• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    november 2012
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående religion som asylskäl

Om Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande angående religion som asylskäl inklusive konvertering daterat den 12 november 2012.

Att beviljas asyl eller uppehållstillstånd i Sverige för att man till exempel har – eller påstår sig ha – konverterat från islam till kristendom sedan man anlänt till Sverige, eller för att man säger sig ha konverterat redan i hemlandet, är inte lätt. Tvärtom. Det slår ställningstagandet fast. Där slås bland annat fast att:

När det gäller religiös diskriminering konstaterar Migrationsverket att enbart det faktum att det i hemlandet inte existerar platser för tillbedjan, att vissa religiösa riter inte får utföras (på grund av att de strider mot allmän ordning och säkerhet, egen eller andras hälsa och moral, andras fundamentala rättigheter och friheter), att viss klädsel eller hårbeklädnad är påbjuden/förbjuden, att identitetskortet i hemlandet inte innehåller rätt uppgift om en persons religion, att man inte kan antas till vissa arbeten/utbildningar eller att andra troende inte finns på hemorten normalt sett inte är tillräckligt för att grunda förföljelse.

Men att:

Dessa omständigheter kan dock få betydelse som en del av en sammanvägd bedömning om effekterna av dem tillsammans med annan allvarlig diskriminering anses vara en inskränkning av det religiösa uttryckssättet som utgör en allvarlig risk för personens frihet och fred.

I Migrationsöverdomstolens (MiÖd) dom MIG 2011:29 konstateras (det handlade om en afghansk man som sade sig ha konverterat till kristendomen efter att han kom till Sverige):

Vid prövningen av om en utlänning gjort sannolikt att hans konversion från en religion till en annan är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse ska en individuell bedömning göras i enlighet med den handbok och de riktlinjer som Förenta nationernas flyktingkommissarie gett ut. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. När det handlar om konversion efter det att utlänningen lämnat sitt ursprungsland påkallar trovärdighetsfrågan extra uppmärksamhet.

MiÖd konstaterar:

Vid sin prövning konstaterar Migrationsöverdomstolen inledningsvis att en generell risk för förföljelse och för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av konvertiter i Afghanistan föreligger. Under förutsättning att mannen kan göra sannolikt att hans konversion är genuin är han berättigad till uppehållstillstånd.

Men fortsätter sedan med att framhålla att:

Konversionen åberopats kort efter att utvisningsbeslutet vunnit laga kraft samt att dopceremonin genomförts några dagar efter verkets beslut att inte bevilja ny prövning. Särskild uppmärksamhet riktas därmed mot trovärdigheten i uppgifterna.

Domstolen prövar vidare om mannen haft någon giltig ursäkt att inte nämna sitt intresse för kristendomen tidigare och finner att någon sådan inte förelegat. Eftersom mannens konversion inte bedöms ha sin grund i en genuin övertygelse anses han inte heller ha gjort sannolikt att han vid ett återvändande avser att leva som konvertit och därmed riskera att ådra sig de afghanska myndigheternas eller enskilda personers intresse. Domstolen prövar slutligen huruvida det finns omständigheter som gör det sannolikt att det är känt i Afghanistan att han döpts eller deltagits i församlingens aktiviteter. Mannen bedöms inte vara flykting eller alternativt skyddsbehövande och överklagandet avslås.

I sitt vidare resonemang i det rättsliga ställningstagandet, säger Migrationsverket vidare:

Konversion i syfte att få uppehållstillstånd ger inte en välgrundad fruktan för förföljelse om detta syfte är uppenbart för alla, även hemlandets myndigheter och det inte kan komma att leda till allvarliga konsekvenser vid ett återvändande.

Och om personer som säger sig ha konverterat redan i hemlandet:

I de fall sökanden åberopar att han/hon eller någon närstående innan avresan drabbats av förföljelse eller skyddsgrundande behandling ska detta utredas och prövas. En sådan utredning bör ha som mål att försöka få fram fakta om vad som faktiskt inträffat och vem som är förföljare. En diskussion bör även tas om den sökande har försökt få skydd av myndigheterna. Avgörande för bedömningen av vad som är förföljelse är inte om religionen utformas privat eller offentligt utan förtryckets beskaffenhet och de konsekvenser detta får för den enskilde. Vid bedömningen av graden av den risk som en sökande är utsatt för i ursprungslandet ska såväl objektiva som subjektiva faktorer beaktas.

Vidare skriver Migrationsverket i sitt rättsliga ställningstagande:

Det är den sökande, som har bevisbördan för att göra sannolikt att han eller hon tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av religion. Om den sökande inte gör detta sannolikt kan han/hon inte bedömas vara flykting på denna grund.

En trovärdighetsutredning av religiös övertygelse bör inkludera detaljer om vilka möjligheter som generellt sett finns att utöva religionen i hemlandet, hur sökanden i hemlandet haft och gett uttryck för sin religiösa övertygelse samt hur sökandens religiösa övertygelse uttrycks i det land där han eller hon söker asyl. Vidare bör information inhämtas om karaktären av sökandes trosuppfattning, sökandens religiösa erfarenheter; såsom hur hans/hennes tillbedjan genomförs, vilka ritualer som han/hon engagerar sig i inom sin religion, betydelsen av religionen i hans/hennes vardagsliv, vilka värden religionen ger individen etc. När det gäller sökandens kunskap om sin religion måste beaktas att inte alla troende känner till detaljer inom religionen. Speciellt dålig information har den som aldrig fått någon religionsundervisning och fötts in i tron. För dessa bör dock ändå huvuddragen i religionen vara kända. En religiös ledare, en person som fått religiös undervisning och en person som åberopar sig vilja missionera vid ett återvändande till hemlandet bör ha större kännedom om detaljerna i sin religion.
———-
Enbart det faktum att den sökande inte kan agera på samma sätt i sitt hemland som han/hon kan göra i det land där han/hon söker asyl är inte i sig skyddsgrundande eftersom Genèvekonventionen inte garanterar sökanden samma öppenhet och skydd för mänskliga rättigheter i hemlandet som i landet där han/hon söker skydd. Men om det vid en objektiv och subjektiv bedömning framkommer att den sökande har en välgrundad fruktan för förföljelse är han/hon i behov av skydd även om skälen för att offentligt visa sin religiösa uppfattning bedöms oresonliga. Avgörande vid bedömningen är således den konkreta risken för förföljelse och hur svåra kränkningar som kan bli följden, oavsett om de är offentliga eller privata, utövas enskilt eller tillsammans med andra.
———-
Det är den sökande, som har bevisbördan för att göra sannolikt att han eller hon tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av religion. Om den sökande inte gör detta sannolikt kan han/hon inte bedömas vara flykting på denna grund.

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande visar att konvertering – eller andra omständigheter som har med religion att göra – inte lätt utgör skäl för människor att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Vissa möjligheter finns, men kriterierna är strikta och bevisbördan ligger hos den sökande.

Här finns hela Migrationsverkets rättsliga ställningstagandet RCI 26/2012.