Varför skapar riksdag och regering regler och lagar som är löjliga?

Den 4 augusti skrev ordföranden i riksdagens socialförsäkringsutskott Gunnar Axén, M, och Mikael Cederbratt, riksdagsledamot med ansvar för migrationsfrågor, M,  en artikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt under rubriken Försörjningskravet satt på undantag. De har, efter många års – som det ter sig – dvala vaknat upp och säger nu bland annat så här:

Krav på anknytningspersonen i Sverige att kunna erbjuda mer än kärlek och luft stärker den nyanländas möjligheter till ett gott liv och en god kontakt med det svenska samhället.

De framhåller också:

Förra året anhöriginvandrade cirka 30.000 personer till Sverige, exklusive anhöriga till arbetstagare och studerande. Hittills under 2013 är motsvarande siffra drygt 15.000 personer.

Saknas goda förutsättningar till integration redan vid ankomsten riskerar dock anhöriginvandrare att hamna i utanförskap. Därför infördes det så kallade försörjningskravet för anknytningspersoner i anhöriginvandringen 2010.

Är det inte lite sent att stiga tidigt upp, bästa (?) politiker? Eller ska man säga: ”Bättre sent än aldrig”?

En migga kommenterar politikernas yrvakna artikel så här:

Varför ens ha något försörjningskrav när bara ca 1 procent av de sökande omfattas av kravet? Alla eller ingen kan man ju tycka men visst kan det vara okej med undantag men ska verkligen 99 procent omfattas av undantagen?

Man kan ju verkligen ställa sig frågan varför den som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år ska undantas från reglerna? Man har ju som sagt haft fyra år på sig att skaffa sig utbildning och försörjning!

Att inte barn som söker för sina föräldrar ska behöva sörja för försörjningen är ju självklart, barnarbete är ju inte ens tillåtet! Men om jag vill ha hit mina barn och min fru/man så ser jag inga problem med att det ställs försörjningskrav på mig. Så har vi ju det redan idag om det inte vore för undantaget för somalier…

För om jag till exempel vill få hit en fru jag träffat utomlands, ja då måste jag ha bostad anpassad för oss båda och ett jobb som kan försörja oss båda. Har haft flera kollegor med invandrarbakgrund som fått söka för sina fruar/män och som fått lova att frun/mannen inte ska ligga samhället till last!

Själv skrev jag texten Försörjningskrav vid anhöriginvandring införs – de som undantas är fler än de som omfattas redan den 22 december 2009, dvs mer än 4,5 år sedan och innan det s.k. kravet (eller snarare ”icke-kravet”) hade införts. Bland annat:

Ett försörjningskrav vid anhöriginvandring införs den 15 april 2010. Försörjningskravet blir ett villkor för att en utlänning ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad för familjen.

Och detta insåg jag alltså redan då, långt innan det här påhittade försörjningskravet (som verklligen inte omfattar mer än någon procent och därmed är i det närmaste löjligt):

Undantagen är dock många och de som inte ska omfattas verkar vara färre än de som ska omfattas av försörjningskravet.

Därefter rabblar jag upp alla som inte ska omfattas av kravet (läs inlägget!) och avslutar sålunda:

Det hade kanske varit mer informativt och tydligt att tala om vilka försörjningskravet ska omfatta…

Den 15 april 2010, samma dag som icke-kravet (!) började gälla, skrev jag så här under rubriken Försörjningskrav vid anhöriginvandring:

Från idag, den 15 april 2010,  gäller nya regler vid anhöriginvandring. Den, som har fått uppehållstillstånd i Sverige och vill hämta hit make/maka, måste ha arbete och bostad ordnade först. Undantagen från detta krav är dock så många, att det beräknas att endast ca 8-10 procent kommer att omfattas av försörjningskravet.

Länken i inlägget som går till SR fungerar inte (de verkar ha tagit bort inslaget), men länken till Migrationsverket, som leder till information om Frågeformulär hushållsgemenskap går bra att klicka på.

Slutligen: Den allra första gång jag skrev om Försörjningskrav vid anhöriginvandring var den 21 december 2007. Det är 5,5 år sedan. Då trodde vi, naivt nog, att ”försörjningskrav” betydde ”försörjningskrav”.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa!

Asyl- och migrationstrender enligt Migrationsverkets prognos den 29 juli 2013

För den som vill ta del av konkreta uppgifter, fakta och prognoser:
Klicka på bilden av Migrationsverkets Verksamhets- och kostnadsprognos.

Ett antal blandade, korta utdrag ur den 86-sidiga skriften

Under det första halvåret 2013 har i snitt 730 personer sökt asyl i veckan, under det andra halvåret väntas enligt prognosen i genomsnitt 1.000 asylsökande i veckan med flest sökande under perioden september-november. Genomsnittet för juli månad har hittills varit lite mer än 900 asylsökande i vecka.

Under det första halvåret har Migrationsverket avgjort 23.500 asylärenden, vilket är 6.500 fler än under första halvåret föregående år.

Flygrutten från Turkiet in i EU och Sverige används med hjälp av lånade och förfalskade passhandlingar. Antalet upptäckta fall av förfalskad persondokumentation med avresa från flygplatsen i Istanbul har fördubblats.

Sverige och Tyskland tar emot ca 65 procent av alla syriska asylsökande.

Sverige är för närvarande det i särklass största mottagarlandet av asylsökande ensamkommande barn  (Migrationsverket envisas med att kalla unga män och pojkar i 16- 17-årsåldern för ”barn” i stället för ”minderåriga och påstått minderåriga”.  Min anm.) i Europa. I och med att dessa barnnu inte längre riskerar att bli överförda enligt Dublinförordningen på samma sätt som tidigare uppstår nya möjligheter för gruppen att lämna det första asyllandet och söka asyl på nytt där mottagningsvillkoren är bättre.

De barn som beviljas uppehållstillstånd uppskattas vara i genomsnitt 16 år och de uppskattas lämna boendet vid i genomsnitt 19 års ålder. Det innebär att en kommuns plats för barn och ungdomar med uppehållstillstånd normalt tas i anspråk under cirka tre år. Över en treårscykel behövs då uppskattningsvis cirka 5.850 (1.950 x 3 år) platser för ensamkommande barn med ett beviljat uppehållstillstånd.

Till i juni hade 1.399 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige.

Under perioden mellan januari och maj 2013 ökade antalet asylsökande eritreaner med 71 procent i jämförelse med samma period 2012.

Verket vill särskilt framhålla att de nya lägre prognoserna på 45.000 för innevarande och 48.000 för nästa år fortfarande är höga prognoser i jämförelse med utfallet för år 2011, det vill säga innan konflikten i Syrien bröt ut. Antalet asylsökanden i Sverige var då 29.000.

Sverige har relativt goda möjligheter för anhöriginvandring och familjeåterförening vilket kommer att påverka anhörigmigrationen till Sverige. En betydande del av anhörigmigrationen kommer att vara familjeåterföringar till personer som beviljats skydd i Sverige.

Sedan årsskiftet har antalet öppna anknytningsärenden ökat. I slutet av december var det 23.000 personer som väntade på beslut från Migrationsverket varav cirka 16.000 hade gjort förstagångsansökningar och 7.000 ansökningar om förlängning av ett tidsbegränsat tillstånd. Vid utgången av juni fanns det cirka 27.000 öppna anknytningsärenden varav 20.600 var förstagångsansökningar. Prognosen över nya anknytningsansökningar höjs för 2013.

I mitten av juli fanns totalt drygt 7.500 inskrivna med uppehållstillstånd varav cirka 6.100 i anläggningsboendet. Det kan jämföras med motsvarande situation i januari 2013 då det fanns 6.000 inskrivna varav 4.500 i anläggningsboende.

Prognosen för kommunmottagande för 2013 bedöms vara 35.700 och 40.000 år 2014. Ökningen år 2014 beror i huvudsak på ökat antal familjeåterföreningar avseende Syrien.

Antalet inkomna anknytningsärenden (förstagångsansökningar) beräknas bli cirka 50.000 år 2013.

I mitten av juli fanns cirka 39.200 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa fanns det cirka 11.400 personer med lagakraftvunnet avslagsbeslut fördelat på 4.100 öppna återvändadeärenden hos Migrationsverket och 7.200 överlämnade till polis för verkställighet. De nationaliteter som har flest personer med lagakraftvunna beslut registrerade var irakier (cirka 1.200) följt av iranier, afghaner, personer med okänt medborgarskap samt statslösa (företrädesvis palestinier).

Hittills i år har Migrationsverket medverkat till att cirka 5.800 personer återvänt självmant varav cirka 1.900 rest till första asylland enligt Dublinförordningen. Merparten av dessa var inskrivna i mottagningssystemet. Migrationsverket har också under samma period medverkat till att cirka 400 personer utanför asylprocessen återvänt självmant.

Kategorisering av ärenden utifrån identitet och resehandlingar har införts sedan årsskiftet. Kunskap och kännedom om identitet och resehandlingar är viktigt för planeringen av återvändandearbetet men också i bosättningsarbetet. Syftet är att synligöra vikten av ett aktivt identitetsarbete under hela asylprocessen och att identitetshandlingar ska finnas tillgängliga vid ett avlägsnandebeslut.

Antalet av polisen genomförda verkställigheter under nämnda period var 2.180 att jämföra med 2.357 samma period föregående år. Vid utgången av maj fanns 21.427 öppna verkställighetsärenden registrerade varav 11.182 var efterlysta.

Antalet överlämnade ärenden från Migrationsverket till polismyndigheterna ökar stadigt jämfört med tidigare år. Polisen ser en utveckling i verkställighetsarbetet samt i samarbetet internt och med externa myndigheter liksom med Frontex. Trots detta överstiger antalet överlämnade verkställighetsärenden antalet verkställda ärenden med ökade balanser vid polismyndigheterna som följd.

När det gäller ekonomin, kostnaderna, får var och en läsa och försöka förstå själv. Att asyl-och anhöriginvandringen i Sverige är en enormt kostsam industri är inte på något sätt kontroversiellt att påpeka. Hur kostsam den är – beroende på vad man räknar in i det hela – torde vara omöjligt ens för den mest briljanta siffermänniska att klura ut. Men, som sagt: den som vill kan försöka få en uppfattning genom att studera Migrationsverkets siffror i deras Verksamhets- och kostnadsprognos – även om de uppgifterna givetvis långt ifrån täcker vad som ska inrymmas i de faktiska kostnaderna för den stora asyl- och anhöriginvandringen i Sverige.

Till sist:
”Massflykten fortsätter med hög intensitet”, skriver Migrationsverket i sin verksamhets- och kostnadsprognos. ”Massflykt” är tydligen ett acceptabelt och godkänt begrepp, medan resultatet av massflykt, d.v.s. massinvandring, inte är acceptabelt och godkänt! Märkligt nog, trots att massinvandring ju de facto blir följden av just massflykt. Och särskilt som lilla Sverige enligt all tillgänglig statistik och alla tillgängliga fakta är det tredje största mottagarlandet av asylsökande i hela EU.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa!

Klicka på bilden för att förstora dem.

Klicka på bilden för att förstora den.