En miggas funderingar kring boken ”inte svart eller vitt utan svart och vitt” m.m.

En migga som själv skrivit i alla år och som nu läst boken inte svart eller vitt utan svart och vitt i sin helhet:

Jag tycker att det tydligt framgår av alla våra texter att vi inte är någon rasistisk eller främlingsfientlig grupp av stela tjänstemän utan någon som helst förståelse för olika kulturer. Som vi ofta blir utmålade i pressen och framför allt i Gellert Tamas bok om de apatiska barnen.

Vi är inte heller ute efter att gnälla och kritisera verkets ledning utan någon som helst anledning, eller därför att vi är rättshaverister som inte vill jobba och som hatar våra chefer av personliga skäl. Lars-Gunnar Lundh skriver i sitt efterord i boken, att vi kanske inte såg helheten, eller fick förklaringar, under hans tid som överdirektör. Jag träffade Lars-Gunnar Lundh en gång, när han besökte vår enhet. Jag uppfattade honom som en vettig och sympatisk person. Men när man jobbar på ett verk där generaldirektörerna bytts ut hela tiden, och därmed också direktiven till oss byts ut eftersom varje generaldirektör vill ha sin egen agenda, så är det svårt att hänga med. Den enda trygghet vi har är lagen, och det är ju till syvende och sist lagen vi ska följa och inte olika idéer från vår generaldirektör för tillfället, eller hans/hennes ledning.

Jag skulle vilja veta om de reportrar som skriver om enskilda fall eller de politiker som uttalar sig om Migrationsverkets hantering av ärenden drivs av en genuin övertygelse om att Sverige ska ha en helt oreglerad invandring? Eller gör de detta bara för att få ”pinnar”  (publicitet, bättre lön, fler röster vid nästa val etc)?

Jag är inte emot fri invandring och avskaffande av Migrationsverket. Om det finns möjlighet för Sverige att hand om alla människor som vill bo här så går det bra för min del. Jag tycker att att jag själv har har vuxit som människa genom att träffa människor från andra kulturer och jag är glad för att mina barn har vänner och skolkamrater som kommer från hela världen och alla kommer överens med varandra. Men detta måste vi själva, folket alltså, genom vår politiker bestämma. Vi som är anställda på Migrationsverket kan inte göra det. Och inte journalister eller enskilda politiker heller.

© Denna blogg.

I Finland arbetar man vidare med återvändandeprojekt

Läs först Finland: Antalet asylsökande har minskat och allt fler återvänder frivilligt. (31 januari 2012)

Migrationsverket i Finland har skapat ett lokalt kontaktnät i norra Irak, varifrån merparten av de irakier som söker asyl i Finland kommer. Verkets företrädare knöt kontakter med mer än 50 aktörer under sin fact finding-resa i maj 2011: lokala myndigheter, olika länders beskickningar, journalister, politiker samt frivilligorganisationer och internationella organisationer. Via nätverket har man redan samlat in mycket länderinformation om läget i Irak. Informationen om utreselandet används för att bedöma förutsättningarna för ett tryggt återvändande för irakier. Projektet som är delfinansierat av Europeiska återvändandefonden, avslutas i slutet av mars 2012.

Det som man såg och hörde under fact finding-resan i maj och därefter, stödjer i hög grad Migrationsverkets tidigare uppgifter om säkerhetsläget i norra Irak. Säkerhetsläget i den autonoma kurdiska regionen (KRG) i norra Irak är relativt stabilt.

Sedan i våras har säkerhetsläget stabiliserat sig, och de politiska partierna har fortsatt dialogen i en politiskt laddad situation. Under fact finding-resan i maj noterades att säkerhetstruppernas närvaro vid kontrollpunkterna inom KRG:s område och kring förvaltningsbyggnaderna klart hade minskat sedan hösten 2007, då Migrationsverket senast gjorde en fact finding-resa till området.

För att en asylsökande ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd på grund av säkerhetsläget i bosättningsområdet måste sökanden trovärdigt kunna utreda att hans eller hennes bosättningsområde ligger på ett område som klassificerats som osäkert. Utredningen kan till exempel grunda sig på sökandens berättelse eller språkanalys.

Migrationsverket kommer att följa utvecklingen i Irak noga även efter att Irak-projektet har avslutats och ser vid behov över sin beslutspraxis på nytt. Inom den närmaste tiden kommer särskild vikt att fästas vid hur tillbakadragandet av de amerikanska trupperna från Irak påverkar säkerhetsläget i landet.

Länderinformationen om Irak är den viktigaste faktorn när Migrationsverket bedömer behovet av internationellt skydd hos en irakisk asylsökande och asylsökandens förutsättningar för ett tryggt återvändande till hemlandet.

Statistikinformation: Enligt preliminär statistik sökte 588 irakier asyl i Finland 2011. Samma år, 2011, beviljades 40 irakier asyl och 349 fick uppehållstillstånd som ”skyddsbehövande i övrigt”. 15 fick stanna av andra orsaker. 274 personer från Irak som sökt asyl fick avslag. 47 ansökningar betecknades som ”uppenbart ogrundade” och 168 personer återsändes till olika länder enligt Dublin-förordningen om att man ska söka asyl i det land man först kommit till inom EU.

Källa: Migrationsverket, Finland