”Göran Hägglund i partiledardebatten” eller ”Svenska medier måste vara bland världens mest fårskockiga.”

Jag är – som jag skrivit och sagt ett antal gånger – partiopolitisk, dvs partipolitiskt obunden och ointresserad. Eller snarare apolitisk, dvs jag tänker inte i politiska termer och förhåller mig utifrån mina egna tankar, åsikter och min egen kunskap eller okunskap till budskap och uttalanden från samtliga partier.

Idag, 12 juni, var det vårterminens sista partiledardebatt i Sveriges Riksdag. I den debatten sa Göran Hägglund, KD:s partiledare, många kloka saker. Han sa sådant som många människor ute i samhället – ”verklighetens folk” – säger och han sa det på ett tydligt och rakt sätt. an måste vara ganska mycket ogin för att inte inse/erkänna det, oavsett vilket parti man vanligtvis röstar på, eller sympatiserar med.

Här är några viktiga och tänkvärda citat ur Göran Hägglunds tal:

Vi kan tydligt se hur det där med skyldigheter och plikt har försvunnit. Istället har en krav- och offermentalitet kommit att ta allt större plats.
———-
Det som har hänt i Husby reflekterar något allmängiltigt i fråga om etik och moral. Min uppfattning är att det vilar ett slags moraliskt töcken över Sverige. Ett antal teman har trängt sig på i artiklar och uttalanden som om de vore självklarheter. Vi har gång på gång fått veta – i klartext eller underförstått – att ungdomarna i Husby är uppgivna och att deras reaktioner är ett naturligt uttryck för det. Detta är ett nonsensresongemang.
———-
Vi lever i en utvecklad demokrati. Vi har yttrandefrihet, tryckfrihet, vi har demonstrationsfrihet. Husby är inget undantag från detta. Ändå har vi sedan bränderna startade gång på gång fått höra att det våld som utövats och den förstörelse som skett är ett slags uppgivenhetens naturliga pysventil.

Med varierade grader av poesi påstås att Husbys fattigdom och armod är så pass stort att stenkastning mot brandmän och poliser blir det enda kvarvarande uttrycksmedlet. Självklart har man pekat på arbetslöshet, som om det skulle rättfärdiga brinnande bilar och flygande stenar.
———-
Man kan inte, som så många har gjort ända sedan den första bilen i Husby började brinna, säga att ”jo, man har ett eget ansvar men…” – och sedan leta upp de förklaringar och ursäkter som passar den egna ideologin.

Låt mig få säga det: Här finns inga men. Det egna ansvaret har man från början till slut.
———-
Vi ser på många områden resultatet av en successiv värderingsförändring, inte bara i Husby utan på bredare front. Det personliga ansvaret upplöses i ett kollektivt krav på andra. Skuldbördan av detta vilar tungt över ansvarslösa revolutionsromantiker och cyniska röstfiskare på redaktioner och partikanslier runt om i Sverige. Och de som drabbas, de som får ta smällen är de boende som sliter för att få vardagen att gå ihop.

Dom som arbetar, fostrar sina barn och gör sitt bästa. Butiksägarna och ägarna till de brända bilarna. De vars vardag skakar i grunden beroende på våldsverkare och ambulerande ligister. Andra som drabbas är de som bokstavligen riskerar sina liv. Det är brandmän. Det är sjukvårdare. Det är poliser.

Det enda som jag har lite svårt för är gliringarna mot andra partiledare som alla, varenda svensk partiledare, ägnar sig åt i mindre eller större utsträckning. Utan ett enda klagomål på något annat parti hade det här nästan kunnat vara ett tal att spika upp på väggen. Hoppas att Göran Hägglund – och helst alla andra partiledare också – någon gång kan hålla ett tal utan att en enda gång nämna ”de andra”!

Göran Hägglund säger i slutet av sitt anförande – helt korrekt – att allt inte är mörkt och att vi ser goda exempel. Ett bra, realistiskt, tydligt och rakt tal alltså.

Tyvärr väljer bland annat Expressen att vinkla Göran Hägglunds raka anförande på sedvanligt svenskt mediemanér, dvs genom att dra fram ”flört med SD-väljare”-kortet och släppa fram en professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som säger:

Det är helt klart en agendaförflyttning vi ser. Man för fram andra frågor än de man brukar. Partier vill väldigt sällan erkänna att de tagit ett beslut att förändra sig. Det man gör är att porträttera en ny politik, eller åtminstone en agendaförflyttning, som att det är något man tyckt hela tiden. De gör det här för att profilera sig, och ge skäl att rösta på dem.

Inte särskilt smart sagt, för att vara en professor, if you ask me…

Finland: Allt fler asylsökande avvisas till en annan europeisk stat.

Kort information om Dublin II-förordningen:
Enligt Dublin II-förordningen har en enda stat ansvaret för att pröva en asylansökan. När ett Dublinbeslut fattas betyder det att ansökan inte behandlas i det land den asylsökande befinner sig i, utan denne avvisas till den stat som har ansvaret för behandlingen av ansökan. Om den asylsökande till exempel sökt asyl eller fått visum i ett Dublinland innan han eller hon kommer till ett annat land, är detta land skyldigt att ta tillbaka den sökande och pröva dennes ansökan.

I Finland fattade Migrationsverket, under tiden januari–april 2013, 298 beslut om avvisande av asylansökningar utan prövning. Under denna period utgjordes 23 procent av asylbesluten av beslut enligt den så kallade Dublin II-förordningen. Under samma period 2012 fattades 201 Dublinbeslut, vilket var cirka 17 procent av alla asylbeslut under denna period.

Dublinfallen har ökat på grund av ett gemensamt visumsystem
Migrationsverket i Finland uppskattar att antalet Dublinbeslut ökat på grund av Schengenländernas gemensamma visumsystem Visa Information System (VIS) som infördes 2011. I systemet lagras uppgifter om alla visumansökningar och med hjälp av dessa uppgifter kan man fastställa vilket land som har ansvaret för prövningen av asylansökan. Systemet omfattar gradvis uppgifter om visumsökanden från alla världens länder.

VIS-systemet meddelar finska myndigheter bland annat om en asylsökande har visum till ett annat land som tillämpar Dublinförfarandet.

Dublinfallen förväntas öka ytterligare
Uppgifterna i visumansökningar som irakiska och iranska medborgare lämnat in infördes i visumsystemet hösten 2012. Detta har bidragit till att antalet Dublinfall ökat i Finland eftersom många irakiska och iranska asylsökande redan har ett visum till ett annat EU-land.

Migrationsverket uppskattar att antalet Dublinfall fortsätter att öka i och med att systemet utvidgas.

I Finland talar alltså Migrationsverket klarspråk om det som i Sverige sedan länge flera gånger berättats anonymt av miggor här på bloggen:

Många irakiska och iranska asylsökande har redan visum till ett annat EU-land.

Det är dessutom inte bara iranier och irakier som kommer till Sverige, som redan har visum eller rentav uppehållstillstånd i andra EU-länder.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!