Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående religion som asylskäl

Om Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande angående religion som asylskäl inklusive konvertering daterat den 12 november 2012.

Att beviljas asyl eller uppehållstillstånd i Sverige för att man till exempel har – eller påstår sig ha – konverterat från islam till kristendom sedan man anlänt till Sverige, eller för att man säger sig ha konverterat redan i hemlandet, är inte lätt. Tvärtom. Det slår ställningstagandet fast. Där slås bland annat fast att:

När det gäller religiös diskriminering konstaterar Migrationsverket att enbart det faktum att det i hemlandet inte existerar platser för tillbedjan, att vissa religiösa riter inte får utföras (på grund av att de strider mot allmän ordning och säkerhet, egen eller andras hälsa och moral, andras fundamentala rättigheter och friheter), att viss klädsel eller hårbeklädnad är påbjuden/förbjuden, att identitetskortet i hemlandet inte innehåller rätt uppgift om en persons religion, att man inte kan antas till vissa arbeten/utbildningar eller att andra troende inte finns på hemorten normalt sett inte är tillräckligt för att grunda förföljelse.

Men att:

Dessa omständigheter kan dock få betydelse som en del av en sammanvägd bedömning om effekterna av dem tillsammans med annan allvarlig diskriminering anses vara en inskränkning av det religiösa uttryckssättet som utgör en allvarlig risk för personens frihet och fred.

I Migrationsöverdomstolens (MiÖd) dom MIG 2011:29 konstateras (det handlade om en afghansk man som sade sig ha konverterat till kristendomen efter att han kom till Sverige):

Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.

MiÖd konstaterar:

Vid sin prövning konstaterar Migrationsöverdomstolen inledningsvis att en generell risk för förföljelse och för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av konvertiter i Afghanistan föreligger. Under förutsättning att mannen kan göra sannolikt att hans konversion är genuin är han berättigad till uppehållstillstånd.