Ur en kommande bok av en flykting

Under arbetsnamnet En flykting korsar ditt spår (fritt efter Aksel Sandemoses En flykting korsar sitt spår) växer ett manus fram. Skrivet på engelska, översätts till svenska. Ett kort avsnitt följer här – det är snabböversatt från engelska och kan komma att redigeras. Boken kommer, bland annat, att handla om hur en person som fått flyktingstatus i Sverige upplever sin nya tillvaro från det att han sätter sina fötter på svensk mark, sin väntan på svar på asylansökan och under de första två åren då han ska orientera sig i sitt nya samhället.

Jag tycker att det här är viktig och relevant information och intressant att ta del av hur en relativt nykommen man, muslim, flykting upplever diverse påhitt i det svenska ”integreringssystemet”. Här följer den korta och ännu inte redigerade, snabböversatta texten, skriven idag den 2 augusti:

Idag blev jag mycket upprörd. Under vår samhällsorienterande lektion, sa vår lärare att de har ordnat en lektion om Ramadan för muslimer. Men varför är det viktigt att ha en lektion om Ramadan för muslimer? Jag förstår inte.

Vi deltog i lektionen, den som ledde den var från Bosnien. Han sa något intressant: att 70 procent av alla asylsökande i Sverige är muslimer! Och han sa att de lever mycket fredligt och fridfullt i Sverige. Jag höll inte med i det han sa under sin lektion, så enligt min demokratiska rätt att fritt yttra mig ställde jag en fråga till honom.

Jag frågade varför 70 procent av de asylsökande som är muslimer inte i stället tar sig till Saudiarabien eller något av de många andra muslimska länderna i världen? Varför är det så viktigt för så många att komma just till Sverige? Jag sa också att jag inte håller med om att muslimer lever fredligt i Sverige och jag sa att utbildade muslimer antingen håller tyst eller också stödjer våldsamma extremistiska och radikala ideologier. Fundamentalister hotar människor i det land där de har beviljats asyl eller uppehållstillstånd och försöker få dessa att anta sin kultur som inte har något med Sverige eller något annat fritt europeiskt land att göra.

När jag sagt allt detta var jag ganska säker på att personen som höll lektionen inte gillade mig och mina åsikter, men det brydde jag mig inte om. Jag använde mig av den rättighet jag har här i Sverige: att fritt uttrycka mina åsikter.

Jag är själv muslim. Och jag anser att ens religion är en privatsak och att den inte ska tvingas på någon annan.

© Denna blogg. OBS! Inte tillåtet att återge mer än korta citat! Länka alltid till originalinlägget. Tack!