Finland. Tidningen Aamulehti: ”Statistiken talar sitt karga språk”

Den 25 april rapporterade tidningen Aamulehti (=Morgonbladet) i en artikel: Karu tilasto: Lähi-idän miehet syyllistyvät Suomessa raiskauksiin hälyttävän usein (Karg statistik: Män från Mellanöstern gör sig i Finland alarmerande ofta skyldiga till våldtäkt). Aamulehti är en av de större dagstidningarna, partipolitiskt obunden:

Våldtäktsstatistiken talar sitt råa språk om integrationspolitikens misslyckande: var tredje våldtäktsdömd är en utlänning.

Enligt specialistplanerare Hannu Niemi vid Rättspolitiska forskningsinstitutionen (Oikeuspoliittinen tutkimuslaitos) gynnar politikernas tystnad Sannfinländarna, som ofta påminner om våldtäktsstatistiken. Han säger:

– Det finns ingen anledning att dölja den här statistiken.

34 procent av alla som dömdes för våldtäkt åren 2006-2009 var utlänningar. Siffrorna har legat på samma nivå under flera år, trots att det endast finns ca 3 procent utlänningar i Finland.

Våldtäktsbrotten är koncentrerade huvudsakligen till vissa bestämda grupper utlänningar. Mest är det unga män från Mellanöstern som begår brotten. Särskilt bland irakier är statistiken grym. Förra året misstänktes irakier för 31 våldtäkter, vilket är 5 procent av alla våldtäkter. Irakierna är ca 0,1 procent av Finlands befolkning. År 2009 var 23 irakier misstänkta för våldtäkt och 2010 var antalet 29.

Specialistplanerare Hannu Niemi vid Rättspolitiska forskningsinstitutionen:

– Det finns grupper vilkas inställning till kvinnor och våldtäkter är annorlunda. I deras hemländer ser man på kvinnor som går i korta kjolar och är lite berusade, på ett annat sätt än man ser på dem i Finland

De flesta av de våldtäktsmisstänkta irakierna bor i Finland.

Så lyder alltså artikeln i Aamulehti i översättning från finska.

© Denna blogg. Översättning © Merit Wager.

Nytt omdöme om boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt: ”Undersökande journalistik, väl dokumenterad. I bokform.”

Här finns de recensioner som gjorts och de omdömen som avgetts om boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt. Miggor berättar.

Ett nytt omdöme har lagts till. Det kommer från bokförläggaren Karl Beijbom (Beijbom Books), tidigare också reporter, chefredaktör, redaktionschef m.m. i medievärlden. Hans – och andras – recensioner och omdömen kan läsas här.

Migrationsverkets prognos för asylsökande och anhöriga 2012-2013: 174.500 personer

Lättnader i kraven på att identifiera sig för anhöriga som vill förenas med familje­medlemmar i Sverige väntas leda till att många fler anhöriga kommer att söka uppehållstillstånd här. Migrationsverket prognosticerar att antalet förstagångs­ansökningar från anhöriga blir då totalt 59.500 i år och 53.000 nästa år, d.v.s. 112.500 nya anhöriga till asylinvandrade på två år. Huruvida krav ställs på att man ska ha bostad och kunna försörja sina familjer i dessa fall vet jag inte, men gissar att sådana krav inte ställs. Jag ska dock försöka ta reda på fakta via Migrationsverket, som inte anger något om detta i sin information till allmänheten.

De nya id-kraven (att man inte behöver styrka sin identitet vid asylansökan i Sverige) väntas även föra med sig att fler människor söker asyl i Sverige eftersom de vet att det är möjligt för familjen att komma efter. Det är ett av skälen till att Migrationsverket i prognosen också höjer intervallet för antalet asylsökande till 28.000—36.000 per år. Det är en höjning med 2 000 i förhållande till det intervall som Migrationsverket tidigare har räknat med. Migrationsverket anser det mest sannolikt att det kommer cirka 31.000 asylsökande i år och nästa år.

Migrationsverkets prognos gällande asylsökande och anhöriga för 2012 och 2013 är således 112.500 plus ytterligare 62.000 = 174.500 nya asylsökande och anhöriga på den korta tiden av två år. Förutom alla de som kommit förra året, året innan, året dessförinnan och flera år tidigare. Åren efter 2013 ska sedan anhöriga till dem av de 31.000 asylsökande som kom 2012 plus de 31.000 som kom 2013 och som fick PUT i Sverige, också kunna komma hit.

Några  enkla och raka frågor som inställer sig är:
– Vem/vilka ska försörja alla dessa människor, och hur?
– Hur ska de någonsin kunna integreras i det svenska samhället, lära sig de normer och värderingar som råder i Sverige, lära sig lagarna, som vi vet är en medborgerlig skyldighet att känna till och efterleva?
– Hur ska de alla lära sig svenska, vilka ska lära dem?
– Varifrån ska alla tolkar tas som kommer att behövas i asyl- och anhöriginvandringsprocesserna, vid läkarbesök, vid besök hos myndigheter, vid rättegångar?

Och, till slut:
– Varför har Sverige sänkt kraven på styrkt identitet?
– Varför är det i Sverige inte av intresse att veta vilka man hyser inom sitt lands gränser?

I bland annat Finland, Danmark och Norge minskar antalet asylsökande. Där ställs krav på att människor ska styrka sin identitet (icke styrkt identitet kan förekomma endast i undantagsfall, inte vara nästan regel som i Sverige) och man följer också sin egen utlänningslag.

Källa vad gäller prognoserna: Migrationsverket.