• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2012
    M T O T F L S
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

En migga: ”Frågan är om någon vågar säga att det nu finns ett inre flyktalternativ i Somalia? Hur många känner till att det går att ta reguljärflyg till Mogadishu?”

En migga skriver, oförtröttligt och för femte året. Han skriver och skriver och skriver; han berättar och rapporterar och informerar – oförtröttligt och, som sagt: för femte året. Trots att de flesta ansvariga låtsas som om det han påtalar inte existerar. Med betoning på ”låtsas” eftersom ansvariga, skatteavlönade riksdagsledamöter och andra politiker, ministrar och GD på Migrationsverket inte sanningsenligt kan påstå att de faktiskt inte vet

10? 12? Eller rent av 14? Spelar ingen roll, för nu är det slut

För regeringen alltså. Det har en lika stor chans som en snöboll i helvetet att bli återvalda 2014! Siffrorna markerar vad Sverigedemokraterna troligtvis får i väljarstöd i nästa val. Vi har nämligen tappat kontrollen. Inte bara så där lite i största allmänhet, som skett ibland när det skett dramatiska förändringar på kort tid, utan kontrollen. Både på kort sikt och på lång sikt. Sverigedemokraterna med all sin inkompetens, ovärdiga uppförande och alla skandaler kan lägga upp fötterna på bordet för nu är det transportsträcka. Trots att de i en krets av åtminstone medelbegåvade väljare inte skulle finnas på kartan har de nu redan blivit landets tredje största parti. För folk är förbannade och tar det som bjuds.

Till att börja med råder nu – efter att det är klart att den politiska uppgörelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet om illegalt vistande barns rätt att gå i skola och sjukvård och annat nu fått substans – signalen att migrationsprocessen, med oss på verket och domstolarna, och rättssäkerhet och allt, har blivit vad britterna kallar ”a rubber stamp”. Människor som är här illegalt ska liksom ändå få vara här legalt. Det är ju bara att ignorera ett nej, sätta barnen i skolan och stanna kvar. Ingen får påtala, ingen får eftersöka. Parallella processer.

Sedan är fortfarande vad som Alliansen i princip satte fast sin prestige i, nämligen den reformerade arbetskraftsinvandringen för personer som kommer från länder utanför EU, något av en flopp. Pinnjakten gör att det är ett pappersskyfflande där bedrägerier och missbruk lever fritt. Sedan ställer sig vän av ordning frågan varför det i Sverige numera behövs så många okvalificerade anställda – det vill säga utan krav på utbildning – när vi redan har mer än 7 procents arbetslöshet i landet…

Försörjningskravet i anhöriginvandringen som Alliansen införde, är rent bedrägeri. Det finns nämligen inget sådant krav. Inget, som i noll. Noll säger noll utav noll alltid noll. Däremot finns det ett försörjningskrav som omfattar lika många procent av anknytningspersonerna som går att räkna på ena handens fingrar. Och den gäller bara när beslutet tas. Skulle det upphöra dagen efter så gör det inget. Inget händer.

Åtskilliga är de kommuner som ropar på hjälp eftersom det vi sysslar med – massvis med uppehållstillstånd för bidragsberoende en masse – hamnar – var då? Jo, i förorterna. I städerna. I allmännyttan. Eftersom ingen har jobb och försörjning. Och reaktionen från Alliansen är att skicka fram integrationsministern som lägger skulden på vilka då? Jo, kommunerna.

Och Syrien lär inte ändra på sig än i den närmaste framtiden; och alla de från Balkan som vill ha ökad levnadsstandard under förmenta asylskäl lär inte snabbt upphöra att ta sig hit eftersom det inte är snutet ur näsan att återinföra visumplikt; och frågan är om någon vågar säga att det nu finns ett inre flyktalternativ i Somalia? Hur många känner till att det går att ta reguljärflyg till Mogadishu? Och alla dessa unga män från Afghanistan som kallar sig barn lär inte upphöra med mindre än att Sverige likt en del andra stater bygger barnhem i Kabul och skickar tillbaka dem dit. Och vem vågar det? I Sverige.

Vi toppar alla listor som finns. Samtidigt.

Och kvaliteten i det vi sysslar med handlar om kvantitet. Vid denna tid på året sitter det miggor i åtskilliga städer och arbetar på helgerna för att få upp siffrorna för innevarande år. Sitter på helgerna med direktivet att ta så många beslut som möjligt. Samtidigt som vår GD står i Aftonbladet och blånekar till att det ens finns något som heter pinnjakt.

La pièce est finie.

Kommentar: Ingen annan kommentar än att ingen kan komma och påstå att ”det hade jag ingen aaaning om”.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna, länka alltid till originalinlägget.

Valdiskussionslunch hos pressrådet vid Finlands ambassad

Till en lunch hos pressrådet vid Finlands ambassad hade ett antal intresserade personer inbjudits för att lyssna på professor Kimmo Grönlund från Åbo Akademi och den valanalys han gjorde. Men först några av mina korta, spridda och blandade kommentarer under röstsammanräkningen i Yle på söndagskvällen den 28 oktober:

Hos Centerpartiet vill man absolut gå om Sannfinländarna och bli tredje största parti. Helst vill man gå förbi SDP också.

Samlingspartiet eller SDP blir störst, ingen vet vilket av partierna som vinner. C kan bli trea eller också blir det Sannfinländarna. Man beräknar att endast ca 50 % av de röstberättigade kommer att rösta i kommunalvalet.

Centern är jätteglada åt sitt väljarstöd (just nu) på 20,4 %! Sdp ligger på 20,8 % och Samlingspartiet på 21,3 %.

Carl Haglund (Sfp), är inte så himla glad åt sitt partis 3,8 %.

SDP:s Kimmo Kiljunen (just nu tvåa med 20,8 %): ”Vi är både nöjda och onöjda!”

Yle visar Timo Soini i flera minuter i rutan, där han går på gatan mot Musikhuset och pratar i mobiltelefon, oavbrutet.

Timo Soini intervjuas av Svenska Yle och talar svenska för första gången på ett halvår. Han har ”hållit en paus” under den här tiden, men sa att eftersom han sagt att han inte ska tala svenska på ett halvår och den tiden nu har gått så håller han sitt löfte och talar svenska igen. I alla fall idag.

Pentti Arajärvi, president Tarja Halonens make, är ny kandidat (Sdp) till kommunfullmäktige / stadsfullmäktige i Helsingfors och verkar komma in.

I Grankulla, min gamla hemort, fick Sannfinländarna sitt första mandat. Taisto Miettinen är bland annat finländsk mästare i kärringkånk! Men också jurist och ekonom.

Svenska folkpartiet (Sfp), fick två mandat i Finlands nordligaste och helfinska kommun Utsjoki.

Vid lunchen idag lyssnade vi alltså på och diskuterade med professor Kimmo Grönlund från Åbo akademi, dels om just det nyligen hållna kommunalvalet; dels om ”hur mår republiken”. Kimmo Grönlund berättade lite om skillnaderna mellan hur politik bedrivs i Finland jämfört med i Sverige (ganska stora skillnader eftersom det inte finns någon blockpolitik i Finland). Han gick igenom röstsiffrorna i kommunalvalet och talade också en del om riksdagsvalet.

När det gäller kommunalvalet den 28 oktober, så konstaterades att Samlingspartiet (Saml) fick flest röster, 21,9 % vilket dock var 1,6 % färre än vid det förra kommunalvalet. Socialdemokraterna (Sdp) minskade 1,7 % jämfört med valet 2008, men kom tvåa med 19,6 % av rösterna. Centerpartiet (C) blev trea med 18, 7 %, en minskning med 1,4 % sedan valet 2008. Det enda parti som gick framåt och det rejält, var Sannfinländarna (Sannf) som med sina 12,3 % kom på fjärde plats och hade ökat med hela 7 % från förra valet. Men partiets ledare, Timo Soini, var mycket besviken, han hade uppenbart hoppats på en ännu större ökning.

En hel del annat avhandlades förstås också, men allt kan inte refereras på bloggen. På vaalit.fi  finns information om valresultatet. Och här finns Hufvudstadsbladets valinformation.

Bilder från lunchen

FatAnders BillingBordsdekorationClaes ArvidssonHenrik BrorsBlommor i finsk vasProfessor Kimmo GrönlundCita Högnabba

En migga: ”De somalier som jag känner är hårt arbetande och trevliga människor och de är inte heller analfabeter. Vilket kanske beror på att de kom hit för nästan 20 år sedan, ungefär på den tiden då Somalia havererade.”

En migga med kännedom om och erfarenhet av somalier, såväl som asylsökande, som personer med uppehållstillstånd i Sverige och i Djibouti, skriver så här

Jag kan inte förstå varför så många riktar sig in på somalierna, de är i allmänhet inte ens ”hårda” muslimer utan sufister och hedersmord ägnar de sig inte heller åt!

Somalier är som sagt sufister från början. De har en underbar dikt – och sångtradition som förbjöds av al Shabaab. Somaliska kvinnor som jag träffade i Djibouti hade löst hängande slöja eller ingen slöja alls och de hade färgglada, helt underbara klänningar med långbyxor under. Alltså de som bodde i flyktinglägret. Somaliska unga kvinnor som var medborgare i Djibouti gick omkring i tajta jeans och naveltröjor, endast äldre kvinnor hade någon typ av huvudduk. Ingen av dem hade chador eller niqab.

Varför somalier flyr sitt land hänger ofta samman med att de inte vill förlika sig med salafismen från Saudiarabien och Al Qaidas inflytande som präglat deras land så länge. Samtidigt har det sitt eget klansamhälle som är ett problem i sig, men inte ett problem som hänger ihop med islam. Min granne här i Sverige tar på sig en blommig långklänning och en löst hängande huvudduk om hon måste träffa sina landsmän, alltså män, annars går hon omkring i jeans eller träningsbyxor. Hon har två barn, flickor, och ingen av dem går i moskén annat än när det är Ramadan (ungefär som vi går till julottan).

Det finns många grupper i Sverige både bland invandrare och svenskar som vill leva på samhället, och brottslingar finns också, till och med inom politiska partier. Svartmålningen av somalier i vissa kretsar, har retat mig länge nu. De somalier som jag känner är hårt arbetande och trevliga människor och de är inte heller analfabeter. Vilket kanske beror på att de kom hit för nästan 20 år sedan, ungefär på den tiden då Somalia havererade.

De som nu kommer har inte haft samma möjligheter till skolgång och det kan förvisso ifrågasättas om Sverige ska ta emot alla dessa somalier. Men det är inte deras fel att Sverige tar emot dem, givetvis tar de chansen. Precis som alla andra gör. Nu finns det säkert många grupper som kommer att öka. Migrationsverkets handlingsplan är ingen hemlighet, ärenden som just nu prioriteras är syrier, somalier, eritreaner (dvs PUT-ärenden), 8:6-ärenden (dvs personer från Balkan) och barnfamiljer. Resten av ärendena staplas på hög i väntan på bättre tider.

Detta innebär att personer som inte har skyddsbehov utan är här i andra syften, kan se fram emot att ägna sig åt dessa syften i lugn och ro under en lång tid, medan de bor i Migrationsverkets bostäder och får dagbidrag. Detta innebär också att personer som till en början inte har mycket till asylskäl kan låta döpa sig eller starta allehanda sur-place* verksamheter under tiden då deras ärende inte handläggs.

Kommentar: Att det är som jag alltid säger: inte svart eller vitt utan svart och vitt, blir synnerligen tydligt i denna text från en migga! Precis så är det, precis så måste man rapportera också i svenska medier: allsidigt.

Migrationsverkets ordförklaring:

*Sur place
Sur place betyder ”på plats”. Sur place-verksamhet är något som hänt, eller som den asylsökande har gjort, efter att han eller hon har lämnat sitt land, och som har skapat nya asylskäl som inte fanns innan den asylsökande lämnade sitt land. 

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

Asylområdet i Sverige håller inte längre på att haverera. Det har havererat.

Sedan maj 2005 har jag skrivit om asylinvandring till Sverige. För fyra, fem år sedan, förändrades den och ökade också ganska kraftigt. Förändringen bestod bland annat i, att allt fler – ända upp till 95 % – av alla som sökte asyl eller skydd inte visade några id-handlingar. Det hela har skenat iväg och – trots massor av varningstecken och trots miggornas hårresande berättelser här på bloggen – har ingen ansvarig velat låtsas om problemen och svårigheterna. Inte ens nu, när Migrationsverket dignar under bördan av alla som i strid ström tar sig hit, har de annat att säga än:

Det är ett mycket ansträngt läge.

Tobias Billström. Foto: Pawel Flato.Caroline Henjered, MigrationsverketDet är migrationsminister Tobias Billströms stillsamma kommentar till uppgifterna, som varit väl kända under lång tid, om att antalet asylsökande i Sverige är så enormt att landet inte längre klarar av det. Och Caroline Henjered, chef för mottagningen av asylsökande på Migrationsverket, säger exakt detsamma:

Läget är mycket ansträngt.

Ansvariga (vad betyder förresten ordet ”ansvariga” i Sverige?) kan läsa min text från den 6 augusti i år: Ur utlänningslagen: “…därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar blivit begränsade.” Där står om den lagliga möjlighet som finns att begränsa asylinvandringen, när ”Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade”, dvs när Migrationsverket håller på att kollapsa, vilket uttrycks med underdriften att dess ”kapacitet inte räcker till”.

Så här står det i gällande utlänningslag:

25 § Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § om det behövs därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade.

Regeringen ska anmäla sådana föreskrifter till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader. Lag (2009:1542).

Man kan undra om svenska folket är fullt medvetet om att staten, genom landets regering, över dess huvuden har bestämt att de genom sina skyhöga skatter ska bekosta boende, vård, skola, försörjning för tiotusentals och åter tiotusentals människor som ingen ens vet vilka de är eller varför de egentligen är här. Jag är övertygad om att en stor majoritet av svenskarna är beredda och villiga att ta emot, betala för och på olika sätt hjälpa till med integration etc, av asylsökande med asyl- eller skyddsskäl enligt utlänningslagen. Men då ska man också kunna ställa krav på att betydligt fler än 5-10 procent av dem, som söker rätten att få stanna i Sverige med allt vad det innebär, också identifierar sig och ger en sanningsenlig bild av varför de kommit hit. De, som inte uppfyller utlänningslagens krav och som inte talar sanning om vare sig sitt namn, varifrån de kommer och inte kan ge en sanningsenlig förklaring till varför de söker asyl eller skydd, ska inte ges tillstånd utan utvisas så snabbt som möjligt så att de inte hinner försvinna i den gråsvarta zonen där tiotusentals utländska personer idag befinner sig, utan tillstånd att vistas i landet..

Varför har ansvariga inte lyssnat på miggornas ingående, ofta detaljerade, nästan alltid skrämmande berättelser om hur asylinstrumentet missbrukats genom åren? Varför har regering och riksdag stiftat lagar som går emot redan befintliga lagar och släppt på så basala krav som att den, som ansöker om en förmån, ska visa vem han är och varför han ska beviljas denna förmån? Läs miggornas berättelser under fyra år, samlade i både pappersbok och e-bok och inse att asyleriet i Sverige har gått överstyr.

Asylsökande berättar om att det, i de länder de kommer ifrån, annonseras om att det lönar sig att åka till Sverige för där får man boende, skola, sjukvård, operationer etc – allt betalt av svenskarna och man måste inte ens jobba. Det har miggor berättat om i åratal här på bloggen, och det är också väl känt bland de s.k. ansvariga både på Migrationsverket och hos migrationsministern. Jag har även själv fått det berättat för mig av asylsökande, som samtliga uttryckt att svenskarna är det mest blåögda folket som finns och att det verkligen är hur lätt som helst att ta sig hit och när man väl är här så stannar man, vare sig man får det eller inte.

Det finns givetvis ett antal människor som har rätt till flyktingförklaring eller som, enligt utlänningslagen, har rätt att få skydd, tillfälligt eller permanent. Deras integration och möjligheter till ett gott liv och till att bli väl och välvilligt mottagna i Sverige förstörs av att en överväldigande majoritet tar av de resurser som borde gå till dem. Det handlar om dem, som söker asyl utan att visa vilka de är och som serverar falska historier under falska namn och, inte sällan, i falska nationaliteter. Att detta tillåts pågå år ut och år in i Sverige är ofattbart. Och att folket inte reagerar kraftfullt är också svårt att förstå. Vad de ”ansvariga” skapar är dock en vrede som så småningom kommer att ges utlopp. Och då ska skulden inte läggas på dem som reagerar mot vansinnet utan på dem som tillåtit – och tillåter – att det sker.

Läs Över 50 000 asylsökande nästa år, publicerad i Svenska Dagbladet den 29 oktober.

Läs också dessa två texter, som ger två illustrationer av hur verkligheten kan se ut och att den är både svart och vit, inte svart eller vit:
En migga: “Kommer Sverige att ge oss pengar för smugglingsresan hit, den kostade ju mycket pengar?” – 7 oktober 2012
En migga: “De fick tillfälligt uppehållstillstånd, men deras sorg och ångest bar jag med mig hem och kommer alltid att ha i mitt hjärta.” – 20 oktober 2012

© = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har absolut inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv eller återger miggors eller andras berättelser, med deras skriftliga tillstånd.

En migga: ”Han skrek att han fick för lite pengar i Sverige och att han borde ha mer då FN (?!) ju betalade.”

En migga:

På tal om ej infriade förväntningar

Ett inlägg på bloggen handlade om familjen som ville få smuggelresan betald av staten (En migga: “Kommer Sverige att ge oss pengar för smugglingsresan hit, den kostade ju mycket pengar?”). För en tid sedan så kunde man läsa om somalier i Katrineholm som demonstrerade utanför socialkontoret för utökade förmåner och större hus. En video visar vilka krav som ställdes. Det skulle inte bara vara tre rum utan ”så många som mamma ville ha”.

Som exempel på när förväntningar inte infrias så bankade det en dag febrilt på dörren till Migrationsverket i den större mellansvenska stad där jag jobbade. Jag hade jouren så jag gick för att se efter vad saken gällde. Jag fann en mycket upprörd sudanes. Han skrek att han fick för lite pengar i Sverige och att han borde ha mer då FN (?!) ju betalade. Han ville genast också få en ny lägenhet i staden då han inte trivdes i den kommun han nu bodde i. Det fanns för få landsmän där.

Jag förklarade att detta inte var Migrationsverkets sak då han redan hade PUT och resedokument – d.v.s. en flyktingförklaring. Han började yla okvädingsord och ifrågasatte varför han ens kommit till Sverige varpå jag sade till honom att han alltid kan flytta ifrån Sverige om han inte trivs men att det likväl inte är Migrationsverkets sak längre. Han kastade då ifrån sig sitt resedokument (pass för personer med flyktingförklaring) på disken och sade att han inte behövde den där värdelösa skiten längre. Jag frågade om jag skulle uppfatta det som att han önskade få resedokumentet makulerat. ”Jag vill inte ha den längre”, svarade han.

Jag berättade att jag då måste ta hand om resedokumentet och makulera det. Jag förvarar inte dokumentet åt honom. Detta innebär naturligtvis att han inte kan resa med dokumentet och att han måste betala ansökningsavgiften om han vill ha ett nytt framdeles. När passet var på väg att hålstämplas fick han dock kalla fötter och krävde det tillbaka. Då han vid det här laget var mycket ful i mun så frågade jag honom på hans hemspråk varför han var så ouppfostrad. Han blev väldigt överrumplad av att bli tilltalad på modersmålet och bytte genast attityd och frågade nu vänligt hur han skulle kunna flytta in till staden. ”Ja, du”, svarade jag, ”har du aldrig funderat på att skaffa ett arbete?”

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

Finland. Överkommissarie Kaj Wahlman vid Helsingforspolisen: ”En utvisning inte kan stoppas genom att man gör motstånd, men upprepade utvisningsförsök blir dyra för staten.”

Härjande utlänning fördröjer utvisning.

En del av de utlänningar som ska utvisas från Finland lyckas fördröja utvisningen helt enkelt genom bråka och spjärna emot. Det går inte att stoppa utvisningen genom att uppföra sig illa, men flera misslyckade försök blir dyra för staten.
———-
En kvinna i Tammerfors dömdes i oktober för att hon uppmanat sitt barns afrikanske far att kämpa emot sin utvisning. Mannen började härja så våldsamt på Amsterdams flygplats att kaptenen vägrade ta ombord honom. Mannen är dömd för grova brott i Finland.

Kvinnan dömdes för provokation gällande motstånd mot tjänsteman, men man avstod från att utdela ett straff eftersom det ansågs att hon handlade med sitt barns bästa för ögonen. Advokaten till den man som skulle utvisas hade berättat för kvinnan att genom att sätta sig på tvären har man i enstaka fall lyckats avbryta en utvisning. Advokaten åtalades för medhjälp till motstånd mot tjänsteman, men åtalade förkastades.

Den afrikanske mannen lyckades två gånger förhindra att han utvisades, men tredje gången gav han med sig och befinner sig nu i Afrika.

Överkommissarie Kaj Wahlman vid Helsingforspolisen säger, att en utvisning inte kan stoppas genom att man gör motstånd, men att upprepade utvisningsförsök blir dyra för staten.

Kommentarerna till artikeln i Aamulehti översätter jag inte. Men de går nästan samfällt ut på att man inte ska ha någon som helst pardon med människor som åsamkar finska staten en massa extra kostnader.

© Denna blogg. Kort citat tillåtet.

John Roslund, M: ”Jag förstår att andra politiker har svårt att sätta sig in i problematiken…”

Klicka på bilden av insändaren i Kvällsposten, införd den 25 oktober 2012, för att kunna läsa den.

Kommentar: Ingen. Texten talar för sig själv och var och en får uppfatta den som den vill.

Finland: Olaglig inresa bekämpas på flera sätt

I Finland har inrikesministeriet godkänt ett åtgärdsprogram för att bekämpa olaglig inresa i landet. Programmet innehåller 21 olika åtgärder.

När det gäller utlänningsövervakning uppdateras befogenheterna för polisen och Gränsbevakningsväsendet så att dessa har rätt att utföra övervakning av utlänningar i lokaler som omfattas av offentlig frid, såsom affärslokaler. Lagen om utlänningsregistret revideras så att den bättre motsvarar myndighetssamarbetets behov. Det föreslås också att inreseförbud kan meddelas en person som redan lämnat landet. För tillfället kan inreseförbud meddelas endast i samband med avlägsnande ur landet.

Med olaglig inresa och vistelse i landet avses att utlänningar reser in och vistas i landet utan tillstånd. Dessa personer saknar resedokument, visering och uppehållstillstånd och får därför inte resa in eller vistas i Finland. En laglig inresa blir olaglig vistelse i landet till exempel då personen stannar kvar i landet längre än tillåtet. I offentligheten använder man ofta termen papperslösa, då man syftar på personer som vistas olagligt i landet.

Gränsbevakningsväsendet stärker ytterligare sitt deltagande i gränssäkerhetssamarbetet med EU:s gränsförvaltningsbyrå Frontex.

Frontex statistikförde nästan 141.000 olagliga gränsöverskridningar inom EU 2011, vilket motsvarar en ökning på 35 procent jämfört med föregående år. EU:s yttre gräns passerades olagligt främst vid de yttre gränserna i Grekland, Italien och Malta. I Finland påträffades 2011 ca 3.300 personer som vistades olagligt i landet.

I Sverige ges personer som vistas i landet illegalt rätt till sjukvård och skolgång. Bekämpning av olaglig inresa eller olaglig vistelse i landet hör man aldrig tal om.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

En migga: ”Den här kritiken är konstig. Varför ska Migrationsverket överhuvudtaget utreda de asylsökandes identiteter?”

Bör läsas först: Migrationsverkets ID-utredningar brister  i tidningen Riksdag & Departement. Där sägs bland annat: ”Det blir i stället Migrationsverkets uppgift att försöka fastställa deras identitet. Det arbetet är inte sällan mödosamt och tidsödande”.

En migga:

Och nu skrivs det om att Migrationsverkets identitetsutredningar brister! Och de gör de ju. Anledningen sägs vara den förkortade utredningstiden. Nja. Oftast vinner man man ingenting just i identitetsfrågan genom att förlänga utredningstiden. Om den sökande inte ger oss sina identitetshandlingar hur kan vi utreda hans eller hennes identitet vidare oavsett hur länge vi nöter denna fråga i olika utredningar. Vad vi kan göra är att försöka utreda varifrån han eller hon kommer men det är inte samma sak som identitet. Merit kan komma från samma land som Marit men ändå är inte Merit samma person som Marit.

Den här kritiken är konstig. Varför ska Migrationsverket överhuvudtaget utreda de asylsökandes identiteter? Vilken annan förvaltningsmyndighet måste göra detta när någon lämnar in en ansökan? Om jag exempelvis ansöker om bygglov eller bostadsbidrag ska vederbörande myndighet då börja med att utreda min identitet medan jag tjuvhåller på mina identitetshandlingar? Och om man nu inte skulle anse att bygglov eller bostadsbidrag tillhör samma kategori som migration så kan man ju fråga sig om det finns någon chans för en gäststudent att få påbörja sina studier här om Migrationsverket först måste gissa vem han eller hon är.

Det är ju faktiskt, i själva verket, den asylsökande som ska lägga sina identitetshandlingar på bordet innan han eller hon ens ska få sin ansökan prövad!

Kommentar: Miggan har helt rätt. Samtidigt: varför gör man då inte så på Migrationsverket? Säger ifrån att:

”Vi kan givetvis inte utreda dina asylskäl om vi inte vet vem du är och varifrån du kommer. Det är din skyldighet att ge oss alla uppgifter som underlättar och möjliggör att vi, på ett korrekt och rättssäkert sätt, kan utreda dina eventuella asyl- eller skyddsskäl.”

© Denna blogg. Vid citat (kort), länka alltid till originalinlägget.

Rättelse från UD

Följande rättelse har inkommit från svenska UD med anledning av inlägget Märkligt uttalande av svenska UD :

Du skriver att ”det är höjden av falskhet (eller är det okunskap hos den person som har pressjouren?) av UD att tala om “särbehandling utan någon förklaring”, när de mycket väl vet att om en person med dubbla medborgarskap (svenskt + sitt ursprungliga) befinner sig i sitt ursprungsland där han också är medborgare, så är det DET medborgarskapet som gäller i första hand.”

På måndagsförmiddagen bekräftade israeliska myndigheter att Dror Feiler sedan 1983 inte är israelisk medborgare.

Det är fakta.

Jag tackar UD för rättelsen och beklagar att jag trodde på uppgifterna, som framfördes i flera olika medier (svenska och utländska), om att Feiler har dubbla medborgarskap. När man inte kan lita på vad flera, av varandra oberoende medier rapporterar, kan det tyvärr bli fel hur försiktig man än är med vad man rapporterar vidare. Jag beklagar misstaget att tro på vad som angavs i medierna.

Notera dock att UD:s rättelse kommer efter att israeliska myndigheter först idag, måndag 22 oktober, bekräftat att Dror Feiler sedan 1983 inte är israelisk medborgare. Min text (och mediernas) skrevs innan detta bekräftades av israeliska myndigheter, varför kanske inte heller UD med säkerhet visste hur det låg till innan dess…

Feiler har, enligt uppgifter i olika medier (!), av Israel meddelats inreseförbud till 2022, om nu det stämmer…

© Denna blogg.

En migga: ”Låt datorer slumpvis välja biträden om det är bättre så.”

En migga:

Jag upptäckte att vår GD Anders Danielsson chattade med Aftonladets läsare i veckan. Tidningens granskning verkar nu vara avslutad, men vad blev kontentan av det hela? Kom man fram till om det fortfarande äts det tårta på Migrationsverket eller inte?

Jag läste inte hela chatten men det verkar som GD tycker att ett stort problem är att verket utser biträden till de sökande. Men är det ett problem? Varje sökande får välja biträde, det är bara när de inte väljer som Migrationsverket utser biträdet. Om den asylsökande säger att han eller hon vill ha en vecka på sig att fundera över vilket biträde han eller hon önskar så får den sökande fundera. Varför skulle Migrationsverket medvetet välja dåliga biträden för de sökande och varför tycks vår GD tro att så är fallet?

Ingen av oss som jobbar på Migrationsverket är egentligen intresserad av denna fråga – låt datorer slumpvis välja biträden om det är bättre så –  och det verkar som som en undanmanöver av vår GD att spilla tid på just denna fråga när det finns andra, mer intressanta och viktiga frågor att ta upp. Exempelvis den omtalade pinnhetsen, där vår GD, enligt Aftonbladets skriverier, ville veta vilka av anställda hade påstått detta. Vet inte vår GD någonting om källskydd och meddelarfrihet? Även om han, som han sa sig vara beredd att göra,  skulle dra en säck över huvudet när han möter dessa anställda så är det inte okej att fråga vilka de är.

Dessutom: Migrationsverket är inte en motpart förrän ärendet är i rätten. Därför skulle det system som är i bruk i USA som och som också vi skulle tillämpa enligt McKinsey-rapporten (innebärande att den sökande får biträde först efter utredningen, om tillstånd inte kan beviljas) vara bättre. Men det gick ju inte igenom eftersom Advokatsamfundet protesterade.

Det är fullständigt egalt för oss på verket hur biträden förordnas. För vår del behöver Migrationsverket inte förordna dem. Tvärtom så kan det bli en lättnad för oss om en dator utser biträden, då får vi ju ett arbetsmoment mindre. Men det kan också resultera i att helt olämpliga och ointresserade biträden förordnas och sedan måste entledigas av oss för att de missköter sig och inte har ett hum om vad de åtagit sig.

Kommentar: Ska datorer slumpa fram nya biträde varje gång dåliga biträden entledigas? Mycket lotteri blir det…

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

Märkligt uttalande av svenska UD

En av passagerarna från Ship to Gaza-fartyget Estelle, Dror Feiler, har av israeliska myndigheter skilts från de övriga svenska medborgarna, enligt SVT Rapport. Som också rapporterar att ”svenska UD ser allvarligt på detta”. Så här säger Mats Samuelsson på UD:s pressjour:

Vi ser allvarligt på om han särbehandlas på något sätt, utan någon förklaring. Så vi håller på att undersöka varför det går till på det här sättet. Han är svensk medborgare precis som de andra och ska behandlas på ett korrekt sätt.

Det är höjden av falskhet (eller är det okunskap hos den person som har pressjouren?) av UD att tala om ”särbehandling utan någon förklaring”, när de mycket väl vet att om en person med dubbla medborgarskap (svenskt + sitt ursprungliga) befinner sig i sitt ursprungsland där han också är medborgare, så är det DET medborgarskapet som gäller i första hand. Detta är UD:s egen information om saken:

Risker och problem med dubbelt medborgarskap

Det kan medföra risker eller problem att ha dubbla medborgarskap.

Den främsta risken är att ditt svenska medborgarskap kanske inte erkänns av det andra landet, där du också är medborgare. Det innebär till exempel att myndigheterna i det landet inte tillåter Sverige att ge dig konsulär hjälp om du skulle frihetsberövas/gripas av polisen. Det kan till och med hända att en svensk ambassadtjänsteman inte ens får träffa dig.

Att Feiler inte skulle känna till exakt vad som gäller är helt otänkbart. och så vitt känt har han heller inte klagat. Att svenska UD uttrycker att de ”ser allvarligt” på vad de mycket väl vet gäller, är både falskt och fel. Eller har de skapat en egen regel för Feiler, som gör att de ”ser allvarligt” på att just han har behandlats som den israeliske medborgare han är, av Israel?

P.S. ”Han är sedan många år svensk medborgare och har inte längre israeliskt medborgarskap”, skriver Ship to Gaza. Men om det vore så, då skulle väl knappast Israel behandla honom som israelisk medborgare? Skulle det visa sig att Feiler har kunnat avsäga sig sitt israeliska medborgarskap – eller blivit fråntagen det, sådant kan också hända – så har Israel agerat felaktigt. Har han kvar sitt israeliska medborgarskap så har svenska UD agerat felaktigt.

Hur som helst så är det viktigt för alla berörda att veta hur det ligger till med dubbla medborgarskap.

Senare tillkommet tillägg på svd.se:

Musikern och konstnären Dror Feiler hade sedan innan inreseförbud till Israel fram till 2022 på grund av hans tidigare resor med Ship to Gaza.

Även detta bör svenska UD – och givetvis Feiler själv – ha känt till. Alltså om han har inreseförbud till Israel till 2022. Israel är knappast som Sverige där man kan uppehålla sig utan papper och trots återreseförbud, och det måste väl både UD och den berörde själv känna till.

OBS! Se även senare inkommen Rättelse från UD!

© Denna blogg.Kort citat tillåtet. Vänligen länka till originalinlägget.

En migga: ”Varför anser de sig ha rätt att få PUT i Sverige?”

En migga om ett inslag i Sveriges Radios den 8 oktober: Flyktingbarn som lämnat fingeravtryck i Italien skickas tillbaka av Migrationsverket:

Det känns så främmande för mig att man talar om ”ensamkommande flyktingbarn”! Och flyktingar är de ju inte heller, de är asylsökande. Deras ålder är för det mesta inte alls fastställd på något sätt. Även om någon själv menar att han är 17 år så måste han ju fortfarande bevisa det eller göra uppgiften sannolik. Vilken 17 åring vill bli kallad för barn, förresten? Visst är man minderårig tills man fyllt 18 år, men barn?

Hela reportaget i Sveriges Radio lät märkligt när man gång på gång upprepade orden ”ensamkommande flyktingbarn”, vilket gör att man får associationer till små barn i något flyktingläger utan föräldrar, mat och vatten.

Varför är förresten målet för afghanska ungdomar Sverige? Varför ansöker de inte om asyl i Italien eller om de gjort det (som den killen som intervjuades i radio och som nu ”gömmer sig i södra Sverige”), varför ville de inte stanna där? De är skyddade mot förföljelse i Italien också. De skickas inte tillbaka till Afghanistan, från Italien. Varför anser de sig ha rätt att få PUT i Sverige?

© Denna blogg. Korta citat tillåtna men länka alltid till originalinlägget.

En migga: ”De fick tillfälligt uppehållstillstånd, men deras sorg och ångest bar jag med mig hem och kommer alltid att ha i mitt hjärta.”

En migga med hjärta, som alla vi andra:

Nästan alla syrier visar upp sina pass nu. De vet att de får tillfälliga tillstånd. Jag förstår att de kommer hit, exempelvis till Södertälje, där de har släkt.  Vem skulle inte vilja fly från det inferno som Syrien just nu är.

Häromdagen hade jag utredning med en familj som längtade tillbaka, de grät och ville inte alls vara här, men de vågade inte vara i Syrien heller. De var nöjda med det treåriga, tillfälliga tillståndet, och hade inga problem att åka tillbaka redan tidigare, om situationen blir bättre. Här tänkte att jag att jag hade träffat ”flyktingar”, inte i utlänningslagens mening, men i den mening att de verkligen var på flykt. Att de hade lyckats ta sig hit med falska arbetstillstånd förtog inte grunden för deras ansökan. De hade ju också handlingar som styrkte deras identiteter. De hade bott i en stad där barn dödats i strider, hus demolerats av bomber, hur länge skulle de sitta i sitt hus och hoppas att det går över?

Mannen i den här syriska familjen hade ingen politisk uppfattning. Han hade studerat och efter många om men också lyckats starta ett företag, och kunde då gifta sig. Han fick tre barn och hela familjen levde väl under Basharal- Assads diktatur. Samtidigt sade han att han förstår att demokrati behövs i Syrien, inte minst för hans barns skull. Men han kunde inte förstå att hans  företag och hem måste bombas för den sakens skull.

Merit, som du alltid säger: det är inte svart eller vitt. När jag mötte den här familjen så mådde jag dåligt efteråt. De fick tillfälligt uppehållstillstånd, men deras sorg och ångest bar jag med mig hem och kommer alltid att ha i mitt hjärta.

Kommentar: Av sådana här berättelser blir jag både glad och sorgsen. Glad över att vara del av ett samhälle som ger människor i akut nöd en fristad; sorgsen över att människor ska behöva ta sig över halva jordklotet till ett land där de inte vill vara och tvingas leva där några år i en sorts Ingenmansland i väntan på att kunna återvända. Tack till miggan som berättade ovanstående och som delade med sig av sina känslor!

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

En migga: ”Herregud, vi skulle få registrera pass och id-kort hela dagarna!”

En migga apropå texten Varför lyssnar ingen? Varför bryr sig ingen? (18 oktober):

Läste Staffan Danielssons debattartikel i DN som du länkade till, och fastnade för två saker.

Det första är att den är skriven för snart 6 månader sedan och då kan jag undra vad som hänt sedan dess; har Danielsson kvar några vänner och några uppdrag eller ses han som paria?

Det andra är att han skriver ”Det är mycket ovanligt att asylsökande kan uppvisa pass eller andra identitetshandlingar, vilket ju inte ska lända dem till nackdel”.

Men den som varit med ett tag kommer ihåg det där Irakprojektet som Migrationsverket hade 2008 (?) där helt plötsligt alla (eller nästan) visade sina id-handlingar. Projektet utökades och tog sedan också in irakier som kommit under 2006 och 2007 och även de hade helt plötsligt hittat sina id-handlingar (även om man sagt något helt annat vid ankomsten något eller några år tidigare). Anledning var ju att projektet sågs som en gräddfil för irakier, men för att få plats i smeten var man tvungen att ha id-handlingar…

Tänk vad många  id-handlingar vi på Migrationsverket skulle få se om lagen sa att man var tvungen att ha id-handlingar för att ens få lämna in en ansökan om asyl och att man inte var berättigad till bidrag förrän man lämnat in ansökan… Herregud, vi skulle få registrera pass och id-kort hela dagarna!

Läs gärna:
En migga: “42 % av alla granskade handlingar är falska” – 24 september 2008.
I detta inlägg finns länkar till ytterligare 14 texter om Irak-projektet, som gick under benämningen AIHIAS, och om falska id-handlingar. Inläggen är från januari till juni 2008, d.v.s. 4-4,5 år gamla. Vad har hänt sedan dess?

© Denna blogg. Korta citat tillåtna, länka alltid till originalinlägget.

Varför lyssnar ingen? Varför bryr sig ingen?

Varför lyssnar ingen?
Varför bryr sig ingen?
Varför fortsätter journalister att rapportera uppåt väggarna?
Varför tillåts de gigantiska asylbedrägerierna fortgå, som pågått i åratal i Sverige och som inte har sin like i något annat jämförbart land?

Det verkar vara någon sorts snedvriden ”solidaritet” som styr hanteringen av asylsökande – såväl påstått minderåriga som andra, många helt utan asyl- eller skyddsskäl – som i allt mer gigantiska skaror kommer till just Sverige (antalet asylsökande minskar i länder som kontrollerar identiteter, asylhistorier och ålder på påstått minderåriga). Här är det lättast att ta sig in för ”svenskarna är så naiva” (sagt av många asylsökande). Och får man avslag på sin ansökan så kan man stanna ändå, den svarta sektorn växer så det knakar och åker man fast så kallas man ”papperslös” och omhuldas av bland andra journalister som inte har någon som helst kunskap om den utlänningslag som gäller.

Miggor – och många andra – har larmat om situationen vad gäller påstått minderåriga asylsökande män som ofta är både fem och tio år äldre än de påstår sig vara och jag har lagt ut texter med jämförelser med Finland och Norge för att visa hur ”udda” (understatement) det svenska systemet är. Och en – en enda! – sansad riksdagsledamot i ett av de regerande partierna, Staffan Danielsson, Centerpartiet, har ”vågat” yttra sig i frågan – Riksdagsledamot på DN Debatt: ”Unga män över 18 år ska inte behandlas som barn”  (april 2012), vilket inte togs väl emot av hans mer okunniga och/eller ointresserade partikamrater.

En god man åt minderåriga och påstått minderåriga asylsökande bekräftar i Sundsvalls Tidning nu, den 18 oktober = flera år senare exakt det som miggor m.fl. har larmat om här i många år. Hon berättar under rubriken God man: Migrationsverket måste göra säkrare åldersbedömningar, bland annat:

Många är över 20 år fast de på papperet är 16, 17. Jag tycker att det finns plats för alla men människor måste placeras på rätt ställe, annars fungerar inte verksamheten. Jag pratar öppet om det här eftersom jag vill att systemet ska fungera.
———-
Jag kan inte hjälpa vuxna män. Det klarar jag inte.

Här är ett urval av ett antal miggors, familjehemsföräldrars och HVB-hemspersonals skarpa, tydliga rapporter om åldersbedrägerierna som s.k. ansvariga konsekvent valt att inte låtsas om. Det är texter som berättat om bedrägerier och utnyttjande från personer som påstår sig vara betydligt yngre än de är. Jag har länkat till texter ända från 6 juli 2009 fram till idag (3,5 år) som ingen s.k. ansvarig bryt sig om. Utom Staffan Danielsson, Centerpartiet, så sent som i april i år. Men det ledde inte heller någon vart, så vitt jag kan bedöma.

Ni som vill fortsätta att titta bort, låtsas som det regnar och låta bedrägerierna fortgå, ni ska inte läsa nedanstående. Ni andra som vill veta hur det går till i Sverige (och endast i Sverige), kan läsa alla – eller åtminstone några – av texterna nedan.

En fjärde migga om Migrationsverkets hantering av asylsökande, ensamkommande ungdomar – 6 juli 2009

En migga om ensamkommande asylsökande som är – eller säger sig vara – under 15 år – 14 augusti 2009

En anställd på ett boende för asylsökande ungdomar: “Vi börjar nu se en rädsla bland de yngre, de som är under 18 år, på asylboendet: “Vem skyddar oss från de vuxna som bor här?” – 2 december 2009

Asylsökande s.k. ensamkommande barn trakasserar och hotar personal – 22 december 2009

Finland: Antalet minderåriga asylsökande minskar – 4 januari 2010

En anställd på ett boende för asylsökande unga berättar mer om den sällsamma asylinvandringsindustrin -22 mars 2010

Norge: 66 % färre ensamkommande minderåriga asylsökande – 17 februari 2011

Varför är ökningen av antalet ensamkommande, minderåriga asylsökande till Sverige så astronomiskt jämfört med till övriga Norden? – 24 februari 2011

Det kom ett brev: “Som du vet så jobbar jag på ett HVB-hem för asylsökande ungdomar.” -21 maj 2012

Finland: Antalet minderåriga asylsökande har minskat med mer än 40 procent – 22 november 2011

Norge: Stark nedgång i antalet minderåriga asylsökande -2 december 2011

Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012

På Migrationsverket har man upptäckt att asylsökande unga ljuger om att de kommit ensamma – 13 april 2012

Det kom ett mejl från en anställd på ett HVB-hem. Del 1.  – 22 april 2012

Det kom ett mejl från en anställd på ett HVB-hem. Del 2. – 23 april 2012

Anställd vid hem för ensamkommande minderåriga asylsökande: “Jag kan inte med gott samvete fylla i information som du vet inte är korrekt.” – 27 april 2012

En före detta migga, en som lyckats “byta spår”, berättar – 27 april 2012

En migga kommenterar (igen!) frågan om asylsökande minderåriga – 2 maj 2012

En migga om socialsekreterare som vill vara “snälla” mot vuxna som bedrar och utnyttjar asylsystemet när de utger sig för att vara minderåriga – 11 maj 2012

En migga: “Jag förstår inte heller varför dessa unga män är i behov av barnpassning för stora summor per dygn. Är de missbrukare, vanvårdade, psykiskt sjuka, på glid eller vad?” – 22 maj 2012

I Finland: 65 procent av de påstått minderåriga asylsökande var över 18 år – 3 juli 2012

En anställd vid ett hem för minderåriga och påstått minderåriga asylsökande: “Vad som inte togs upp var det faktum att personerna i fråga i många fall måste alfabetiseras, ges grundläggande utbildning och därefter möjligen högskoleutbildning.” – 14 juli 2012

En anställd vid ett hvb-hem för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade “barnbegrepp” m.m. – 25 juli 2012

Skakande berättelse från en familjehemsförälder för påstått eller faktiskt minderåriga asylsökande pojkar och män – 17 september 2012

En migga om att asylsökande påstår att de är 14 år – 17 september 2012

En migga: “Hon påstår att Migrationsverket har stulit hennes identitet och gjort henne äldre än vad hon är.” – 7 oktober 2012

© Denna blogg. Korta citat tillåtna utan tillstånd. Länka alltid till originalinlägget.

Apropå att Migrationsverkets generaldirektör inte känner till verkets ”pinnsystem”

Apropå nedanstående inlägg (bör läsas först), föranlett av att Migrationsverkets generaldirektör inte verkar tro på att det finns ett ”pinnsystem” på det verk han sedan ett halvår är chef för – så finns här några texter skrivna av miggor, som tar upp just”pinnjakten” på Migrationsverket. Den första texten om detta fenomen, som är välkänt och väldokumenterat och som jag hittat, är skriven för 4,5 år sedan…

Be my guest # 62: Birgitta Elfström, jurist och f.d. beslutsfattare på Migrationsverket – 16 april 2008
En migga om att “Migrationsverket är ett ämbetsverk utan rättslig tradition” – 31 juli 2008
Inget har förändrats på 14 år – 25 september 2008
En migga: “Eller göra det som regeringen begär av oss: ändra inställning och agera som en myndighet.” – 2 januari 2009
En migga: “Rättssäkerheten är låg hos Migrationsverket. Var och en får dra sina egna slutsatser om vad det kan bero på.” – 10 september 2009
En migga: “Hans hemlandshustru kysser barnen farväl och skickar dem till ett främmande land eftersom “det är bäst för dem”. – 27 oktober 2009
En migga: “Personen trivs här, läser svenska, får socialbidrag och åker regelbundet till sitt rätta hemland på semester”  – 30 oktober 2009
En migga: “Migrationsverkets ledning ljuger departementet rakt i ansiktet” – 16 november 2009
Ytterligare en miggas reflektion kring ensamkommande unga asylsökande – 18 november 2009
Hur fungerar en myndighet när 25 % känner sig mobbade? – 6 februari 2010
En migga berättar om hur man på hennes asylenhet jobbar enligt lagen! – 24 januari 2011
En migga om: ‘Den blinda fårskocken på Migrationsverket’ – 27 februari 2011
En migga: “Nya enkäter och nya leanutbildningar som vi måste svara på och som tar en mycket av vår arbetstid varje gång och som vi inte orkar med.” – 4 februari 2012
En f.d. migga: “Som anställd på Migrationsverket förväntades jag bevilja uppehållstillstånd och inte bråka om petitesser som identitet och smått otroliga historier om anknytningar och asylskäl.” – 21 september 2012

© Denna blogg.

En migga: ”Det är, såvitt jag har kunnat luska ut, fullt möjligt att fejka att det finns en anknytningsperson, man kan gå in i folkbokföringsregistret och kapa en identitet.”

Läs först artikeln Generaldirektören kräver bevis för pinnjakt: ”Ta fram de personerna” (16 oktober).

En migga, som skrivit på bloggen (och i boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt) i många år, skriver följande omskakande text. Alla vederbörandes texter har iofs varit omskakande, så det här är inget nytt och mer omskakande än allt annat vederbörande och ett antal andra miggor rapporterat sedan slutet av år 2007…

Wolkenkuckucksheim*

Vår GD förnekar i Aftonbladet att det finns en pinnjakt. Tja, inom Verksamhetsområde BBM (Besök, Bosättning, Medborgarskap) där jag arbetar så har vi följande små rutiner. Och det här är inga statshemligheter, det framgår av hårt inmejslade rutiner. Det finns en ledningsstyrd pinnjakt som nuförtiden slår alla rekord.

1) Elektronisk ansökan med egenhändigt ifyllda blanketter. Sker via dator. Infördes i år. Det är, såvitt jag har kunnat luska ut, fullt möjligt att fejka att det finns en anknytningsperson, man kan gå in i folkbokföringsregistret och kapa en identitet. Sedan ska den sökande förvisso anmäla sig vid ambassaden och besvara en del frågor. Enligt det frågeformulär som vi är rekommenderade att begära ska den sökande besvara fyra (4!) frågor. En av frågorna är att sökanden ska ange anknytningspersonens namn. Och detta ska ske muy pronto – det är prioriterad verksamhet att få gjort så många elektroniska ansökningar som möjligt. Vilka har beordrat detta? Jo, ledningen.

2) Muntliga utredningar som går på djupet i anknytningsfallen. Antalet ska hållas så lågt som möjligt, för kvantiteten är det viktiga. Vilka har beordrat detta? Jo, ledningen.

3) Utredningar inför permanent uppehållstillstånd. Det var en gång i tiden, för inte så länge sedan, en stor sak. För att spara tid och hålla uppe kvantiteten sker nu detta genom att vi skickar ut formulär som de sökande själva får fylla i… Infördes i år. Vilka har beordrat detta? Jo, ledningen.

4) Utredningar om återkallelse av permanent uppehållstillstånd. Tja där jag arbetar finns det inte ens en halvtidstjänst som sysslar med detta. Det finns utrymme för minst två heltidstjänster. Detta när andra myndigheter hör av sig och undrar varför vi beviljat tillstånd när paret inte ens bor ihop osv. Eller när det kommer in anonyma tips. Vilka har nedprioriterat återkallelse av permanenta uppehållstillstånd? Jo, ledningen.

5) Och pinnjakten på de enheter som sysslar med arbetstillstånd har till och med varit med i media. När kollegor suttit och beviljat i parti och minut – för deras instruktioner (från vilka? Jo, ledningen) har varit att bevilja i parti och minut.

6) Eller det allra senaste: åldersbestämmande utredningar vid de ansökningar som kommer in via ambassad är tills vidare förbjudna. Varför? Jo, för ambassaderna hinner inte, med med den personalbemanning och utrustning de har! Alltså stryks utredningsformen – av vår ledning som ser till kvantitet och inte kvalitet.

7) Och vad får varje handläggare och beslutsfattare så gott som varje vecka? Jo, en lista på hur många beslut som har tagits. Ett viktigt inslag i begreppet LEAN. Och är det inte tillräckligt många beslut som har tagits så blir det samtal om detta. Jag har inte vid ett enda tillfälle sett, själv hört eller ens hört talas om att vår enhetschef varit intresserad av innehållet i det vi håller på med.

*Översättningen lyder ungefär ”dårhus” eller, om man hellre vill: ”luftslott”. På engelska Cloud Cuckoo Land…

Kommentar: När Anders Danielsson tillträdde som generaldirektör för Migrationsverket, sände jag ett ex av min bok (mot mina principer, eftersom jag bestämt att jag inte skulle ge bort boken till någon…) på enträgen begäran från personer vilkas namn jag inte vill avslöja. Han har alltså kunnat läsa vad hans nya personal har berättat under åren 2008-2011, bland annat om ”pinnjakten”. Om han har brytt sig om att öppna boken, förstås.

OBS! © Denna blogg. Kort citat tillåtet. Vänligen länka till detta originalinlägg.

Migrationsverkets generaldirektör: ”Det jag efterlyser är det bredare perspektivet som förklarar myndighetens roll och som sätter in de enskilda ärendena i ett större sammanhang.”

Under rubriken ”Felaktig bild av Migrationsverket” skriver Anders Danielsson, generaldirektör på Migrationsverket i Dagens Nyheter den 16 oktober bland annat följande:

Vi ser till exempel att journalister inte alltid har kunskap om hur processen fungerar eller tid att kolla fakta.

Kommentar: Det stämmer och det har jag sagt i så många år att jag knappt ens själv vet hur länge jag har ”tjatat” om det här på min blogg. Journalister bär en mycket stor skuld till folkets snedvridna bild av vad Migrationsverkets uppgift är och vad utlänningslagen stadgar. Journalister har fått folk att tro och tycka att känslor ska kunna styra beslut på ett sätt som inte är möjligt på något annat rättsområde.

Anders Danielsson skriver vidare:

Allmänhetens bild av Migrationsverket som hårdhänt och rest­riktivt stämmer inte med verkligheten. Migrationsverket är en väl fungerande myndighet med medarbetare som visar stort engagemang för människor och deras rättigheter.

Kommentar: På grund av att journalisterna i sin rapportering från asylområdet så gott som alltid fokuserar på vad de kan göra en spektakulär historia av, nämligen utvisning av människor som i två instanser, varav en domstol, inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl enligt svensk lag, är allmänhetens syn på Migrationsverket (och migrationsdomstolarna) snedvriden. Miggor har i många år här på bloggen rapporterat om omfattande asylbedrägerier vilket media i princip aldrig uppmärksammar, aldrig tar upp. Dock har folk i allt högre grad själva börjat ta reda på hur det ligger till. Tack vare bland annat sociala medier och att man själv kan läsa sig till en hel del på Migrationsverkets hemsida (statistik, bland annat, även om den inte helt lätt att ta sig igenom…) märker folk att medierna inte berättar allsidigt utan ensidigt. De belyser inte både de svarta och de vita sidorna av asylområdet (ladda gärna ner e-boken med miggornas berättelser här).

Anders Danielsson tar också, vilket egentligen inte är särskilt relevant, upp att:

Hittills i år har Sverige till exempel tagit emot tretton gånger fler än Finland och åtta gånger fler än Danmark. Just nu är vi det land i Europa som tar störst ansvar för människor som flyr från Syrien. Vi ger också skydd åt långt fler ensamkommande barn än något annat land i Europa.

Kommentar: Det är som sagt inte särskilt relevant eftersom varje land gör sin bedömning – men det kan förstås ändå vara intressant för människor att veta – att jämföra Sveriges gigantiska asylmottagande med Finlands och Danmarks. Om man ändå jämför, som Danielsson gör, så borde han åtminstone reflektera över, att Sverige kanske borde ta efter dessa länder i stället för tvärtom. Eller också inte. Varje land och dess medborgare avgör ju vad som är bäst för just det landet och hur deras utlänningslag ska efterlevas. Viktigare för Sverige än att jämföra sig med andra länder borde för länge sedan ha varit att ta itu med det utbredda asylfusket för att säkerställa (som i Danmark och Finland) att endast de som verkligen har asyl- eller skyddsskäl ges uppehållstillstånd i landet. Finland och Danmark kommer knappast någonsin att vilja gå i Sveriges fotspår, medborgarna skulle inte acceptera det och det verkar inte heller finnas någon politisk vilja att ta efter det kaos som råder på asyl- och integrationsområdet i Sverige.

När man i Finland och Norge började att ingående kontrollera åldern på ensamkommande, påstått minderåriga asylsökande, sjönk antalet personer under 18 år i Finland med 65 procent och i Norge ungefär lika mycket. I Sverige har också mängder av fall uppdagats där den påstått minderårige som sökt asyl här varit betydligt äldre. Att ta in en massa vuxna män som ofta både saknar asylskäl och dessutom inte är minderåriga som de påstår, är en skandal. Och kostar också enorma summor för skattebetalarna. Det finns en hel del att läsa om detta här på bloggen. Använd sökord som ”ensamkommande” och ”minderåriga” för att snabbt hitta inläggen.

När det gäller vuxna som vill komma till Sverige för att få ett bättre liv, sjukvård, skolgång för barn, försörjning (nu talar jag alltså om asylbedragare, inte om dem som faktiskt har skäl att söka skydd) så är uppfinningsrikedomen och även fräckheten stor. På bloggen finns hundratals berättelser från miggor om vad människor kan hitta på när det gäller att presentera falska historier och falska identiteter för att få de eftertraktade PUT:en! Också dessa historier kan hittas via sökfunktionen, med lite olika sökord. Man kan också välja kategorin Asyl&Migration och då få fram alla texter som hänför sig till den rubriken och slippa andra texter.

Ett stort problem är att Sverige accepterar asylansökningar från personer som vägrar visa vilka de är och varifrån de kommer och att Sverige accepterar asylansökningar från personer som företer  falska handlingar. Detta omfattande accepterande av icke styrkt identitet i en omfattning som handlar om att mellan 90 och 95 procent inte visar vilka de är eller ljuger om sin identitet, har inte stöd i lagen. I varje fall har det inte varit lagens intention att 90 – 95 procent ska kunna prövas för asyl eller skydd i Sverige trots att svenska myndigheter inte ens vet vilka de är, vilket land de kommer ifrån eller vilken nationalitet de har. Eller vilken bakgrund de har! Är de till exempel kriminella som flytt undan straff i sina hemländer? Är de terrorister? OBS! För den som gärna vinklar andras texter och utsagor: Jag påstår inte att alla som inte visar id-handlingar är kriminella eller terrorister, bara att det bland dem även finns sådana.

För att få söka asyl ska ett absolut kriterium vara att man styrker sin identitet. Det är också lagens intention. De allra flesta, en mycket stor majoritet, kan göra det. Den, som söker en förmån (i detta fall permanent uppehållstillstånd med alla de förmåner och rättigheter ett sådant medför) ska visa skälen till att han anser att han ska beviljas detta och ska styrka vem han är. Det åligger den sökande att lägga fram allt som han vill ska vägas in när han söker denna förmån, det åligger inte Migrationsverket att bevisa vem han är eller varför han ska få stanna i Sverige! De enstaka personer som av någon anledning inte kan visa upp en id-handling och som mycket trovärdigt och på många andra sätt visar att han talar sanning om vem han är och varifrån han kommer, och om det har kunnat kontrolleras, ska man kunna göra undantag för. Men det ska vara i yttersta undantagsfall och det ska var i mycket, mycket liten utsträckning. Huvudregeln ska vara att ”söker du skydd i Sverige så ska vi veta vem du är och vad som ligger till grund för att du vill ha permanent uppehållstillstånd här”.

Det kommer nu, enligt Anders Danielsson, ca 5000 asylsökande i månaden till Sverige. Det fungerar inte. Inte på något plan. Detta har miggorna varnat för här på bloggen år ut och år in, och nu är sammanbrottet mycket nära. Det kanske redan är här. Sedan kan man skriva hur många fina debattartiklar som helst om ”solidaritet” och hur stort ”ansvar” man tar för hela världen, och att Sverige minsann tar emot tretton eller åtta gånger fler asylsökande än grannländerna. Faktum kvarstår: i de andra länderna fungerar asylsystemen förhållandevis bra och mer rättssäkert, i Sverige fungerar systemet inte alls.

© Denna blogg. Vid kort citat var vänlig och länka till originalinlägget.

Aftonbladet hakar på

Redan den 3 oktober skrev jag texten Tvåskift och sjudagarsvecka i asylfabriken? Jag kommenterade då det 19 A4-sidor långa dokumentet med olika förslag på vad som behöver göras på grund av den nästintill katastrofala situation på asylområdet som landet befinner sig i, som Migrationsverket utformat, och en migga skriver:

Trots att jag läste förslaget dåligt fastnade jag för införandet av enmansbeslut i vissa fall. Jag hoppas att det inte handlar om tillstånds- och utvisningsbeslut inom asylprövningen. Det krävs inte mycket fantasi för att begripa vad detta skulle leda till för spretande praxis och ännu värre godtycklighet! Risken för att någon mindre nogräknad tjänsteman eller anställd från bemanningsföretag låter sig bli mutad är inte heller långt borta.

12 dagar senare, den 15 oktober,  skriver Aftonbladet om samma sak:  Migrationsverkets hemliga krisplan .

Det är bra att man på Aftonbladet och andra medier läser denna blogg, särskilt det som miggorna berättar! Men man bör också ange källa om man citerar eller får uppslag från andras texter – om man vill följa de pressetiska reglerna, vill säga.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.