• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    maj 2014
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    262728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Handläggare vid svensk passexpedition till svenskfödd svensk medborgare som utvandrat till Finland: ”I och med att du inte har ett intyg från Finland som styrker att du är svensk medborgare så tar vi ditt fotografi och bifogar de handlingar du just skrivit under och sedan låter vi ditt fall ligga i vänteläge tills du kan få fram intyget från Finland att du är svensk medborgare och alltså har rätt till ett svenskt nationellt ID-kort. Ha en bra dag.”

Läs först: Ambassadanställd och papperslös i Sverige (12 mars 2014).

Och läs sedan denna hisnande, otrolig, helt galet sanslösa historia, berättad av Lasse Odrup, före detta svensk medborgare (?!), numera statslös:

Lasse Odrup 2Förra veckan gjorde jag ett nytt försök att förnya mitt svenska nationella ID-kort på passexpeditionen i Karlstad, något som förra gången gången misslyckades eftersom jag hade ett intyg med mig från Finland som inte visade att jag är svensk medborgare utan bara (!) att jag är permanent bosatt i Finland. Med mig hade jag nu min syster som var beredd att intyga att jag är hennes bror, född i Nicolai församling i Örebro samt ett intyg om att jag är permanent bosatt i Pälkäne, Finland.

Systern godtogs, men tyvärr visade sig den finska magistratens nya intyg också vara utan värde på mitt medborgarlands passexpedition eftersom det inte framgick av det att jag är svensk medborgare. Den svenska försäkringskassans intyg om att jag är svensk medborgare ansågs inte tillräckligt.

Handläggaren: Vad vet jag, du kan ju ha sökt finskt medborgarskap!
Jag:  Jo, men det är ju faktiskt tillåtet med dubbla medborgarskap.
Handläggaren: Visst, det vet jag.

Handläggaren letar under några minuter i reglementet men hittar inte någon paragraf som säger att Finland (!!!) måste intyga mitt svenska medborgarskap och det är hon också ärlig nog att erkänna. Men:

Handläggaren: Vi hade för ett tag sedan ett fall motsvarande ditt och då följde det med en finsk blankett som sade att vederbörande var svensk medborgare och då måste vi nog kräva motsvarande av dig. Dessutom måste du fylla i de här blanketterna om din eventuella anknytning till Sverige, uppgifter om din mor och far, deras personnummer, var och när de gifte sig, under vilka perioder du vistats i Sverige och av vilken anledning samt naturligtvis dina vistelseorter.
Jag (lätt uppretad): Jag måste alltså ansöka om det svenska medborgarskap som jag redan har?
Handläggaren: Nja, men det finns bestämmelser, särskilt som du i våra register står som utflyttad med röd text. I och med att du inte har ett intyg från Finland som styrker att du är svensk medborgare så tar vi ditt fotografi och bifogar de handlingar du just skrivit under och sedan låter vi ditt fall ligga i vänteläge tills du kan få fram intyget från Finland att du är svensk medborgare och alltså har rätt till ett svenskt nationellt ID-kort. Ha en bra dag.

Bilagan om mina vistelser i Sverige blev rätt diger och förhoppningsvis är det någon byråkrat som läser att jag till exempel bodde i Örebro 1951-1962, var elev vid Infanteriets stridsskola Borensberg 1982-83 syftande till att bli kompanichef, besökte Halmstad sommaren 1964 och genomgick Militärhögskolan vid Valhallavägen Stockholm 1986-87 syftande till till att bli bataljonschef.

Jag glömde redovisa att jag med mina föräldrar besökte Seebruck i Bajern 1975 men jag litar på att svenska myndigheter accepterar det som godtagbar utlandsvistelse.

Lasse Odrup
Statslös
Före detta rikssvensk bataljonskommendör vid den synnerligen rikssvenska skyttebataljonen nr 201.

P.S. 1 Riktigheten i ovanstående berättelse intygas av Monica Nilsson, syster, och Eva Odrup, hustru.
P.S. 2  Och det som retade mig mest var att jag måste ange när mina föräldrar gifte sig och vilket namn min mor hade innan hon tydligen blev en ärbar kvinna m m.

Kommentar: Dumheten har slagit rot som ogräs i landet Lagom, och går nog inte längre att utrota. Eftersom svenska medborgare som bor i de nordiska och baltiska länderna inte längre kan ansöka om nytt pass vid den svenska ambassaden i Helsingfors, måste de åka till Sverige för att ordna det. När Lasse Odrup i februari i år försökte skaffa sig ett pass reste han och hans hustru till Karlstad i Sverige, hans gamla hemort. Men på just ovannämnda passexpedition i just Karlstad blev det även då tvärstopp.

Läs hela den absurda texten här!

© denna blogg. Vid ev citat, var god länka till detta inlägg.

Om tiggeri i Sverige är ”att försörja sig”, då är det ett arbete och då ska det vara skattepliktigt

eu flagEU-medborgare som utnyttjar rätten till fri rörlighet ska kunna försörja sig själva i de EU-länder de rör sig till/i. Många anser inte att tiggeri, som bland annat rumänska romer i mer eller mindre organiserad form ägnar sig åt, är ”att försörja sig”. Andra åter anser att tiggeri är en form av ”försörjning” och anser också att det är just för att tiggeri är en ”försörjning” som tiggande EU-medborgare har rätt att vistas här.

Om tiggeri i Sverige är ”att försörja sig”, då är det ett arbete och då ska det vara skattepliktigt. Då ska alltså de som försörjer sig på detta sätt betala skatt och sociala avgifter. Icke-aggressivt tiggeri är ju inte olagligt, så de problem med F-skattsedel som uppstår för en prostituerad som vill få en sådan finns inte. Det är i och för sig inte olagligt att sälja sex, men eftersom det är olagligt att köpa sex kan prostituerade inte få F-skattsedel (den som är intresserad av vad som sägs på området kan googla för att hitta information och olika uppgifter). I Sverige är det ju så ordnat att alla som arbetar ska betala skatt och sociala avgifter.

Enligt uppgift har utländska tiggare från EU-länder, främst Rumänien, nu börjat bosätta sig under Stockholms broar. Jag har inte sett det själv, det måste sägas, jag har fått det berättat för mig. Men det kan inte vara svårt för polisen att kontrollera och bekräfta – eller i förekommande fall – dementera uppgiften.

Om folk nu börjat bosätta sig där, hur ser det då ut under broarna och i kåkstäderna? Hur är det med råttor? Hur är det när det eldas och kanske uppstår farliga situationer, vem är skyldig, vem bär ansvar? Var uträttar människorna sina behov? Vem betalar för städning och sanering? Vem ersätter förstörelse? Och när blev det tillåtet i Sverige att slå upp sina bopålar på allmän mark? I vilken stadsplan ingår det? Man får ju inte ens parkera hursomhelst på allmän mark!!!

Snatterier begångna av tiggare och handgemäng som uppstår när de grips verkar inte alltid få påföljder. Är det inte brottsligt om utländska tiggare snattar och slåss när det är brottsligt om svenskar gör det? Är lagen inte densamma för alla? I två butiker i två varandra närliggande kvarter på Söder har just detta hänt (snatteri, spottande, skrikande, handgemäng) för en vecka sedan. Såvitt känt i skrivande stund har ingen anmält brotten. Varför?

Hur är det med störande av allmän ordning? På Mälartorget i Gamla stan var det ett herrans oväsen och aggressivt skrikande och viftande med armarna bland ett gäng på sex, sju romska tiggare för några dagar sedan när jag råkade vara på plats. Beteendet och oväsendet skrämde människor som rörde sig över torget och situationen kändes obehaglig. Och ett antal romska tiggare samlades förra veckan i en liten idyllisk park på Söder och förde högljudda (då menar jag att de skrek) samtal och viftade ilsket och aggressivt omkring sig. Jag riktade mobilkameran mot dem för att ta en bild av dem och de bänkar de ockuperat med sina kassar och bylten. Några förskrämda gamlingar, som brukar sitta och njuta av vädret på bänkarna och som var på väg att göra det även denna dag, vågade sig inte dit utan fick gå förbi och jag hörde hur de pratade om att de nu måste ge upp också sin park åt ”utlänningarna” (deras ord). Mig blev tiggarna hotfulla mot när de såg att jag tänkte fotograferade röran vid bänkarna. Det råder ju inte fotoförbud på allmän plats i Sverige, men en man började gå emot mig och skrek och viftade samtidigt med armarna. Situationen kändes hotfull, jag blev rädd och skyndade mig därifrån.

Det är svårt att begripa att man i Sverige inte kan hantera detta. Dessa människor är inte Sveriges och svenska skattebetalares problem! Det som svenskarna – via sina framröstade representanter i EU – kan och ska göra är att ställa krav på länder som bland annat Rumänien att ta ansvar för sina egna medborgare. Om Rumänien inte gör det, då uppfyller landet inte villkoren för medlemskap i EU och då ska det uteslutas ur den gemenskapen. Sverige har ansvar för sina medborgare, andra länder har ansvar för sina medborgare. EU-medborgare ska lämna Sverige om de inte försörjer sig själva och följer de lagar och regler som gäller i landet.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till detta inlägg.