På Migrationsverket har man upptäckt att asylökande unga ljuger om att de kommit ensamma

Kort utdrag ur en miggas berättelse. Alla nya migg-berättelser kommer i sin helhet i en ny bok före nästa val, men detta är för allvarligt för att inte informeras om förrän i augusti 2014:

Nu har vi på Migrationsverket upptäckt att flera minderåriga asylsökande som kostar multum för varenda dag som de bor i sina boenden (även efter att PUT beviljats…) i själva verket har ljugit om att de är ”ensamkommande” och att de har sina familjer i Sverige. Ibland har de sina föräldrar här och dessa har PUT eller är asylsökande. Oftast upptäcker vi detta av en slump, varken föräldrarna eller de ensamkommande barnen har lämnat korrekta uppgifter om familjebilden. Ibland har de ”ensamkommande” ungdomarna sina vuxna syskon här.

© Denna blogg.

Om hem för ensamkommande minderåriga asylsökande

För oss är det självklart att dessa ­ungdomar förtjänar ordentliga insatser utformade efter deras behov, både vad gäller kommuner som tar ett lång­siktigt ansvar och vad gäller utformningen av de insatser som sätts in när det gäller omvårdnaden.

Foto: Pawel Flato

Det är de sista orden i en debattartikel Flyktingbarn inga ungdomar på glid av migrationsminister Tobias Billström på Expressens Sidan 4 den 28 mars. Han talar om minderåriga som kommer ensamma till Sverige för att söka asyl här. Vilka insatser är det då som behövs och som de ”förtjänar” under den korta tid de väntar på besked om ifall de ska få stanna i Sverige eller inte? Är de sjuka? Söker de verkligen vård här? Ska de automatiskt ses som vårdbehövande? Varför det? I andra länder ser man inte unga män (som det oftast handlar om) som tagit sig över halva jordklotet för att söka skydd eller – som det ofta handlar om – ett bättre liv i ett frömmande land, så varför i Sverige?

I Finland, till exempel, bor asylsökande minderåriga på hem som till exempel Ruthsgården i Oravais och där talas det inte alls om någon enormt dyr ”omvårdnad” utan om att:

Målet med verksamheten är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid. Vi vill hjälpa ungdomarna att förstå hur det finländska samhället fungerar och fostra till ökad självständighet. Ungdomarna får snabbt komma in i skolan och lära sig finska eller svenska. Vi försöker också uppmuntra ungdomarna till föreningsverksamhet av olika slag.

Det behöver knappast påpekas, att platserna här kostar en bråkdel av vad det kostar att ”vårda” asylsökande minderåriga i Sverige…

© Denna blogg. Endast korta citat tillåtna. Länka alltid till originaltexten.

Recension i Hufvudstadsbladet

Boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt recenserades i Hufvudstadsbladet den 4 april. Klicka på bilden för att förstora den och kunna läsa texten.

Finland: Inrikesministeriet vill skärpa kriterierna för familjeåterförening

Inrikesministeriet vill skärpa kriterierna för familjeåterförening och föreslår att familjemedlemmarna till en person som får humanitärt skydd i Finland ska kunna bevisa att de kan försörja sig för att få uppehållstillstånd innan de får komma till Finland. Man tar också upp frågan om huruvida man ska kräva att den i Finland bosatta personen har en viss sorts bostad innan man beviljar uppehållstillstånd till hans/hennes familjemedlemmar.

Fakta
Humanitärt skydd kan beviljas om en person inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof eller otrygghet. Finland beviljade i fjol humanitärt skydd till 143 personer. I Finland beviljades 169 personer asyl, 714 personer beviljades alternativt skydd och 143 personer beviljades humanitärt skydd år 2011. År 2010 beviljades 181 personer asyl, 644 personer alternativt skydd och 654 personer beviljades humanitärt skydd.

Flera åtstramningar av villkoren för familjeåterförening har skett de senaste åren. I år trädde en lag i kraft som innebär att endast den familjemedlem som ansöker om inresa till Finland kan lämna in en ansökan om familjeåterförening. I praktiken betyder det att familjemedlemmen måste resa till närmaste finländska konsulat för att lämna in ansökan. Det har lett till att färre ansökningar lämnats in.

Eventuella lagändringar kan träda i kraft nästa år.

Källor: Hbl, inrikesministeriet

I Sverige finns också vissa krav på att härvarande person ska kunna försörja sig och sin hitkommande familj och ha egen bostad att hysa dem i, men det gäller endast ett ganska litet fåtal eftersom en mängd undantag från försörjningsregeln gjorts. I Sverige har man också tagit bort kravet på att asylsökande ska kunna styrka sin identitet och väntar därför en mycket stor ökning av anhöriginvandrare (läs mer på Migrationsverkets sajt), främst av somalier,  påstått eller faktiskt från Somalia, som är undantagna försörjningskravet. De behöver inte heller styrka sin identitet utan man ska, via dna-prov, kontrollera om den som vill anhöriginvandra (som vi inte vet vem han/hon är) är släkt med den person som fått PUT i Sverige (som inte heller har styrkt sin identitet).

Fakta
som alla kan ta del av finns på Migrationsverkets sajt, bland annat här om att allt fler söker asyl i Sverige och att antalet asylansökningar har ökat med 22 procent visar siffror från årets första kvartal. Här kan man läsa om hur Skatteverket agerar inför att ett stort antal föräldrar till asylsökande minderåriga somalier kommer att söka sig till Sverige.

Källor: Migrationsverket, anställd vid Skatteverket

The Guardian: How Finnish schools shine

9 april 2012: How Finnish schools shine

One western country that has excelled in PISA ratings consistently over the years and is highly regarded across the globe as a leading education nation is Finland. Their sustained success has for many years prompted educationalists to consider how they have achieved this.
———-
In Finland teaching is a prestigious career. Children aspire to be doctors, lawyers, scientists and in the same breath teachers. They are respected and appreciated; they are highly qualified (requiring a Masters degree for full time employment) and job selection is a tough process with only best candidates gaining the posts.

Finland är ett av världens lyckligaste land och har ett av världens absolut bästa skolsystem! Allmänbildning är värdesatt och kunskaper och utbildning är högt värderade i Finland. Tanken på att Finland skulle låta sin skola förfalla så till den milda grad som man gjort i Sverige finns inte ens som ett embryo till en tanke hos en finländare.

Om bara något decennium kommer tyvärr Sverige att ligga så långt efter Finland i kunskaper och utbildning att den nedmontering av skolan och det förakt för allmänbildning och kunskapsinhämtning som redan under lång tid rått i Sverige – och fortsätter att råda – kommer att vidga gapet mellan de två grannländerna ännu mer. det kommer att bli till en djup ravin.

Det finns ingen som helst ljusning någonstans. Tvärtom. Det är mycket nedslående och oerhört tragiskt.

World Happiness Report: Finland världens nästlyckligaste land

Enligt World Happiness Report, den första någonsin, utgiven av Earth Institute, Columbia University, så är danskar och finländare världens lyckligaste folk! Det är inte svårt att tro på och själv har jag alltid känt mig lycklig över att vara just finländare. Det är en stark känsla som inte rubbas av någonting. Jag har dessutom den stora uren och lyckan att jag tillhör vad som sägs vara världens mest privilegierade minoritet = finlandssvenskarna. Läs bland annat Friskare i  Mumindalen och Muminvärlden i en klass för sig.

Citat ur World Happiness Report:

While basic living standards are essential for happiness, after the baseline has been met happiness varies more with the quality of human relationship than with income. Policy goals should include high employment and high-quality work; a strong community with high levels of trust and respect, which government can influence through inclusive participatory policies; improved physical and mental health; support of family life; and a decent education for all.

Based on its ”life evaluation score,” which is rated on a scale of 0-to-10, the report found that Denmark, Norway, Finland and the Netherlands outstripped all other nations with an average score of 7.6 between them.

Tio-i topp-lista över de lyckligaste av totalt 156 länder:

1.  Danmark
2.  Finland
3.  Norge
4.  Holland
5.  Kanada
6.  Schweiz
7.  Sverige
8.  Nya Zeeland
9.  Australien
10. Irland

Det kommer aldrig att finnas bra – eller ens hyfsat bra – tolkar åt alla som kommer hit

Politiker, mediefolk och andra (svenskar) ondgör sig och upprörs över att asylsökande och misstänkta i rättegångar, personer som anlitar sjukvården etc inte får en rättssäker behandling på grund av den omöjliga tolksituationen. Men hur kan folk vara så verklighetsfrämmande? Man måste ju inse att

1) det finns inte – och kommer aldrig att finnas – tolkar till allt och alla! Det är totalt orealistiskt att hålla på som man gör i Sverige med tolkar som inte kan tolka, men som ska ha betalt som om de kunde det. Dessutom via tolkförmedlingar som också ska ha en rejäl bit av den stora asyl- och invandringsindustrikakan. Folk som ska bo här måste helt enkelt så snabbt som möjligt lära sig landets språk, svenska! (Det gäller givetvis inte dem som är inne i asylprocessen och kanske inte stannar kvar i Sverige).

2) de som nu anlitas tolkar (alltså förutom de auktoriserade och ett lite gäng som inte är auktoriserade men som är lika bra som om de vore det)  ofta varken talar sitt ”gamla” språk eller sitt ”nya” ordentligt. De har inte rätt vokabulär, de kan inte ta in eller förmedla viktiga språkliga nyanser och känner ofta inte ens till motsvarigheter till en mängd svenska ord och begrepp på sitt modersmål. Många s.k. tolkars svenska är synnerligen bristfällig, de har nämligen läst sfi med andra invandrare som lärare, enligt modellen: ”en blind leder en synskadad”.

Svenskarna måste börja inse att de inte har råd – vare sig ekonomiskt eller rättssäkerhetsmässigt – att anlita icke tillräckligt språkkunniga, partiska, dåligt insatta s.k. tolkar i alla sammanhang i detta land. Och inte tro att tolksituationen kommer att förbättras inom de närmaste decennierna! Det måste självklart vara ett absolut krav att man lär sig landets språk när man får stanna här. Och det utan att man får 12.000 kr om man klarar det…

Lite information (mer kan var och en som är intresserad ta reda på själv):

* Det finns 122 auktoriserade tolkar i arabiska. Många har andra jobb och arbetar inte heltid som tolkar. Då kan var och en själv tänka sig hur långt de befintliga tolkarna räcker…

* Det finns två (2!) auktoriserade tolkar i dari, som är ett stort invandrarspråk i Sverige. Kommentar överflödig.

* Det finns elva (11!) auktoriserade tolkar i somaliska…

* Det finns 35 auktoriserade tolkar i sydkurdiska (sorani), som också är ett stort invandrarspråk i Sverige.

Av ovanstående lilla lista kan var och en själv dra sina slutsatser om tillgänglighet och chansen för människor som inte behärskar svenska att få korrekt tolkhjälp (vilket de inte ens alltid får till fullo ens med auktoriserade tolkar…) i olika sammanhang. Och – som sagt – tolkarna har inte sällan också andra jobb och åtar sig tolkjobb när de kan och har tid.

Läs om kraven på tolkar, prov, regelverk etc på Kammarkollegiets sajt! Notera att översättare och tolk inte är samma sak.

Notera att det alltså också finns en hel del icke-auktoriserade tolkar i olika språk varav en del är bra och kunniga, ofta lika bra och kunniga som en del auktoriserade dito. Men också ofta betydligt sämre eller rentav undermåliga… Och hela den här tolkverksamheten kostar dessutom enorma summor som inte de som behöver tolkhjälp ens betalar själva utan det får skattebetalarna stå för.

Miggor, tolkar och andra: Vad säger ni? Hör gärna av er!

© Denna blogg. Korta citat är tillåtna, men var vänlig och länka alltid till ursprungstexten så att intresserade läsare kan ta del av hela texten i sitt sammanhang.

Man ska nog inte påstå att människor ”går en säker död till mötes” utan något belägg för att påståendet är sant

Den här insändaren (klicka för att se den i större version) var införd i Expressen den 8 april 2012. Påståendet ”till en säker död” används ganska ofta av välmenande människor, men att uttala sig så kategoriskt om en så allvarlig sak utan att anföra bevis för det, gör inte att påståendet upplevs som insiktsfullt och trovärdigt. Och trots att journalister gärna vill skriva hemska historier om asylsökande som utvisats, har åtminstone jag aldrig någonsin läst om någon som utvisats från Sverige och verkligen, de facto, därför ”gått en säker död till mötes”.

Det är ett faktum att Iran är en hårdför diktatur och en strikt islamisk stat och det vore fel att påstå att dödsstraff inte förekommer. Men att påstå – som görs i denna insändare – att personer vilkas asyl- och/eller skyddsskäl prövats av både Migrationsverket och migrationsdomstolen ”går en säker död till mötes” vid utvisning till sitt hemland, ter sig överdrivet och osakligt.

För att få ett annat perspektiv på det hela, gå till texten “Om du vill veta hur många iranier som konverterar till kristendomen, titta på Farsi1!” (30 november 2011), där man bland annat kan läsa:

I tidningen The Majalla, “The Leading Arab Magazine”, finns en intressant artikel med rubriken Is a satellite channel responsible for the rising number of conversions to Christianity in Iran? som inte talar om dödsstraff för konvertiter. Tvärtom.

I artikeln berättar Nima Khorrami Assl, en Beijing-baserad skribent och forskare, att han diskuterat den nuvarande socio-politiska situationen i Iran med iranska turister i Dubai och frågat dem vad de anser vara den viktigaste inofficiella förändringen i det iranska samhället under de senaste åren. Till sin stora förvåning får han veta – och de som berättar är samstämmiga – att den största nya trenden är den ökande lockelsen hos kristendomen bland unga iranier, främst kvinnor. Den viktigaste orsaken till detta är, enligt iranierna, tv-kanalen Farsi1. De säger:

Om du vill veta hur många iranier som konverterar till kristendomen, titta på Farsi1!

Dessutom står det i artikeln:

Farsi1 är definitivt den populäraste tv-kanalen i både Afghanistan och Iran. Och faktum är att inga program i kanalen har några islamiska inslag alls.

Var och en måste själv dra sina slutsatser, forma sina egna åsikter och tro och tycka det han/hon kommer fram till. Det är viktigt att man söker allsidig information och försöker få fram så många fakta och så sanna ”sanningar” som möjligt innan man uttalar sig eller skriver insändare. Om man påstår att personer som fått sin sak prövad i den svenska asylprocessen därefter ”går en säker död till mötes” när de utvisas bör man ha belägg för vad man påstår och ange vilka fakta man stöder sitt påstående på.

© Denna blogg. Vänligen respektera att endast korta citat får göras och att länkning till ursprungstexten alltid ska göras för undvikande av användning av texter på denna blogg på sätt som de inte var avsedda att användas.

Medier hittar idéer på bloggar + nationella minoriteter ska inte mopsa sig

Sveriges Radio har nu gjort en dokumentär om regeringens märkliga sätt att hantera den nationella minoriteten romarnas frågor, som jag har skrivit om i några tidningar (Gotlands Allehanda och Borås Tidning) och även här på min blogg. Journalister på gammelmedier har emellanåt velat få det att framstå som om vi som bloggar inte har något eget att komma med utan bara skriver utifrån vad vi plockar upp i gammelmedierna. Det är helt fel.  Gammelmediejournalister sitter ofta på sina redaktioner och surfar runt på bloggar där de hämtar nya idéer och får nya uppslag som de knappast annars hade fått eftersom de sällan rör sig bland de människor och på de platser som många bloggare – inklusive jag själv – gör. Nämner de någonsin att de fått ”sina” idéer från välskrivna och välinformerade bloggar? En urkorkad fråga, som om svenska journalister någonsin skulle erkänna något sådant!

Nu har som sagt en dokumentärer sänts i SR P4 (5 april 2012): Vitbokens baksida. Det är ju bra och dokumentären var helt okej, den tar bland annat upp det som jag har tagit upp otaliga gånger tidigare. Bra att journalisterna hittar stoff på bloggar! Så här står det bland annat om dokumentären:

På regeringskansliet beslutar integrationsminister Erik Ullenhag att Arbetsmarknadsdepartementet ska göra en vitbok om romer. Men vad betyder vitboken – om Sveriges övergrepp mot en folkgrupp – och vad får den för konsekvenser för dem som det handlar om?

Erland Kaldaras Nikolizsson, ordförande för Romska ungdomsförbundet i Malmö, berättar om hur glädjen förvandlades till besvikelse när han i efterhand förstod att de själva inte skulle få vara så delaktiga i att berätta sin historia.

Så här skrev jag bland annat i min artikel Om att kuva en nationell minoritet (20 juli 2011):

Romerna vill ha konkret och praktisk hjälp – som att lära sig läsa en kalender och göra studiebesök på dagis med mera*, sådant som är självklarheter för majoritetsbefolkningen – inte en Sanningskommission, inte ett Romskt sekretariat med svensk ledning (Maria Leissner) som ska fortsätta diskutera, samråda och skriva fina deklarationer i 20 år framåt till en kostnad av omkring 80 miljoner kronor per år. Rosita Grönfors, ordförande i Romska kvinnojouren,

”Det fungerar inte om inte romerna själva får bestämma om sina egna angelägenheter utan folk från majoritetsbefolkningen bara läser upp deras rättigheter. Romerna måste ges eget ansvar så att de kan bli en del av samhället.”
———————-
När statssekreterare Jasenko Selimovic inte fick det bifall regeringen ville ha gällande inrättandet av sitt sekretariat sade han, enligt de tre romerna, att han aldrig varit med om att någon grupp har tackat nej till pengar och inte vill ta emot en insats för cirka 80 miljoner kronor per år. Och att om romerna inte vill ta emot regeringens stöd via en etablering av ett Sekretariat för romska frågor, så kan den komma att satsa på judar i stället och ”därmed är er åsikt irrelevant”. Vidare sade han att regeringen ändå – trots romernas motvilja och oavsett om de stöder förslaget eller inte – kommer att etablera sitt sekretariat. Och att de tre romerna inte kommer att få ta del av de resurser och åtgärder som sedan erbjuds.

Beklämda och överkörda gick romerna från mötet. Vad som händer nu vet ingen. Allra minst romerna själva. Men de har skickat in en protestlista till regeringen med 13 600 namnunderskrifter samt bett om hjälp av Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg.

Statssekreterare Selimovic fann sig föranlåten att i kraft av sin maktposition gå ut hårt med ett otrevligt men meningslöst försök att smutskasta mig (= budbäraren) – när jag i själva verket citerade romerna –  i en replik som fick rubriken Wager sprider misstro och myter (26 juli 2011).

Den 27 juli 2011 fick jag dock, som sig bör eftersom jag startat debatten, sista ordet och skrev en kort slutreplik med rubriken: Selimovic ignorerar dem det gäller. Bland annat:

Inte ett ord om att romerna önskar äga sina egna frågor. Inte ett ord om hans uttalande om att ifall romerna inte accepterar integrationsdepartementets villkor så kan de många miljonerna kronor som är tänkta att satsas på dem via ett romskt sekretariat under svensk ledning, komma att gå till judarna i stället. Inte ett ord om de resandes och en grupp romers brev till Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter..

Ytterligare läsning:
Leissner utmålar oss romer som underlägsna – 16 november 2010
Några kommentarer från romskt håll – 28 juli 2011
“Huka er i bänkarna, förr nu laddar han om!” – 28 juli 2011:
DO:s kritik mot hur romerna behandlats – 29 juli 2011
Om hur romerna, en av Sveriges fem nationella minoriteter, behandlas av integrationsdepartementet – 30 juli 2011

Läs mina texter och lyssna på SR:s dokumentär. Romerna får inte vara med på riktigt! De är mest alibin för svenskar som vekar anse att de romska frågorna inte riktigt lämpar sig för romer att hantera (läs bad en av romerna skriver i texten Leissner utmålar oss romer som underlägsna som det finns en länk till här ovan). Precis som jag gång på gång har skrivit, precis som ett stort antal romer gång på gång på gång har sagt så är det svenskarna (avdankade generaldirektörer och ambassadörer etc) som sitter som ”sakkunniga” och som fått ett stort antal miljoner för att harva på kring en vitbok som en del romer kanske vill ha om de själva får göra den, men många romer inte vill ha ens om de själva får göra den eftersom de vill se framåt, inte bakåt. Lyssna noga på hur f.d. chefen för DO (som fick sparken och flyttades till den s.k. elefantkyrkogården i regeringskansliet), Katri Linna, uttrycker sig i P4 dokumentären…

* vilket givetvis inte har något alls att göra med IQ, som en del tycks tro, utan med uppväxtvillkor, omständigheter och förhållanden som skiljer sig från genomsnittsbefolkningens.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna, var vänlig länka alltid till ursprungstexten!

Påsk 2012

Till påsken hör inte bara vanliga ägg utan också Fazers mignonägg – handgjorda sedan 1896. De brukade ligga i barndomens äggkorg, målade eller färgade som alla andra ägg. Så fick man ta ett ägg och hade man tur kunde det vara ett mandel- och nötnougatfyllt mignonägg.

Läs mer på Fazers sajt!

Liksom Fazers mignonägg är en del av min barndom så är också den traditionella pashan som min ryska farmor brukade tillaga en del av den. Rena kaloribomben, men sådant tänkte ingen på. Och den är inte precis någon snabb & lätt-rätt heller, den tar två dagar att göra. Men den är himmelskt god!

Här är receptet:
* 3 burkar kvarg (750 g)
* 3 äggulor
* 2 dl socker
* 110 g smör
* 1 liten burk smetana
* 75 g skållad, mald mandel
* 50 g vaniljsocker
* 50 g korinter

Rör äggulorna med hälften av sockret. Rör smöret med resten av sockret. Blanda allt med kvarken, tillsätt mandel, vaniljsocker, korinter och smetana.Värm upp massan i kastrull tills den sjuder. Rör flitigt under upphettningen. Låt svalna och häll smeten i en pashaform klädd med fuktig gasväv. Stjälp upp pashan följande dag och dekorera med färsk frukt.

Memma äts också till påsk. Denna mörkbruna kompakta rätt tillagas på rågmjöl, malt och sirap och har ätits i Finland i mer än 300 år. Memma nämns första gången i litteraturen så tidigt som år 1700. Då skrev Daniel Jusenius om en mörkt brun, sällsynt söt “gröt” som åts till påsk till minne av den osyrade degen. Enligt Jusenius beskrivning stektes “gröten” i ugn i näverformar. Än idag är memma förpackad i askar med nävermönster.

Memma är fettsnål och full av mineraler och fibrer. Äts med iskall gräddmjölk och lite strösocker till påsk. Den är ganska så mastig så man ska inte äta för mycket… Memma finns att köpa i många svenska livsmedelsaffärer så för den som vill/vågar pröva på den här finska specialiteten går det utmärkt att göra det.

Recension av boken ”Inte svart eller vitt utan svart och vitt” i Dagens Juridik

Citat ur recension i Dagens Juridik av Inte svart eller vitt utan svart och vitt:

Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken. Jag kan garantera att de som är emot invandrare och invandring har oerhört bra koll på migrationshaveriet i svensk politik. De kommer läsa boken och använda Migrationsverkets handläggning som argument emot en human flyktingpolitik. Alla vi som vill se en human och fungerande migrationspolitik är därför skyldiga att med öppna ögon se verkligheten som den ser ut. Bara då går det att göra något åt det.

Recensionen slutar med uppmaningen:

För dig som har eller vill skaffa dig en åsikt om svensk migrationspolitik och som är beredd att brottas med dina förutfattade meningar rekommenderar jag att skaffa den här boken omgående.

Här kan boken beställas eller laddas ner som e-bok.

Finland: Kraftigt minskad asylmottagningsbudget för 2012

Finland:  Årets budget (2012) för asylmottagningen är 23 miljoner euro (drygt 211 miljoner kronor) lägre än i fjol (2011).

Källa: Inrikesministeriet.

Finland får rumänsk tjänstemanna- och polishjälp för att komma till rätta med tiggare och kriminella som kommer från Rumänien

Citat ur Yle Uutiset – Kerjäläisperheet tuovat nyt myös lapsensa Suomeen (Tiggarfamiljer hämtar nu även sina barn till Finland)

I Finland finns hundratals tiggande romer. Nu har de också börjat ta med sig små barn och barn i skolåldern.

”Tyvärr har det under några veckor kommit stora familjer som har barn i alla åldrar, från sex månader till skolåldern, som inte går i skolan”, säger man på Helsingfors Diakonianstalt.

Familjerna lever på att tigga och samla flaskor och barnen lever på gatan. På nätterna bor flera familjer i små ettor och tvåor under mycket enkla förhållanden. Också icke-romer från östländer, som reser runt i Europa, väntas komma för att söka sin utkomst i Finland. Finland har slutit ett samarbetsavtal med Rumänien om rumänsk tjänstemannahjälp åt dessa människor.

Polisen i Finland ska också få hjälp från Rumänien, när det gäller rumänska medborgare:

Polisen i Finland ska få rumänsk hjälp för att förhindra kriminalitet. Rumänsk polis ska placeras till Finland för att hjälpa till med brottsförebyggande åtgärder. Polischefen tror att det kommer att bli klart redan till sommaren. Utrikesministeriet meddelar att det kommer att få hjälp från Rumänien för att lösa tiggerifrågan. En polisman från Rumänien ska hjälpa finsk polis; det handlar om ett operativt samarbete och syftet är att kartlägga och klarlägga vilka brott rumänerna begår.

Uppgifterna för den polis som ska komma från Rumänien omfattar inte i första hand de rumänska tiggare som uppehåller sig i Finland. Han ska främst koncentrera sig på egendomsbrott, fickstölder och människohandel. Och på brottsförebyggande åtgärder, som ”hit-and-run”-brott som utförs av rumäner som kommer till Finland, stannar i landet bara några timmar och under den tiden begår egendoms- och butiksinbrott.

Polischefen tror att en rumänsk tjänsteman kan hjälpa till att ta fram bättre information om de kriminella som kommer till Finland. Dessutom kan han hjälpa till med att skaffa fram bevis och identifiera dem som begår brott och kan vara behjälplig med att till exempel skaffa tillbaka egendom.

Samtidigt: Romanialta käyttämättä miljardeja euroa (Hundratals miljarder euro oanvända i Rumänien):

Under ett antal år har flera miljarder euro förblivit oanvända i Rumänien, pengar som EU tilldelat Rumänien, som inte kunnat tas emot på grund av dålig administration. Pengarna är tänkta att användas bland annat för att förbättra de sociala förhållandena. I praktiken har Rumänien under årens gång endast fått sex procent av de anslagna medlen på 20 miljarder euro. EU- och handelsminister Alexander Stubb (Saml) i en intervju i Yle Ykkösaamu:

Det beror på att deras förmåga att ta emot pengar enligt gällande regelverk inte är tillräckligt god.

Rumänien har alltså inte klarat att pengarna skulle komma att användas rätt. Enligt Alexander Stubb är det rätt att pengarna inte skickats till Rumänien:

Kommissionen har en ytterst strikt, villkorad linje. Jag tycker att det är bra. Man kan inte bara slänga de här pengarna i sjön.

I den rumänska regeringen finns nu en minister som ska se till att systemen förbättras.

© Översättning: Merit Wager

Finland: Romska tiggare ska få hjälp från Rumänien

Enligt folkrättsliga konventioner har varje stat ett absolut ansvar för sina egna medborgare. Det är nog bara i ett land som man tycker att just det landet ska ta ett stort ansvar för medborgare också från andra stater och det är – inte oväntat – Sverige.

I finländska medier, bland annat Helsingin Sanomat, meddelas nu att romska tiggare ska få hjälp av tjänstemän från sitt eget land. Det är ett steg i helt rätt riktning. Meningen är att de ska återvända till sitt hemland eftersom de inte har rätt att stanna längre än högst tre månader om de inte har fått jobb, skaffat egen bostad och kan försörja sig själva. Ungefär så har också många ”miggor” sagt och skrivit i åratal: att Sverige ska kräva att olika stater ser till att deras egna medborgare – de som inte har rätt att vistas här eller som helt enkelt inte klarar att vistas här, rent ekonomiskt – får hjälp från sitt eget land.

Romska tiggare i Finland ska få hjälp av tjänstemän från Rumänien

Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml) och Rumäniens utrikesminister Cristian Diaconescu uppges ha kommit överens om att tiggarna på det här sättet ska få hjälp med att lösa sina problem.

Stubb säger att den rumänska tjänstemannen kan hjälpa till med diakoniarbete. Det är första gången som Finland och Rumänien fattar beslut som gäller problemen med romska tiggare i Finland. Stubb:

Vi fick ett löfte om att Rumänien skickar en tjänsteman för att hjälpa till med tiggarfrågor. Det är en god nyhet, eftersom vi söker en europeisk lösning på ett problem som gäller hela Europa.

Kan en finländsk minister träffa samarbetsavtal med en rumänsk minister så borde väl också en svensk minister klara det!

Fakta om det aktuella läget på asylområdet i Finland (vars utlänningslag är mycket lik Sveriges)

Antalet uppehållstillstånds- och asylsökande minskade 2011

Förra året (2011) ansökte totalt 3.088 personer om asyl i Finland. Jämfört med året innan (2010) minskade antalet med närmare 25 procent.

År 2011 fick totalt 1.271 asylsökande asyl eller uppehållstillstånd på någon grund. 36 procent av de asylsökande fick positiva beslut. Antalet personer som fick negativa beslut uppgick till 1.890, vilket motsvarar 53 procent av samtliga avgöranden.

Asylbeslutens andel av alla beslut var 5 procent. Motsvarande andel 2010 och 2009 var 3 procent.

Antalet ensamkommande minderåriga asylsökande sjönk markant 2011 jämfört med året innan. Antalet ensamkommande minderåriga sökande uppgick år 2011 till 150, vilket är 54 procent färre än 2010, då motsvarande siffra var 329. I slutet av februari 2012 var totalt 157 minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare registrerade i mottagningssystemet.

Källa: Migraatiovirasto/Migrationsverket

”Inte svart eller vitt, utan svart och vitt, är ett viktigt dokument som förhoppningsvis leder till att en hel del förändras inom svensk invandringspolitik och -debatt”

Boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt har recenserats på ledarsidan i GöteborgsPosten. Här är ett citat ur texten, som kan läsas här i sin helhet:

Det är inte svårt att vara en av de goda i svensk invandringsdebatt. Det är i praktiken bara att skaffa sig en övertygelse om att alla som söker sig till Sverige har en självklar rätt att stanna. De som försöker problematisera de här frågorna och visa på nyanser bemöts i bästa fall av tystnad.

En av dem som trots mycket motstånd försökt lyfta fram flera sidor av den svenska migrationspolitiken är Merit Wager, debattör, skribent och under flera år medborgarnas flyktingombudsman och ofta anlitad som juridiskt ombud åt människor som sökt asyl eller uppehållstillstånd i Sverige.

Inte svart eller vitt, utan svart och vitt, är ett viktigt dokument som förhoppningsvis leder till att en hel del förändras inom svensk invandringspolitik och -debatt.

Boken kan köpas eller laddas ner som e-bok här.

Det FINNS ett sådant land!

Svenskarna förstår inte ens att skämmas över sin dåliga och kravlösa (jämfört med andra länder) skola, sitt förakt för kunskap och sin mycket stora brist på allmänbildning! De har blivit ett folk som verkligen – precis som sägs i en huvudet-på-spiken-artikel i Svenska Dagbladet idag – inte ens behärskar sitt eget modersmål, som sätter ribban för kunskaper allt lägre och lägre och knappt vågar ställa några krav, än mindre rättvist betygssätta elever i vare sig grundskola eller gymnasium. Ett folk som är så ignorant och dumt att det på allvar tror att man gör unga människor en tjänst när man ger efter och drar ner undervisningsnivån så lågt som möjligt så att ”alla ska klara allt”!  I själva verket lurar man Sveriges unga, de som ska bli vuxna och styra landet (hur nu det ska gå…) och myndigheter och inneha viktiga poster och funktioner. Man snuvar dem på en massa kunskap som unga i andra länder får, som en självklarhet. Inte ens sitt eget språk lär sig svenskar korrekt längre och kraven på kunskaper i landets numera (sedan 2009) officiella språk, svenska, blir slappare och lägre överallt, år för år. Ur artikeln:

Den eskalerande oviljan att lära har gjort att svenska studenter befinner sig i internationell strykklass. Språkkunskaperna har på ett par decennier försämrats drastiskt, liksom allmänbildningen. En universitetslärare i historia får sätta av tid till att lära sina studenter saker som han eller hon själv lärde sig på mellanstadiet.
———-
Ett land som föraktar kunskap förtjänar inga bra lärare eller goda resultat i skolan. Sverige har vad det kan förvänta sig i den vägen.

Vidare kan man i artikeln läsa:

Ponera att situationen varit omvänd, att vi levde i ett land där kunskap var eftersträvansvärt och prestigefyllt.*

I det landet skulle ingen finna sig i att skolor var fulla av mögel, att det regnade in eller att lärare undervisade i ämnen utan att vara behöriga. Man skulle kräva att intagnings- och lämplighetskraven för blivande lärare var höga och att de som tog sig igenom den långa och svåra utbildningen belönades. I ett sådant land skulle ingen ledighetsansökan behöva avstyras, eftersom ingen skulle komma på den befängda idén att ta sitt barn ur skolan för en nöjestripp.

* Det finns ett sådant  land! Det ligger bara en knapp timmes flygresa österut. Samma betygssystem i över hundra år (här finns min morfars betyg från terminerna 1908/09 och 1910/11), relevanta krav på lärare och även på elever. Inget dalt. Inget ”plugga bara för skrivningar” utan plugga för livet. Tuffa studentskrivningar, inte bara rusa ut och skrika ”jag har tagit studenten, fy fan vad jag är bra” utan att ha åstadkommit något som visar att man har fog för att säga ”fy fan vad jag är bra”! Inte heller några ledigheter för att resa på semester under skolterminerna, att bara komma på idén är ofinskt, en sådan begäran visar respektlöshet både mot skolan, kunskapsinhämtningen och mot lärarna. Och bevisligen – år efter år efter år – har finländska elever ständigt bland de bästa resultaten i alla tänkbara internationella skolutvärderingar.

Läs här om Institutionen för lärarutbildning vid Helsingfors universitet och lite om vad som krävs för att bli lärare i Finland, där antalet sökande på varje plats är stort. Här kan man bland annat läsa:

De finländska ungdomarnas PISA-resultat är goda i hela Finland. Skillnaderna mellan skolorna är mycket små. Av de finländska skoleleverna uppfyller 95 procent OECD:s minimikrav för att kunna leva i ett modern samhälle. I ljuset av PISA-undersökningarna framstår den finländska grundläggande utbildningen som både jämlik och kostnadseffektiv.

Varför klarar finländska ungdomar av uppgifter som kräver läsförmåga samt kunskaper i matematik och naturvetenskaper bättre än sina jämnåriga i andra länder? Den höga nivån på den finländska lärarutbildningen har antagits vara en av orsakerna. I Finland har lärarutbildningen redan länge varit akademisk och ägt rum inom universiteten. Lärarutbildningen är också attraktiv: den har många sökande, och antagningsprocenten är liten.

Här finns mer att läsa:
Finland: en enda student skrev nio laudatur! – 17 maj 2008
Det är oförlåtligt att göra svenskarna till ett icke-konkurrenskraftigt folk i den krympande världen! – 10 februari 2011
Finland: Vårens studentskrivningar – 28 mars 2011
New York Times: “From Finland, an Intriguing School-Reform Model” – 13 december 2011