En migga om den nya överenskommelsen mellan Allianspartierna och Miljöpartiet

Det kom en snabb, kort men troligen ganska talande reaktion på överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet om lättnader för barn till asylsökande och ensamkommande minderåriga (läs och lyssna t.ex. Fler asylsökande barn ska få stanna i SR P1 10 april).

Reaktionen kommer från en migga. Miggorna – handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket – är de som i praktiken tillämpar alla gamla och nya lagar, regler, bestämmelser direktiv, rättsliga uttalanden på asyl- och migrationsområdet. Miggorna är de som träffar de asylsökande och andra som vill invandra till Sverige, som fattar beslut i alla ärenden och berättar inifrån den faktiska verksamheten. Miggorna är, med andra ord, de som har en mycket god insyn i asyl- och migrationsärendehanteringen och bred och djup kunskap på området. De är samtidigt de som varken politiker eller media bryr sig om att lyssna på. Tyvärr. Men de fortsätter ändå att berätta. Många av dem tycker att det är deras skyldighet att föra ut information och reaktioner som allmänheten annars inte får veta någonting om.

Alltså, en snabb reaktion från en migga:

Jag hade, som kuriosa, nyss en polisöverlämnad familj från landet X på samtal. Maken förklarade att de funderade på att återvända till sitt hemland för att söka arbetstillstånd. Men innan de gör det vill de undersöka chanserna att få PUT när nu ärendena preskriberas nästa år just med hänvisning till barnen och den ”nya lagstiftningen”.

Just det. Den här familjen (liksom kanske hundratals andra familjer), kommer att hålla sig gömd. De har fått avslag på sina asylansökningar och de kan återvända till sina hemländer. Men information om den nya överenskommelsen sprids som en löpeld. Många fler kommer nu att hålla sig gömda och många som efter genomgången asylprocess befunnits sakna asyl- eller skyddsskäl, kommer att ges PUT och skattefinansierad försörjning. I stället för att, som t.ex. mannen i miggans exempel hade tänkt göra om inte den här nya dörren hade öppnats, söka arbetstillstånd och försörja sig själva. Men politikerna och journalisterna lyssnar inte på miggorna, men folket kanske gör det.

Det borde givetvis inte vara så att familjer, som inte befinns ha asyl- eller skyddsskäl ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige genom sina barn.

För balansens och objektivitetens skull ska också sägas, att det kanske, i sällsynta fall, kan vara så att ordalydelsen ”särskilt ömmande” i stället för ”synnerligen ömmande” i utlänningslagen kan avgöra ett svårt ärende och då alltså till fördel för den barnfamilj eller den ensamkommande minderårige, som söker uppehållstillstånd här.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

Regeringen om blåkortsdirektivet och sanktionsdirektivet

Meddelande från regeringen:

Regeringen har i dag fattat beslut om två propositioner i arbetet med att genomföra blåkortsdirektivet och sanktionsdirektivet.

Blåkortsdirektivet är EU:s direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. Sanktionsdirektivet är EU:s direktiv om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet. Lagförslagen är överenskomna med Miljöpartiet inom ramen för samarbetet i den migrationspolitiska ramöverenskommelsen.

Direktivens regler är tvingande, vilket innebär att de ska genomföras i samtliga medlemsstater.

Bestämmelserna avses vara införda i svensk rätt den 1 juli 2013.

När det gäller blåkortsdirektivet anges bland annat följande i lagrådsremissen:

I lagrådsremissen föreslås att det införs ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning som betecknas EU-blåkort. För att beviljas ett EU-blåkort ska lönen vara minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Beslut om avslag på en ansökan om EU-blåkort eller ett beslut om återkallelse av EU-blåkort får överklagas. Familjemedlemmar ska ha en rätt att återförenas med den som har EU-blåkort och beslut om uppehållstillstånd till dessa ska meddelas senast sex månader efter det att ansökan har getts in.

När det gäller sanktionsdirektivet anges bland annat följande i lagrådsremissen:

Det föreslås ett straffrättsligt ansvar för arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige. Den föreslagna straffbestämmelsen omfattar såväl uppsåtligt som oaktsamt handlande. Oavsett om ett straffrättsligt ansvar krävs ut eller inte föreslås att en fysisk eller juridisk person som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska betala en särskild avgift. Det föreslås även bestämmelser om annan särskild rättsverkan av brott. Den som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska dels kunna fråntas sin rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem års tid, dels bli återbetalningsskyldig för offentliga stöd, bidrag och förmåner som betalats ut eller annars kommit honom eller henne till del i upp till tolv månader innan brottet kom till polisens kännedom.

Kommentar:
Att regeringen framhåller att: ”Lagförslagen är överenskomna med Miljöpartiet inom ramen för samarbetet i den migrationspolitiska ramöverenskommelse”, är egentligen – som jag förstår det – överflödigt. Det kanske underlättar att få igenom det hela snabbare i riksdagen om man blidkar Miljöpartiet genom att de ges lite obefintlig credit. Om de trilskas och direktiven inte klubbas igenom direkt i riksdagen, kan Sverige dömas till böter (eller vite) och det blir dyrt för skattebetalarna. Direktiven måste dock ändå införas, vare sig Miljöpartiet står med eller inte, de är ju, som framgår i texterna: tvingande.

Här kan man läsa lagrådsremissen Genomförandet av blåkortsdirektivet.
Här kan man läsa lagrådsremiss Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

95 procent är förstås inte detsamma som 100 procent…

Från texten Allt fler får skydd i Sverige på Migrationsverkets hemsida den 7 april 2013:

Sverige är det land i Europa som tar emot flest ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Mellan januari och mars sökte 722 asyl i Sverige, jämfört med 664 samma period i fjol — en ökning med 9 procent. Den största gruppen kommer från Afghanistan. Av de afghanska barn och ungdomar som fick sina asylärenden prövade av Migrationsverket under årets första kvartal fick 95 procent skydd. Under 2012 inkom totalt 3578 asylansökningar från ensamkommande barn.

Nu kan fler ensamkommande minderåriga (och påstått minderåriga) söka sig till Sverige, som redan tar emot flest i Europa, sedan Alliansregeringen och Miljöpartiet kommit överens om att det ska bli ännu lättare för dem att få stanna i Sverige. Att ännu fler än 95 procent av de minderåriga och påstått minderåriga än till exempel afghanska pojkarna och unga männen ska få ”skydd” i Sverige är ju ganska fantastiskt med tanke på att sådant redan ges åt 95 procent vare sig det är berättigat eller inte! Fast det är klart: 95 procent är ju inte lika mycket som 100 procent…

I ljuset av ovanstående kan det vara på sin plats att återge ett långt telefonsamtal som jag hade för en vecka sedan med en person som jobbat (och jobbar) med faktiskt och påstått minderåriga asylsökande just från Afghanistan. Så här sa den personen:

Av de 27 unga män som jag har haft att göra med hittills, var nio stycken under 18 år. 18 av dem var alltså inte minderåriga. Samtliga som var över 18 år har ljugit om sin ålder, sitt namn, sin bakgrund och t.o.m. varifrån de kommer, och samtliga har fått PUT som minderåriga.

Personen berättade vidare:

Av de 27 påstått minderåriga var 25, som samtliga ljugit och sagt att de var från Afghanistan, inte från Afghanistan utan från Iran. De flesta hade aldrig ens satt sin fot i Afghanistan och de hade inga asylskäl vare sig gentemot Afghanistan eller Iran. Två av dessa unga män var från Afghanistan.

Till slut sa personen:

Ingen av dessa 18 män och nio unga pojkar hade några asyl- eller skyddsskäl. Men deras familjer hade pengar och kunde skicka dem till Sverige där de visste att chansen att de skulle få stanna och få utbildning och allting betalt var betydligt större än i något annat land.

Uppgifterna kommer från mycket trovärdigt håll, annars skulle jag inte publicera dem.

Några lästips:
I Finland: 65 procent av de påstått minderåriga asylsökande var över 18 år – 3 juli 2012
Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012
Norge: Stark nedgång i antalet minderåriga asylsökande – 2 december 2011
Finland: Antalet minderåriga asylsökande har minskat med mer än 40 procent – 22 november 2011
Norge: 66 % färre ensamkommande minderåriga asylsökande – 17 februari 2011

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!