppgifter: Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/2012:Sfu utgiftsområde 8 migration.

Finland: Varje medlemsstat bör även i fortsättningen ha rätt att självständigt besluta om återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna

I ett anförande vid ett möte den 13 december i  Europeiska unionens råd för rättsliga och inrikes frågor, framhöll inrikesminister Päivi Räsänen Finlands ståndpunkt. Hon sa bland annat:

Varje medlemsstat bör även i fortsättningen ha rätt att självständigt besluta om återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna i en situation där ett allvarligt hot riktas mot statens allmänna ordning eller inre säkerhet, till exempel vid en terroristattack eller en stor idrottsevenemang.

Enligt inrikesminister Päivi Räsänen behövs även en bestämmelse som definierar återinförandet av gränskontrollerna vid de inre gränserna i en situation där en medlemsstat allvarligt försummar sina Schengenförpliktelser.

Finland stöder tanken att beslut i ärendet i dessa situationer fattas på unionsnivå. Vi bör ha effektiva medel att ingripa i situationer där en medlemsstat inte tillämpar Schengenregelverket som sig bör.

Gällande Schengens utvärderingssystem betonade ministern att kommissionens ställning i utvärderingssystemet bör stärkas.

Källa: Inrikesministeriet, Finland.

New York Times: ”From Finland, an Intriguing School-Reform Model”

Intressant läsning: From Finland, an Intriguing School-Reform Model

Finland får massor av uppmärksamhet och över hela världen vill man veta vad ”hemligheten” är bakom de finländska elevernas otroligt goda skolresultat. Det är massor av olika saker, inte minst ”finländskheten”, i vilken ligger en mycket stark egen vilja att utbilda sig och en samhällelig förväntan att folket ska ha en god utbildning och kunna representera sitt land med stolthet. Men en stor del i det hela är också de högra kraven för att komma in på den högklassiga lärarutbildningen och ett skolsystem där politiker inte lägger sig i allt stup i kvarten (som i Sverige) utan bestämmanderätten finns i skolorna, hos lärarna. Dessutom har betygssystemet varit detsamma i över 100 år (läs Min morfars betyg 1908-1909 och 1910-1911).

Kort utdrag ur en långa läsvärda artikeln:

The Finnish Embassy in Washington hosts brunch seminars with titles like “Why Are Finnish Kids So Smart?” and organizes trips to Finland for education journalists eager to see for themselves. In Helsinki, the Education Ministry has had 100 official delegations from 40 to 45 countries visit each year since 2005. Schools there used to love the attention, making cakes and doing folk dances for the foreigners, Dr. Sahlberg said, but now the crush of observers is considered a national distraction.

En migga om medierapporteringen om ”Sara” och ”Farhan”

En migga apropå medierapporteringen om ”Sara” och ”Farhan” i SR P1-programmet Kaliber och i Aftonbladet:

Apropå Kalibers historia om den ”somaliska Sara” kontra Aftonbladets historier om ”Farhan” som utvisades till Tanzania.

Hur kan Tanzanias ambassad skriva ett intyg om att ”Sara” inte är medborgare i landet? Visade hon upp sitt somaliska pass eller känner ambassadens personal igen landets medborgare på deras utseende? Enligt ”Sara” tar inte Tanzania emot personer som inte är medborgare där. Varför tog de i så fall emot ”Farhan”? Kan inte medierna hålla ihop sina historier? Aftonbladet har publicerat ett nytt avsnitt om ”Farhan” den 24 november 2011. Enligt Aftonbladet försöker ”Farhan” nu ta sig till Somalia eftersom, som han säger: ”livet är svårt i Tanzania”.

Kommentar: ”Farhans” uppehållstillstånd drogs in – helt korrekt – av Migrationsverket sedan det upptäckts att han getts tillstånd på falska grunder. Han är nu utvisad från Sverige och är inte längre på något enda sätt en svensk angelägenhet.

Vad gäller den somaliska flickan”Sara” så kan man läsa tidigare inlägg från en migga där saker tas upp som Kaliber av någon anledning inte berör. Läs mer här.

Om Nabil, som Kaliber också berättar om, kan man på programmets hemsida läsa:

Nabil berättar att han är feilikurd, att hans släkt bott både i Iran och Irak, men att han själv är född och uppvuxen i Iran. Trots det fick Nabil rådet av en flyktingsmugglare att säga att han kom från Irak när han sökte asyl i Sverige. Då skulle han få stanna. Nabil följde rådet. Något han ångrar idag.

Vuxna människor har ansvar för sina handlingar. Också de som kommer till Sverige och söker asyl. Även om Nabils historia är hjärtskärande, så står det klart, som en orubblig sanning och ett oomtvistligt faktum (vilken även Kaliber för fram) att han påstod att han kom från Irak trots att han inte gjorde det. Han sökte alltså asyl på falska grunder, hur man än vänder på det hela och oavsett vem som rådde honom att göra det.

Att höra gränspolisens uppgivenhet inför sitt uppdrag är beklämmande. Givetvis finns det fall där en person – utan egen förskyllan och trots att han på alla sätt medverkar och samarbetar – inte kan utvisas. Jag har själv haft några sådana ärenden som asylombud. Det har handlat om personer som inte ljugit om sin identitet och nationalitet. Men i de flesta fall går det att, i enlighet med vad folkrätten stadgar om att varje stat är förpliktigad att ta emot sina egna medborgare, återsända personer som inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Den uppgivna svenska gränspolisen borde kanske göra studiebesök hos exempelvis brittisk polis eller hos polisen i något annat EU-land (Österrike. Finland. Danmark. I princip vilket annat EU-land som helst) för att se hur de klarar av uppdraget att utvisa personer utan tillstånd att befinna sig i landet.

© Denna blogg.

Man borde fundera över vad det är som gör att det är så här. I Sverige.

Nu tar tydligen Kaliber i P1 (äntligen) upp det som rapporterats om på min blogg i mer än FYRA år: det svaga asylsystemet som gör att, lågt räknat, minst 18.000 asylsökande stannat kvar illegalt i landet. Snabbt har det inte gått för gammelmedierna att ta upp detta stora samhällsproblem i media i detta land.

Det är bland annat dessa människor (de med största sannolikhet betydligt fler än 18.000) som politiker och media av någon anledning valt att kalla ”papperslösa” och som svenska politiker vill att skattebetalarna ska bekosta full hälso- och sjukvård åt (akutvård får alla, alltid), och skolgång åt deras barn. Ingen frågar folket om det vill vara med och betala för inkompetensen i många led på utlänningsområdet i Sverige som lett till att tiotusentals människor som befinner sig illegalt i landet. En del uppskattar antalet personer som uppehåller sig här illegalt till uppemot 50.000 eller fler, det finns ju också många som kommit på olika viseringar men inte lämnat landet. Den myndighetsinkompetens, som vi alla redan betalar dyrt för och som gör att en situation med tiotusentals människor som inte lämnar landet har kunnat uppstå, är något som verkar vara långt ifrån lika vanlig i andra asylmottagarländer. Liksom det inte heller finns ”apatiska barn” i andra länder, för övrigt.

På Migrationsverket sitter personal och lyssnar på den ena uppdiktade asylhistorien efter den andra. På enkla kontrollfrågor som ”vad heter din fru”, ”hur ser det ut där du kommer ifrån” och ”hur många barn har du, vad heter de och hur gamla är de”, kan de asylsökande ofta inte svara. De minns inte vad de ljugit ihop vid föregående samtal/intervju med Migrationsverket och ber, inte sällan via skrupellösa ombud, om att få ta del av sina tidigare utsagor så att de kan fräscha upp sitt minne och vara säkra på att kunna upprepa samma sak igen.

Kaliber tar upp olika fall, bland dem ett om en kvinna, Sara, som inte har fått PUT (=uppehållstillstånd) trots att hon vistats länge i Sverige (som om lång vistelsetid i landet i sig utgjorde grund för PUT). Man kan på Kalibers hemsida ta del av hur hennes historia framställs där, och i ett inlägg från en migga ta del av hur man också kan se på historien – En migga om medias ovilja att rapportera allsidigt om asylärenden (19.7 2011). Där sägs bland annat:

1. Kvinnan är inte från Somalia vilket har konstaterats av Migrationsverket och domstolarna. Sannolikt är hon från Tanzania och om hon inte är därifrån utan från Kenya eller något annat land så måste hon ju själv veta varifrån hon är.

2. Kvinnan kan när som helst ta fram sitt pass, förlänga det och åka hem till sitt land för att där besöka svenska ambassaden och ansöka om UT på anknytning till pojkvännen. Ansökan kommer att beviljas och kvinnan kan komma tillbaka till Sverige i sin rätta identitet, få sina fyra sista siffror, ta CSN-lån och andra lån – allt alltså i sin rätta identitet.

Allmänheten vet för lite om det  framtidsavgörande samhällsområdet ”asylinvandringen”. Och svenska medier bidrar inte till att den ges en allsidig bild av det. Inte politikerna heller. Få vågar tala öppet om asylbedrägerierna, lögnerna, de påhittade asylhistorierna etc. Inte ens miggorna vågar berätta, annat än anonymt. Man borde fundera över vad det är som gör att det är så här. I Sverige. Och varför ingen bryr sig om att när asylinstrumentet urholkats och övergått till att bli något av ett  hej&hå-system så drabbar det de relativt få, som faktiskt har asyl- eller skyddsskäl enligt den utlänningslag som stiftats av riksdag och regering på demokratiskt sätt, och som borde få stanna.

© Denna blogg.

Finland: Ahmed Hassan, ny ordförande SU

Ahmed Hassan, 27-årig somalier som vuxit upp på finlandssvenska i Finland, är ny ordförande i Svensk Ungdom. Han berättar att han frågade en sannfinländare när han kan anses vara finländare. Sannfinländaren svarade:

Har du finskt pass? Kan du gå naken i bastun? Okej, då är du finländare.

Lyssna på intervjun som det finns en länk till här.

Det mentala och samhälleliga klimatet är ett helt annat i Finland än i Sverige. Tydligare. Rakare. Den självklara, nedärvda och helt normala oro många känner inför invandrare – främlingar – från helt andra kulturer och religioner kan, i åsikts- och yttrandefrihetens namn, i Finland diskuteras och debatteras betydligt öppnare och utan att någon tar sig rätten att stämpla och etikettera dem som tycker annorlunda än de själva. Det är inte tillåtet, som i Sverige, att kalla alla som inte följer den politiskt korrekta  stigen som trampats upp av de mest högljudda, för ”fascist”, ”rasist”, ”främlingsfientlig” etc. Sådant kallas förtal och är enligt lag straffbart. I Finland, alltså. (Läs Yle om Daniel Poohls (Expo) försök att pracka sina svenska etiketter på finländare: ”Om man vill säga att det är dumt att förenkla och dela in folk i grupper så ska man inte göra det själv.”). Måtte det fria och självständiga Finland fortsätta att värna om den grundlagsfästa rättigheten för varje människa (i Finland) att tycka och säga vad han/hon vill!

Men minst lika ofta som man är orolig och negativt inställd till ”det främmande”, är man också varmt välkomnande och inkluderande. I Finland kan man, som Ahmed Hassan säger om sig själv – vara somalier, finländare, finlandssvensk, finne – allt detta på en och samma gång. Och, som sannfinländaren sa till honom:

Har du finskt pass? Kan du gå naken i bastun? Okej, då är du finländare.

Och Ahmed Hassan har finskt pass. Och Ahmed Hassan går naken i bastun. Man får anpassa sig till sitt nya land, sin nya kultur. För i Finland finns det en kultur, till skillnad från i Sverige, vilket  gör det lättare som invandrare att komma in i sitt nya land, när man har något att förhålla sig till. Det har han förstått och den kunskapen delar han nu med sig av till sina landsmän och andra som kommit långväga ifrån till Finland.

Så enkelt. Så rakt. Så tydligt. Också för invandrarna i Finland, som inte (som i Sverige) får en massa dubbla budskap om ”allas lika värde” som sedan inte har någon motsvarighet i deras verklighet, och som inte får lära sig att de ska känna sig kränkta för allt möjligt och gå till DO och kräva skadestånd. Att alla har lika värde är för de allra flesta en självklarhet, det behöver inte tutas ut hela tiden. Det är bättre att visa det än att att bara säga det.  Det är bättre att ”tåla” lite grann än att anmäla minsta dumma tillmäle… Och kanske ta efter Zahra Abdulla, som med humor, självdistans och gott humör gav sig in i kampen om en plats i Finlands riksdag med hjälp av bland annat ”negerlakritsen” som det blev sådant himla liv om. I Sverige…

Lycka till på din nya post, Ahmed Hassan, första generationens finlandssvensk med somalisk bakgrund!

© Denna blogg.

Yle om Daniel Poohls (Expo) försök att pracka sina svenska etiketter på finländare: ”Om man vill säga att det är dumt att förenkla och dela in folk i grupper så ska man inte göra det själv.”

här klokt skriver Anna Bäck, Yle, i redaktionens blogg om svenskar som kommer till Finland och tror att de kan köra med sin förödande (förtalande) svenska retorik på finländarna. Finland är inte Sverige… Citat:

Farliga ord. Ibland flyger de ur en. Ibland väljer man fel ord. Ibland försöker man provocera. Jag hoppas att det handlade om något av de ovanstående när Daniel Poohl kallade Jussi Halla-aho för fascist.

För det är så dumt att gå med i leken. Daniel Poohl leder tidskriften Expo som bevakar hur ytterhögern, populismen och intoleransen sprider sig i världen. Om man vill säga att det är dumt att förenkla och dela in folk i grupper så ska man inte göra det själv. Inte bara för att det kan tolkas som förtal utan för att det inte för debatten vidare.

Men vad ville Daniel Poohl säga med det? Och vad ville han att det skulle tillföra debatten? Att dra fascist- och nazistkortet är oftast överdrivet och leder bara till att ordet tappar sin betydelse. De som sympatiserar med Halla-aho drar också slutsatsen att det är slut på argumenten eftersom man tar till retoriken.

Och vad blev effekten? Jo, att Poohl i sin tur på webben själv blev stämplad som vänsterjournalist och chefredaktör på en yttervänsterpublikation. Och för att det dessutom gäller Finland och Sverige så fick han etiketten ”ruotsalaispäätoimittaja” (”svenskreportern”) och de som kommenterar tycker att de svenska storebröderna inte ska ha så mycket åsikter.

Det, som i Sverige är okej, nämligen att kalla personer som inte tycker som man själv, för ”fascist”, ”främlingsfientlig”, ”rasist” etc är INTE okej att kasta omkring sig i Finland. Det kan vara förtal. Och det tolkas som korkat, och som att man inte har argument som håller när man diskuterar.

Glögg, julmat, trevliga människor och glad musik hos AGE (numera Office Depot)

Personalen har som tradition – det var enligt uppgift Affe Olsson som började med det, han som med sin bror Janne som också jobbat halva sitt liv hos AGE, sedermera tog över Vickys Livs – att bjuda på glögg och julmat. I år blev det fredagen den 9 december.

Anneli stod glad och god vid ingången och bjöd på varm glögg med mandlar och russin och pepparkakor med olika ostsorter på. Folk stannade till och fick välja mellan ”med” och ”utan” och även om det inte var någon rusning direkt så var stämningen god och folk språkade glatt med både personalen och varandra.

Inne i lokalen, längst in, hade ett julbord dukats upp med prinskorv och köttbullar, skinka och olika senapssorter, rödkål, rödbetssallad, potatissallad, minigurkor m.m. och där stod en av besökarna, en kille som hamnat nere i källaren på kontorsgrossen helt av misstag och aldrig hade handlat så mycket som en penna där, i samspråk med en av personaltomtarna.

Vid långa ståbord kunde man hänga med sina papperstallrikar som dignade av julmat och lyssna på musiken som gubbtrion spelade men också prata med varandra. Jag träffade på två unga kvinnor som nyligen börjat sälja lite glammiga amningsbehåar via sin sajt GlamMom! den informationen sprider jag gärna vidare, jag kan tänka mig att många kvinnor gärna skulle vilja ha något annat än e  tämligen tråkiga svarta, vita och hudfärgade aningsbehåar som finns i butikerna…

Efter att ha handlat färgpatroner till min skrivare och fått – ja fått! – en stor burk pepparkakor, lämnade jag AGE (Office Depot heter de, alltså, men för mig är de AGE) till tonerna av musiken och sången från gubbtrion vars namn jag inte såg någonstans, men som var en fin gammaldags, hederligt svensk liten miniorkester.

Tack, AGE… jag menar Office Depot!

Hassan Asad har fått uppehållstillstånd

Otaliga gånger under många år, har Birgitta Elfström, tidigare beslutsfattare vid Migrationsverket, varit ombud för palestiniern Hassan Asad och jag har på bloggen följt fallet. Läs bland annat Är Hassan Asad en säkerhetsrisk? (15 december 2008).

Birgitta Elfströms långa kamp har nu, läser jag i Folkbladet den 9 december 2011, gett positivt resultat, vilket berättas under rubriken Omdiskuterad palestinier fick asyl. Så är den ”säcken” ihopknuten och ärendet har avslutats.

Besök på Röda korsets center för torterade flyktingar, del 2

Läs först Besök på Röda korsets center för torterade flyktingar, del 1.

Från besöket på Röda korsets center för torterade flyktingar, RKC, tar jag med mig känslan, stämningen, atmosfären i lokalen. Efter att man gått ner en trappa i huset Göta Ark vid Medborgarplatsen, kommer man till något som känns som en lugn oas när dörren till RKC öppnas. Inte för inte har deras väntrum nämnts som ett av de vackraste i Sverige i en bok som, passande nog, heter just Väntrum. Den är sammanställd av Jan Kantor, Lennart Backlund och Awiwa Keller och utgiven på förlaget Uppsala Publishing House. Provläs här – se sidorna 12-13!

Väntrum, bild 1

Bilder från väntrummet och ett av behandlingsrummen. Man förstår att den här miljön känns lugn och välkomnande för dem som söker hjälp för svåra psykiska och ofta också fysiska ärr. Måtte överklagandet av det märkliga beslutet i landstinget ge resultat så att den här trygga och välfungerande verksamheten får fortsätta – utan vinstintresse dessutom!

Väntrum, bild 2

Väntrum, bild 3

Behandlingsrum, bild 1

Behandlingsrum, bild 2

Besök på Röda korsets center för torterade flyktingar, del 1

Läs först Varför slå sönder en mycket välfungerande verksamhet? Vad ligger bakom beslutet? från den 5 december. Läs också Besök på Röda korsets center för torterade flyktingar, del 2.

Jag har haft med Röda korsets center för torterade flyktingar, RKC, att göra redan på den tiden när jag var asylombud. Inte många gånger, men några. Det var när de fanns i andra lokaler än idag. Så nu var det dags för ett besök i de lokaler som de numera huserar i, vid Medborgarplatsen.

Jag träffade och hälsade på flera som arbetar på RKC, och samtalade lite längre med en av de engagerade, kunniga och välutbildade personerna som behandlar de torterade och/eller traumatiserade människor som söker hjälp. För dem är Röda korset väl känt, och de känner förtroende för verksamheten.

Tuire Toivanen har jobbat på RKC i många år och är såväl psykiater som ”kroppsläkare”. Här är ett utsnitt ur en artikel i Dagens Nyheter om en av hennes vid det här laget hundratals patienter, ”Ahmed” från Libanon:

Jag vill inte berätta hur de gjorde, men de slaktade kvinnorna. Jag glömmer det aldrig… Efteråt satte de sig bredvid kropparna och öppnade var sin tonfiskburk, och medan de åt skämtade de och skröt om vad de hade gjort.

Och:

I två veckor blev jag torterad. De hängde upp mig i handlederna och slog mig med påkar över hela kroppen, kissade i ett glas och tvingade mig att dricka. ”Vi ska knäcka dig, din jävel!” skrek de.

Torterarna förstörde hans handleder, knäckte hans rygg och bröt av hans högerben. Nästan ingen kroppsdel var fri från blåmärken och svullnader. Men värst var den psykiska tortyren, säger han.

Två tre gånger om dagen satte de på oss ögonbindlar och ställde oss mot en mur, hand i hand. ”En av er ska dö”, skrek de, och när de sköt kunde jag känna hur killen jag höll i handen sjönk ihop. ”Nästa gång är det kanske din tur”, sade de sedan.

Att den här typen av patienter nu har ”auktionerats ut” till lägstbjudande privata bolag (WeMind) som varken har lokal eller personal är inget mindre än en skandal av stora mått. Särskilt som skillnaden i offererat pris är försumbar, medan kvaliteten inte kan jämföras mellan en verksamhet som funnits i 26 år och har ett grundmurat gott rykte och förtroende bland patienterna, och en verksamhet som inte har något alls att visa upp utan just nu febrilt annonserar efter folk hos Arbetsförmedlingen. Dessutom har WeMind det ytterst dåliga omdömet att de försöker ragga personal från RKC när de vet att RKC just har överklagat den märkliga upphandlingen! Har de lika dåligt omdöme när det gäller hanteringen av de mycket sköra patienterna så är det illa ställ, riktigt illa.

På RKC är man dock vid gott mod och glada åt det stöd som getts dem via mejl, telefonsamtal och – redan – ett mycket stort antal inlägg i olika medier, främst i form av engagerade och starka debattartiklar och andra inlägg i tidningar, nyhetssajter och bloggar. Och överklagan är som tidigare meddelats, inlämnad.

© Denna blogg.

På Folkpar(ti)ketten

Politiker – även kallade ”förtroendevalda” –  vill införa fri (”Fri”? Någon måste väl betala?) hälso- och sjukvård till alla som vistas olagligt i landet! I ett pressmeddelande från folkpartistiska politiker i Stockholms läns landsting kan man till exempel läsa följande:

De papperslösa är ingen röststark grupp och hamnar lätt utanför dagordningen, i det glömda Sverige. För oss som socialt ansvarstagande liberaler är det självklart att driva deras rättigheter – för oss är patienten, oavsett vem det är, alltid viktigast. Att nekas vård, eller själv avstå vård och äventyra sin hälsa av rädsla för att rapporteras och riskera utvisning, är omänskligt. Det valet ska inte människor, eller vårdpersonal, behöva göra. Vården behöver bli en frizon, säger Anna Starbrink (FP) och Birgitta Rydberg (FP), för Folkpartiets landstingsgrupp i Stockholms län.

Om det vore allmänt okunniga, godhjärtade människor utan något som helst ansvar för skattemedel eller annat, som framförde sådana här åsikter, skulle man kunna förstå det. De behöver inte tänka igenom ordentligt vad de säger, de behöver inte göra konsekvensanalyser eller ta ett faktiskt ansvar för andra människors – skattebetalares – pengar. Men här handlar det om välavlönade karriärpolitiker som uttrycker sig på ett sätt som gör att man baxnar. Så här slarvigt och ogenomtänkt uttrycker sig alltså högt uppsatta folkpartister i landstinget:

De papperslösa är ingen röststark grupp och hamnar lätt utanför dagordningen, i det glömda Sverige.

”Papperslösa”??? Vad förstår och menar undertecknarna med det ordet/begreppet? ”Papperslös” har blivit något många politiker slänger sig med tämligen lättvindigt, utan att tänka djupare på vad det handlar om. De, som dessa politiker kallar ”papperslösa”, är människor som dels har slängt sina papper för att vilseleda och bedra svenska myndigheter när det gäller vilka de är och varifrån de kommer; dels inte har erforderliga tillstånd för att vistas i Sverige. Det är således personer som vistas illegalt (=olagligt) i Sverige!

”…inte en röststark grupp”??? Nej, självklart är de inte en ”röststark grupp” eftersom de är här olagligt!

”…hamnar lätt utanför dagordningen i det glömda Sverige”??? Dagordningen är ju faktiskt den, att den som fått avslag på sin asylansökan eller vars visering gått ut ska lämna landet. Inget annat. Vad politikerna menar med ”det glömda Sverige” är svårt att veta. Det kanske bara är tänkt som utfyllnad i en – även i övrigt – lätt förvirrad text.

Vidare säger folkpartisterna i landstinget att:

För oss som socialt ansvarstagande liberaler är det självklart att driva deras rättigheter…

”Socialt ansvarstagande”??? Hur tar de ”socialt ansvar” genom det de vill genomföra när 18 av 25 sjukvårdsområden går med förlust, enligt SR P1:s nyhetssändningar idag, den 7 december? Så här rapporterar SR om sjukhuskrisen vid Skånes Universitetssjukhuset i Malmö och Lund.

Vilka ”rättigheter”? Som illegal invandrare i vilket land som helst – inklusive Sverige – har man faktiskt inte rättigheter, man har en skyldighet att lämna landet. Försök stanna kvar i andra länder illegalt och se vad som händer! Inte står där några snälla folkpartister med en kista skattepengar och värnar om obefintliga ”rättigheter”…

Och det är också helt obegripligt att politiker, de som kallar sig förtroendevalda, har så svaga kunskaper och så verklighetsfrämmande syn på saker och ting att de kan skriva något sådant här:

… rädsla för att rapporteras och riskera utvisning.

Snälla politiker, det handlar inte om att människor riskerar utvisning, det handlar om att de ska utvisas! De är antingen här olagligt efter att deras viseringar gått ut eller så har de gått igenom asylprocessen i enlighet med de lagar politikerna själva stiftat och fått avslag i alla instanser. Det betyder att de inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl och därmed inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige*. Då ska man lämna landet. Enligt lagen. Inte ges rättigheter som skattebetalarna, som själva måste lyda Sveriges lagar, ska betala.

Måtte migrationsministern orka stå emot alla dumheter som förs fram av personer som varken tycks ha satt sig ordentligt in i det de talar om eller förmår ta ansvar för dem som lever lagligt i landet, betalar skatt och vill ha del av den välfärd som deras skatteinbetalningar (högst i världen!) har varit tänkta att ge dem. Det är viktigt att alla lagar följs i landet och att man inte försöker kringgå lagen eller stifta lagar som går stick i stäv med andra, samtidigt existerande lagar. Det borde de, som kallar sig förtroendevalda, förstå.

Här finns hela Folkpartiets landstingspolitikers text: Folkpartiets landstingsledamöter skriver på för papperslösas rätt till vård.

* Att man inte alltid helt kan lita på asylprocessen är ett ytterst beklagligt faktum. Det är dock en annan fråga än den som tas upp i den här texten. En helt annan fråga, där någon lösning knappast är i sikte. Tyvärr. Men i en s.k. rättsstat måste man ändå finna sig i domstolars beslut vare sig man anser att de är helt korrekta eller inte. Så ser rättssystemet ut i Sverige och i de allra flesta andra länder.
OBS! Ingen enda människa nekas akut vård i Sverige. Självklart ska inte illegala invandrare lämnas att dö om de blir akut sjuka, och det gör de inte heller. Bara så att det inte råder några oklarheter på den punkten.
© Denna blogg.

Självständighetsmottagning på ambassadörens residens

Finland köpte år 1941 det vackra trevåningshuset, De Geerska palatset, på Västra Trädgårdsgatan. Här hålls mottagning varje år på självständighetsdagen och så även i år. Gästerna är så många att vi får delas upp i två¨omgångar: en del kommer mitt på dagen, andra på kvällen. Själv tillhörde jag ”kvällsgänget” och träffade många härliga finländare och andra som ville fira Finlands självständighet. Här en liten bildkavalkad från kvällen:

Minister Juha Markkanen, försvarsattachén, överste Anders Gardberg, ambassadör Harry Helenius med fru

Buffé på residenset 6.12 2011

Ambassadören i samspråk med gäst framför målning av CG Mannerheim

Gästbok

Entreén till De Geerska palatset

Finlands vapen ovanför porten till de Geerska palatset

Minister Juha Markkanen, Finlands ambassad, önskar trevlig självständighetsdag

Här skriver minister Juha Markkanen vid Finlands ambassad på ett personligt sätt  om Finlands speciella dag, den som är så viktig för alla finländare. Hans text börjar så här:

Itsenäisyyspäivä är finska och betyder självständighetsdag. Om man googlar ordet får man 653.000 träffar. Denna högst ovetenskapliga undersökning visar hur oerhört viktig Finlands självständighetsdag är för alla finländare.

På Finlands ambassads blogg kan man läsa hela texten: trevlig självständighetsdag den 6 december!

Finlands 94:e självständighetsdag 2011

Ryska folkkommissariernas råds erkännande av Finlands självständighet 31.12 1918

Idag, den 6 december, fyller det fria och självständiga Finland 94 år. Sverige, tillsammans med Ryska federativa socialistiska republiken och Tyskland var de allra första att erkänna Finlands självständighet den 4 januari 1918, tätt följda av Grekland den 5 januari samma år.

Traditionsenligt tänds vita eller blåvita ljus i fönstren i finländska hem och man tänker på dem som offrade sina liv för att vi, deras ättlingar, skulle få leva i fred och frihet.

Också i Sverige finns många finländare som tänker på sitt fosterland och känner tacksamhet och glädje över sitt ursprung. Inför självständighetsdagen 2010 berättade Statistiska centralbyrån, SCB att:

Den 6 december kan 440 000 personer i Sverige ha anledning att fira Finlands självständighetsdag. Så många i Sverige är antingen födda i Finland, har minst en förälder född i Finland, eller har finskt medborgarskap.

Vid sidan av gamla traditioner tillkommer också nya. I år har sökmotorjätten Google för första gången uppmärksammat Finlands självständighetsdag. Så här ser skärmen ut när man idag går in på google.fi! Och Svenska Yle rapporterar här om den här ”premiären” på Google.

Hyvää itsenäisyyspäivää, kaikki suomalaiset!

Tidigare bloggningar den 6 december:
Finlands självständighetsdag – 93 år av frihet! – 2010
Finland – självständigt i 92 år – 2009
Finland firar 91 år av självständighet – 2008
Finland 90 år: Tuntematon sotilas – Okänd soldat – 2007
Hyvää itsenäisyyspäivää! – 2006

Republikens presidents hälsning till de utlandsfinländska organisationerna på självständighetsdagen 6.12.2011

Republikens president Tarja Halonens korta och kärnfulla självständighetstal till de utlandsfinländska organisationerna den 6 december 2011 innehåller bland annat dessa ord:

Ni, finländare ute i världen, bygger era egna liv och är samtidigt med och skapar bilden av Finland i era samhällen. Ni är sändebud för Finland i en omgivning som blir allt mer mångkulturell. Dessa erfarenheter förmedlas via er också hit till hemlandet. Jag hoppas att de bidrar till att visa den kraft och rikedom som tolerans och mångsidighet medför. Vi vill utveckla vårt land som en öppen, nordisk demokrati. Detta beskriver också temat jag valt för denna självständighetsdag: ”Ett jämlikhetens och samarbetets Finland – ansvar för Finland och ansvar för världen”.

Samma tal på finska kan läsas här.

Varför slå sönder en mycket välfungerande verksamhet? Vad ligger bakom beslutet?

Jag skrev den 18 september 2011 på Newsmill under rubriken Ovärdigt att snåla på vård till torterade flyktingar om den då pågående konkurrensutsättningen av just den här vården genom ett upphandlingsförfarande. Också nyhetstidningen Tro och Politik publicerade den 26 september 2011 under rubriken Schackra inte med de tortyrskadade en del av artikeln.

Jag kunde aldrig tro att det skulle gå så illa som det nu gjort. Stockholms läns landstings Allians-politiker har valt att låta ett helt nytt, oprövat vinstdrivande företag ta över vården från Röda korsets center för torterade flyktingar, RKC, som bedrivit den framgångsrikt och utan vinstmotiv i 26 år! Men så illa gick det faktiskt, och det skriver jag nu om i en artikel på Newsmill.

RKC har överklagat beslutet den 2 december, SLL:s beslut.

Här är några andra artiklar i ämnet:
FN:s tortyrkonvention eller marknaden– vad väger tyngst? – Dagens Nyheter Stockholmsdebatt 3 december 2011
Politikerna sätter vården av tortyrskadade på spel – Aftonbladet debatt 4 december 2011

© Denna blogg.

Finland: Ny modell för samarbete mellan flera myndigheter för att påskynda behandlingen av asylansökningar

Inrikesminister Päivi Räsänen har tillsatt ett projekt inom migrationsförvaltningen med syfte att införa en ny modell för samarbete mellan Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet. Samarbetet mellan myndigheterna ska intensifieras när det gäller migrationsfrågor. Man har tagit efter samarbetet mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet, som redan i flera års tid varit väl fungerande.

Målet är att påskynda behandlingen av asylansökningar. Dessutom strävar man efter att effektivisera bekämpningen av olaglig invandring, människohandel och kringgående av bestämmelserna om inresa.

I projektets ledningsgrupp ingår representanter från inrikesministeriet, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket.

Källa: Inrikesministeriet

Norge: Stark nedgång i antalet minderåriga asylsökande

Det kommer betydligt färre minderåriga asylsökande till Finland (läs här) och trenden har under en längre tid varit densamma i Norge. I Sverige ökar antalet asylsökande i denna grupp.

På grund av, som UDI (Udlendingsdirektoratet) säger: ”stor nedgång i antalet minderåriga asylsökande”, läggs mottagningar för den kategorin nu ner i Norge. Avdelningsdirektören i Region- och mottagningsavdelningen i UDI, Anne Siri Rustad:

Bakgrunden för att UDI har valt att inte förlänga avtalen med mottagningen Sagvåg, är att vi behöver färre platser for ensamkommande minderåriga asylsökande.

Statistiken visar en stark minskning av asylansökningar, hittills i år har 717 ensamkommande minderåriga sökt asyl i Norge. Det är endast 9 procent av alla som har sökt asyl i 2011. Som jämförelse kan nämnas att år 2009 sökte 2500 ensamkommande minderåriga asyl.

© Denna blogg.