Svenska journalister och benådningen i Etiopien # 1

Så oerhört glädjande att den svenske frilansjournalisten Martin Schibbye och den svenske frilansfotografen Johan Persson benådats i Etiopien! Så oerhört glädjande att också drygt 1900 andra fångar – etiopier och därmed inte lika viktiga för svenska medier att nämna annat än i någon bisats – benådats, många av dem troligen inlåsta på betydligt svagare grunder än Schibbye och Persson. Många anhöriga, familj, släkt och vänner är idag lyckliga i både Sverige och Etiopien.

Tyvärr tyder ingenting på att svenska journalister, med sin ofta obefintliga kulturella kompetens och därmed oförmåga att förstå hur man tänker och hur rättssystem och regerande går till i länder som Etiopien, kommer att klara att rapportera och berätta på ett vettigt sätt om detta. Ingenting tyder heller på att de kommer att visa hänsyn och respekt för Schibbye och Persson och deras familjer i sin jakt på dem så snart männen landar på Arlanda. Ett stort uppbåd journalister står på tisdag morgon på Arlanda på ren spekulation och väntar in plan där de båda ex-fångarna kan tänkas finnas ombord. Journalisterna har inte ens så mycket medkänsla att de kan och vill låta männen pusta ut och vila upp sig och få perspektiv på vad de varit med om. Nej, svenska journalister står beredda att kasta sig över dem så snart de får en skymt av dem. Ett rent omänskligt sätt att agera, men vad kan man annat vänta sig av en kår som till mycket stora delar tappat både etiska värderingar och journalistiska principer. Man ska ha sitt scoop, det är viktigare än allt annat. Det är mycket obehagligt.

Gratulerar alla dem som medverkat till den här upplösningen av en svår situation för två svenskar som inte heller riktigt tog på allvar att det råder andra lagar och regler än i Sverige i andra länder i världen. Och skäms alla svenska journalister som, trots mycket stor invandring från utomeuropeiska länder, inte skaffat er så mycket kulturell kompetens att ni klarar att skriva om och beskriva skeendena i Etiopien och kring benådningen på ett korrektare sätt.

VÄLKOMNA HEM, MARTIN SCHIBBYE OCH JOHAN PERSSON!

Läs också mina texter om Dawit Isaak.

© Denna blogg. Länka alltid till originalinlägget vid citat.

En migga: ”Det här bedrägeriet har också pågått ganska länge nu”

En migga:

Det här bedrägeriet har också pågått ganska länge nu…

En kvinna som säger sig vara från Afghanistan ansöker om asyl med sina barn. Hon berättar om att hon och maken begick äktenskapsbrott genom att bli kära och ligga med varandra, medan de var gifta på var sitt håll, eller också var det så att mannen begick äktenskapsbrott med dottern till någon taliban.

Hur som helst så måste de fly från Afghanistan. Ibland flydde de till Iran, ibland till Pakistan. Men några år och några barn senare så hittades de av personerna som de bedragit och förolämpat genom sina äktenskapsbrott och dessa personer ville givetvis döda dem på fläcken. Men som tur var så lyckades kärleksflyktingarna på något mirakulöst sätt kämpa sig loss från denna situation, låna pengar av någon och åka till Grekland. Flykten skedde så hastigt att de inte hunnit tala med varandra om vart de egentligen ville åka eller hur de skulle göra och redan samma dag som de kom till Grekland så försvann maken i familjen. Kanske drunknade han eller kanske tog polisen honom. Hans hustru var så disträ och tankspridd på grund av allt hon varit med om att hon inte kan redogöra för vad som hände maken. Som tur var träffade hon av en slump omedelbart en trevlig landsman som tog henne och barnen till Sverige.

Som ensam afghansk kvinna med barn fick hon givetvis PUT på en gång. Enda anledningen till att hon fick PUT var att hon saknade manligt nätverk. Otrohetshistorien bedömdes inte som trovärdig.  Men sedan dröjde det förstås inte länge förrän en afghansk man, som hört att hans familj fanns i Sverige, ansökte om asyl. Han berättade att det måste ha skett något missförstånd där i Grekland, han drunknade inte och han togs inte av polisen. Han och hustrun kom ifrån varandra, han tappade bort sin mobil och kunde inte hustruns mobilnummer utantill.

Under en lång tid befann den stackars mannen sig i Grekland, tröstlöst frågande varenda människa om de sett hans hustru och barn. Till sist berättade någon som varit i Sverige att han sett hustrun och barnen där som hastigast men han visste inte var i Sverige de bodde. Lyckligtvis återförenades familjen i Sverige samma dag som mannen reste hit. Någon landsman som hängde på verkets reception hade nämligen genast efter att mannen ansökt om asyl kunnat upplysa mannen om var hans hustru och barn (som fått PUT samma vecka) bodde.

En saga med lycklig slut!

Kommentar: De här historierna är så oerhört många. Berättade här på bloggen i åratal. Bedrägerierna, lögnerna, utnyttjandet, bespottandet av Sverige och svenskarna som strutsarna sett mellan fingrarna med, är så omfattande att de nu absolut inte kommer att dra upp sina huvuden ur sanden. Det är för jobbigt. Och så undrar en del varför man ute i världen börjat se Sverige som ett rättsosäkert land!!!

I Sverige har människostrutsar (regeringen, politikerna, höga tjänstemän på Migrationsverket, domare i migrationsdomstolarna och även journalister) i sitt eget land skapat en situation där det är helt okej för människor från länder och kulturer långt bortifrån att ljuga och bedra sig till livslång försörjning av den förhållandevis lilla del av folket som arbetar och betalar skatt. Har folket verkligen gett dem mandat att låta det gå till så här? Vilka andra lagar än utlänningslagen kan man strunta i?

Kanske finns det någon som orkar ta bloggläsarens undran på allvar och gå till Europadomstolen enligt inlägget En bloggläsare: “Att fritt tillträde till alla EU-länder kan erövras genom att man bluffar sig in i Sverige borde uppmärksammas på högre nivå. Andra EU-länder borde ju reagera.” .

Till slut: Förstår inte strutsarna vilken skada de gör gentemot de relativt få människor som verkligen har behov av och rätt till flyktingstatus och de något fler, men ändå också relativt få, som faktiskt har behov av – och rätt, enligt utlänningslagen – att få skydd i Sverige? Och mot svenska folket som alltid varit berett att hjälpa människor i nöd, men som nu inte vet vilka av alla de tiotusentals, hundratusentals människor som kommit och kommer till Sverige som har talat sanning och vilka som har kommit med falska papper, falsk identitet, falsk nationalitet och med Gud vet vilka syften och vilken faktisk bakgrund (kriminalitet, terrorism etc)?

Förstår inte strutsarna att deras underlåtenhet att se verkligheten som den är och ta itu med den skapar splittring och fördjupar segregationen i det svenska samhället? Förstår de inte att det inte hjälper att Ullenhag pytsar ut hundratals miljoner, rentav miljarder skattekronor till en massa desperata projekt och åtgärder som inte leder någon vart? Vad behövs för att de ska förstå?

© Denna blogg. Vid citat, vänligen länka allid till originalinlägget!