• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

En migga: ”Han är över 30 år gammal och kan alltså inte tala sitt modersmål, nämligen språket i landet Y, trots att han påstår att Y är hans hemland där han vistats innan han kom till Sverige.”

En migga berättar följande med anledning av det som Belinda Olsson skriver i en artikel i Aftonbladet:

Jag läste också Belinda Olssons artikel och jag instämmer i det du skriver i ditt inlägg Det tar orimligt lång tid…

Hon skulle bara veta hur det är på Migrationsverket! *

Vi är numera fullständigt urusla på att ifrågasätta även de allra värsta rövarhistorier. För om vi gör det så får vi kritik från biträden eller någon annan bisittare. Då är vi rasister och cyniker.

Nu har jag på mitt bord ett ärende som valsat runt hos olika handläggare som alla fått kritik för att de ifrågasatt den asylsökande. Den sökande kom hit från landet X på eget pass efter att han beviljats uppehålls- och arbetstillstånd, UAT, på grund av anknytning till en person i Sverige.

Anknytningen sprack och den sökande gick under jorden. Det har gått sex år och nu han är tillbaka – som asylsökande! Hans förklaring är att han egentligen kommer från landet Y där det råder inre väpnad konflikt. Han har inga id-handlingar, passet som han hade när han beviljades tillstånd var falskt, liksom anknytningen som han kom hit på från början, enligt vad han nu uppger.

Han är över 30 år gammal kan han alltså inte tala sitt modersmål, nämligen språket i landet Y, trots att han påstår att Y är hans hemland där han vistats innan han kom till Sverige. Han kan inte sitt eget språk på grund av att av att han är så traumatiserad av upplevelserna i sitt hemland Y och han kan inte heller tala svenska eller något annat språk. Någon språkanalys får vi inte göra för då är risken att han hamnar i psykos och börjar tala språk som han inte alls kan och han kan då få skador av detta, enligt ombudet.

Hur skulle det gå till att man börjar tala språk som man inte kan? Och finns det något läkarintyg om detta unika fall av traumatisk personlighetsstörning? Knappast. Men det finns en samvetslös skojare, ett cyniskt biträde som tycker att ju fler meningslösa utredningar vi på Migrationsverket tvingas göra på skattebetalarnas bekostnad, desto bättre för hans plånbok, och ett ombud, en tant som tror på allt skojaren hittat på, inklusive att han tappat bort sitt språk efter några års vistelse i Sverige.

Och sedan finns det ett handfallet Migrationsverk där man är rädda för att utreda skojaren på riktigt för då kan man bli anmäld för dåligt bemötande eller något annat. Men nu ska jag utreda honom och jag tar gärna den risken!

Kommentar* Än en gång uppmanar jag svenska journalister – om de vill veta vad som sker på Migrationsverket – att ta del av vad miggorna berättar om verksamheten under åren 2008-2011. Köp pappersboken eller ladda ner e-boken här! Om den har Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet sagt:

Vilken agenda kan vara mer lovvärd än att skydda asylsystemet från bedragare?

Hon bevakar ett område som är sjukt eftersatt journalistiskt: Migrationsverkets handläggning. Enligt principen att varje felanvänt uppehållstillstånd är en stöld från de asylbehövande. Solklart köp.

Ingen blogg i Sverige lär ha så mycket unikt nyhetsmaterial. Dessutom ofta av karaktären sprängstoff, och inom en genre få journalister törs eller kan eller vill bevaka. Nu har Merit Wager skrivit en bok. Köp den!

Och om den står bland annat följande att läsa i en recension i Dagens Juridik:

Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken.

Information: Nästa bok kommer senast i augusti 2014.

© betyder COPYRIGHT. © Denna blogg. Vid citat, korta sådana, vänligen länka alltid till originalinlägget under dess originalrubrik. Mina texter ska kunna läsas i sin helhet för att ge den bild, den mening som  jag vill förmedla.

Det tar orimligt lång tid…

…innan några journalister – ytterst få och inte i stor omfattning – börjar reagera.

Det sker egentligen inte förrän journalister inser att de själva kan bli måltavlor för islamistiska terrordåd. Som efter det som var mycket nära att ske i Danmark nyligen, när nu Belinda Olsson i en lätt yrvaken artikel med rubriken Svenska journalister tycker det är jobbigt med islam (en sanningsenlig rubrik dock, för ovanlighetens skull), bland annat skriver:

Vi journalister är livrädda att trampa snett, kan ju bli rasister på kuppen. Det går snabbt att bli rasist i dag, det är bara en kulturtårta bort så att säga.

När ska svenska journalister, politiker och andra förstå att man absolut inte är ”rasist” eller något annat på -ist eller -fob när man talar om faktiska, reella, högst verkliga problem och faror? Sluta upp att vara så ängsliga och skriv inte varenda gång ni på ytan eller i utkanten av dem, tar upp det jobbiga med islam (!?) att ni riskerar att stämplas som -ister och -fober. Det är löjligt och ovärdigt journalister i ett fritt och demokratiskt land.

Belinda Olsson skriver också:

Det ”svenska” samhället står tyst bredvid, lite som när ens unge kastar sand på en annan unge i sandlådan och man vägrar kolla dit för att man skäms över att man inte gör något.

Det är svårt att tänka: ”Bättre sent än aldrig”. För svenska journalister borde för länge sedan ha rapporterat  sanningsenligt, korrekt och allsidigt om den havererade asylhanteringen och om inflödet av personer som man i Sverige inte har en aning om vilka de är eller varför de är här. Varenda riksdagsledamot och regeringsföreträdare har varit – och är – för fega och undfallande och troligen också, märkligt nog när man ska styra ett land, alltför okunniga. Och de är minst ett decennium för sent ute. Hade de – och journalisterna – satt sig in i problematiken, lärt sig mer, varit mer på alerten så hade de troligen kunnat medverka till ett säkrare samhälle än det vi ser idag.

I slutet av sin krönika skriver Belinda Olsson:

Det är ett nytt Sverige där ute, ett spännande Sverige men med stora motsättningar.

Det mer korrekta hade varit:

Det är ett nytt Sverige där ute, ett Sverige med stora motsättningar.

Terrorhotet anses vara så allvarligt att det utgör en trea = förhöjt hot, på en femgradig skala. Det faktum att man i Sverige tvingas leva med hedersvåld och hedersmord; terrorhot och mordförsök på journalister, författare och konstnärer som använder sig av sin i Sverige lagstadgade åsikts-, yttrande- och tryckfrihet; osäkerhet och ovetskap om vad som pågår bakom de många moskéernas slutna fasader, i muslimska friskolor och de invandrartäta bostadsområdena är inte ”spännande”, det är snarare skrämmande.

Belinda Olsson – och andra journalister, riksdagsledamöter, regeringsföreträdare med flera – borde läsa boken där miggorna berättar. Där berättar de år ut och år in om hur det går till när påstått skyddsbehövande, som i ca 95 % av fallen gjort sig av med, eller vägrar visa sina id-handlingar (och i tämligen få fall inte kan visa upp dessa), kommer till Sverige och söker asyl. Miggorna framhåller det som journalister för länge sedan, om de varit ärliga och velat ge en allsidig bild, också borde ha rapporterat: att svenskarna de facto inte har en aning om vilka dessa människor egentligen är, vad de gjort i sina hemländer, vad de eventuellt flyr från och att många ges uppehållstillstånd i Sverige på bedrägliga grunder. De som har flyktingskäl eller andra starka skäl för att få skydd här har de flesta fall, id-handlingar och berättar trovärdiga och ofta åtminstone till vissa delar kontrollerbara historier om sin bakgrund.

Belinda Olsson och alla andra som har en iPad: ladda gärna ner och läs boken med miggornas berättelser!

Läs också dessa två artiklar av Zulmay Afzali på Newsmill:
Illegala flyktingar hotar Europas säkerhet – 8 maj 2012
Så besöker falska flyktingar landet de fått skydd ifrån – 21 maj 2012

Skribenten är före detta stabschef, talesman och chef för strategiskt och internationellt samarbete vid Ministeriet för Bekämpning av narkotika i den islamiska republiken Afghanistan. I hans uppgifter ingick att informera media om allt som rörde afghanska och internationella åtgärder för bekämpning av narkotika och att informera koalitionsstyrkorna om initiativ på området. Han var ordförande i regeringens Kommitté för medierelationer och arbetade också som senior terrorismanalytiker vid Nationella Säkerhetsrådet i Afghanistan. Zulmay Afzali har flyktingstatus i Sverige.

© betyder COPYRIGHT. © Denna blogg. Vid citat, korta sådana, vänligen länka alltid till originalinlägget under dess originalrubrik. Mina texter ska kunna läsas i sin helhet för att ge den bild, den mening som  jag vill förmedla.