• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Vad menar opinionsbildningsdepartementet med ”utrikes födda” och ”inrikes födda”?

Arbetsmarknadsdepartementet meddelar:

Journalistseminarium om utrikes födda på arbetsmarknaden och betydelsen av mångfald

Tisdagen den 29 maj håller integrationsminister Erik Ullenhag ett kunskapsseminarium för journalister om utrikes födda på arbetsmarknaden och betydelsen av mångfald.”

Så typiskt för Sverige att en minister, som knappt själv någonsin haft ett arbete på något område där han konfronterats med ”mångfald”, ska berätta om ”betydelsen av mångfald” – i arbetslivet, får man förmoda. Har förresten den svenska regeringen blivit en informationsapparat, ett opinionsbildande organ som ska informera neråt om vad man ska tycka och tänka och ”hur det är” i samhället?

Själv skulle jag aldrig gå på ett sådant seminarium. Däremot skulle jag eventuellt gå på ett där arbetsgivare (inte politiker) berättar allsidigt om för- och nackdelar med ”mångfald” på deras arbetsplatser. Alltså det svarta och det vita, det positiva och det negativa. Allsidigt. Inte tillrättalagt av en politisk propagandaapparat som vill få alla att tänka i samma banor.

Utrikes födda. Vilka avses? Danskar, finländare, norrmän, islänningar, amerikaner, österrikare?

Undrade en person på Facebook.

Tja, ingen verkar veta svaret, eftersom politiker och journalister är så rädda för att vara tydliga att otydligheten blivit deras signum. Jag vet varken vad opinionsbildningsdepartementet med opinionsbildningsminister Ullenhag i spetsen menar med ”utrikes födda” eller med ”inrikes födda”. Menar han med ”utrikes födda” just mig och andra finländare samt danskar, norrmän islänningar, amerikaner och österrikare? Eller är det meningen att jag på något telepatiskt eller automatiskt underförstått sätt ska förstå att han menar andra utrikes födda? Varför säger han inte det då, i så fall? Och med ”inrikes födda”, menar han då barn till somalier, irakier, ukrainare och iranier som fötts här eller menar han ”etniska svenskar”?

Borde inte ministrar i Sverige, som ska leda landet på bästa sätt, försöka hitta raka och tydliga sätt att kommunicera om de stora invandrargrupper de menar när de talar om ”mångfald” och sluta slänga sig med allehanda konstlade begrepp! Vi kan inte tyda deras otydligheter eller läsa deras tankar och vi, landets invånare, har rätt att kräva tydlighet av dem som ska vara våra representanter när det handlar om att agera för landets och folkets bästa.

© Denna blogg. Endast korta citat tillåtna och då alltid med länkning till originalinlägget under originalrubrik.

En migga: ”Om inte detta ger utslag också i gammelmedia så vill jag vara skapt som en nors.”

En migga, bland annat apropå texten den 23 maj 2012 här på bloggen:  ”Så länge inga brott begås får alla EES-medborgare vistas i Sverige under tre månader utan att avvisas.” What else is new?:

När polisen tittar på – kör inte för fort. Gasa inte utan stanna bilen och spänn fast säkerhetsbältet.

EU-kommissionen har ett pågående ärende mot Sverige. Och det har nu ett par år på nacken. Regeringen tvingades till sist dra upp huvudet ur sanden och tillsätta en statlig utredning. Utredningen är efter direktiv 2011:53 (finns på regeringens hemsida) och Migrationsverket (Migränverket) är toppen på det rätt rejäla isberg som gjort att hela regelverket nu står inför en översyn. Så går det när inställningen hos Migrationsverkets ledande tjänstemän är ”tjipp tjopp och kvidevitt, vi får göra vad vi vill bara vi är flera som håller ihop”. Undrar vad den nye generaldirektören tycker om det hela?

Saken innefattar olagliga frihetsberövanden, regelvidriga verkställigheter, avsaknad av rättssäkerhetsgarantier och hemsnickrade brottsbegrepp. Den är skapad av de högsta juristerna på Migrationsverket (och jag kan försäkra att i de undre leden är kompetensen i ämnet sådan att den får plats på ett frimärke). Saken gäller direktavvisning av unionsmedborgare. Nu ligger grundfelet visserligen i att riksdagen gjorde ett dåligt införlivande av Rörlighetsdirektivets artikel 6. Men som unionsrätten en gång för alla är utformad, med regler för normkollision och direktivkonform tolkning och allt, så gäller att även om ett införlivande skulle ha missat unionsrättens syfte eller om införlivandet till och med försökt ignorera unionsrätten, så gäller likafullt unionsrätten.

Redan under våren 2010 blev det här aktuellt. Polismyndighetens beslut om direktavvisning går nämligen bara att överklaga till Migrationsverket, vars Förvaltningsprocessenhet i det upptagningsområde där polismyndigheten befinner sig ska pröva överklagandet. Migrationsverkets beslut kan sedan överklagas till Migrationsdomstolen. Polismyndigheten i Stockholm hade fått ett förhandsbesked från Förvaltningsprocessenheten i Stockholm att polisens kommande ingripande mot ”aggressivt tiggeri” skulle bedömas på ett visst sätt om ett överklagande kom till Migrationsverket. Någon vecka senare kunde detta beskådas i media.

Under sommaren 2010 blev det hela till unionspolitik, när Frankrike ingrep mot vad som blev kallat ”illegala bosättningar”. Kommissionär Viviane Reding fick ett utbrott inför Europaparlamentet, Frankrikes president Nicolas Sarkozy fick under ett rådsmöte ett ännu större utbrott, Kommissionens ordförande Manuel Barroso försökte gjuta olja på vågorna, kommissionär Cecilia Malmström lovade att samtliga medlemsstater skulle få en översyn, och utrikesminister Carl Bildt lovade i tv att Sverige stod på kommissionens sida. Såväl kommissionär Cecilia Malmström som utrikesminister Carl Bildt var eventuellt lyckligen ovetande om att vad som samtidigt pågick i Sverige var värre än det som pågick i Frankrike. Frankrike hade nämligen fått dem som återvände till främst Rumänien att skriva på avtal om att göra det frivilligt och som tack för besväret fick de berörda varsin summa pengar. I Sverige delades det inte ut några pengar: de berörda blev satta i förvar och var utanför Sveriges gränser på rekordtid.  De berörda hade möjligen en teoretisk chans att överklaga, men ingen praktisk.

Sedan kom Kommissionens på besök till Migrationsverket i oktober 2010. Danmark som också velat föra en hård linje lovade i december 2010 att följa rättssäkerhetsgarantierna. Migränverket däremot brydde sig inte – det var ju bara en av EU:s gemensamma institutioner som kommit på besök.

Stockholmspolisens agerande hade under vintern 2010- 2011 spritt sig även till västkusten. Sedan timade det sig så i Göteborg, att en unionsmedborgare som satt i förvar och som skulle direktavvisas, faktiskt hann överklaga. Den överprövande instansen, Förvaltningsprocessenheten i Göteborg som fick överklagandet, meddelade inhibition och avslog överklagandet med motiveringen att ”prostitution utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet”. Unionsmedborgaren gick vidare till Migrationsdomstolen i Göteborg. Domen i mål UM 832-11 kom den 8 april 2011. Domstolen konstaterade kort att den berörde unionsmedborgaren inte begått några brottsliga gärningar och därför inte kunde utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Migrationsverket kom likafullt med ett rättsligt ställningstagande, RCI 14/2011 (kunde inte hittas i Migrationsverkets dokumentdatabas), som trädde i kraft den 27 april 2011. Migrationsverket förklarade här att det visst går att direktavvisa unionsmedborgare om de inte försörjer sig på ett hederligt sätt, vilket var en skrivning med hänvisning till prop. 1954:41 (om så kallat bettleri). Här skapades också ett eget vandelsbegrepp, eftersom ”aggressivt tiggeri” och liknande inte är straffbara och eftersom det låg i sakens natur att det inte fanns någon lagföring för brott.

Och regeringen hade den 16 juni 2011 inget annat val än att ta skeden i vacker hand och begära en översyn av alltihop.

Därefter kom Justitieombudsmannens kraftiga kritik i ärende 6340-2010, och mot Polisen. Det beslutet blev meddelat den 28 juni 2011. Den som såg tv-inslagen den dagen kommer ihåg att den intervjuade polischefen försvarade sig med att Polisen hade Migrationsverkets välsignelse. Migrationsverket kom därför med ett nytt rättsligt ställningstagande, RCI 25/2011 (kunde inte hittas i Migrationsverkets dokumentdatabas), den 14 september 2011. Emellertid var detta ingen reträtt. Det står fortfarande om direktavvisning – med ty följande möjligheter till tagande i förvar – och det står om något som kallas ”aggressivt tiggeri och ofredande”. Detta gällande ställningstagande ändrade inte mycket.

Saken har för övrigt redan varit föremål för prövning i högsta instans och på ett övertydligt sätt, varför allt egentligen varit onödigt. EU-domstolen hade exakt denna sak på sitt bord i mål C-268/99 (Jany m.fl.) och meddelade sitt avgörande den 20 november 2011. Avgörandet är väl citerat och finns exempelvis i den Vägledning för ett bättre införlivande som EU-kommissionen bestått medlemsstaterna med. Det är i korthet inte möjligt att göra några slags analogier mellan hot mot allmän ordning och säkerhet och ett beteende som anses som moraliskt förkastligt.

Och nu har så Migrationsverkets ledande jurister kommit med ett nytt ställningstagande, det tredje i ordningen: RCI 13/2012 som kom den 21 maj 2012. Det ska visserligen föreställa en pudel – eller rättare sagt omvändelse under galgen – men inte heller nu blev det rätt. Det går fortfarande inte att direktavvisa så som potentaterna tycker, eftersom den berörde har rätt att få lägga fram sin sak i domstol. Den berörde måste också vara dömd för brott för att det ska bli aktuellt med någon utvisning.

Fortsättning följer.

© Denna blogg. OBS! Ange som källa samt länka till detta inlägg vid citat.