”Utmönstring av begreppet ras”

Senaste nytt från Sveriges regering:

Ras ska bort ur svensk lagstiftning (på regeringen.se har sidan med rubriken Utmönstring av begreppet ras tagits bort…)

Skärmdump från UNT 31 juli 2014

Sverige har grava, framtidsavgörande problem på skolans område och på asylinvandringens likaså. Sverige har islamister och islamistsympatisörer i sitt parlament. Sverige har ingen egen kultur, inga egna traditioner. Sverige har inget försvar. Och Sverige har enorma problem med misslyckad integration och utanförskap och annat som splittrar Sverige. Det går med andra ord utför med ganska god fart för gamla Moder Svea. Och då, mitt i allt kaos och mitt i allt som går åt skogen, då kommer integrations- och HBT-ministern på att: ”Nu ska vi nog ta och utmönstra begreppet ras”! Han har nu, som enda minister i världen såvitt känt, kommit på och bestämt att:

Begreppet ras är förlegat och bygger på idén att det finns olika människoraser.

Så nu ska begreppet bort, alltså inte användas i Sverige (om nu utredaren kommer fram till att det enbart just i Sverige går att trolla bort det faktum att det finns olika raser…) på samma sätt som man i Sverige är på väg att ta bort kön eftersom kön – enligt svenska svenskar i Sverige, världens mest framstående folk i väldens mest framstående land (trots urusel och lågt värderad utbildning) – bara är ”en social konstruktion”. Tjoho! Dårfinkeriet vet inga gränser!

I Sverige sker mycket på ytan men lite på djupet. Sverige blir mer och mer udda och stundtals rent bisarrt. Och landet skiljer sig för varje dag som går allt mer från andra länder.

P.S. Om nu integrations- och HBT-minister Ullenhag lyckas med att i Sverige – som enda land i världen – ”utmönstra begreppet ras” så innebär det förstås också att det inte finns något som heter ”rasism” längre. Då blir det i ett slag slut på allt som handlar om ”rasdiskriminering”, ”rasism”, ”rasifiering” etc. Fast Afrosvenskarnas Riksförbund kommer kanske att bli lite sura, de kommer knappast att vilja utmönstra begreppet ”ras”, som ju är själva grunden för deras existens.

© denna blogg,

Om en rom begår ett brott kan det knappast vara antiziganism att påpeka det

Aftonbladet den 30 juli: Varnade för romer i mejl – kan anmälas. ”Grovt exempel på diskriminerande attityder”.

Men Herre Gud! Hur vansinnigt kan Sverige bli? Om det nu var romer som var inne i butiken och försökte lura till sig pengar så måste man väl få säga att det var romer när man varnar andra? Vad ska man annars säga? ”Personer”? Utan att nämna att de – som i detta fall – faktiskt var romer? Varför?  Dessutom: det är helt åt skogen som Aftonbladet skriver – men typiskt för svenska medier:

Säkerhetssamordnaren på Pressbyrån och 7-Elevens ägarbolag målade ut romer som tjuvaktiga i ett mejl.

Det är ju inte sant! Hon har inte ”utmålat romer som tjuvaktiga”, hon har rapporterat att romer har varit inne och handlat och betalat med tusenlappar och ändrat sig när de fått tillbaka växeln och sedan, fingerfärdigt, behållit växeln. Vilket var exakt vad som också rapporterades om den 29 juli i SVT ABC Stockholm. Det handlade om små butiker på Södermalm som fått påhälsning av dessa fingerfärdiga personer. Men i SVT sades det inte att det var romer. Självklart finns det andra som stjäl än romer, men när jag pratade med tre butiksinnehavare i mina kvarter just på Södermalm som råkat ut för de här bedragarna, berättade de alla att det var just romer som kom in i deras butiker resp café och försökte lura till sig pengar – och lyckades i två fall.

Inte kan man driva galenskapen så långt ens i Sverige som att människor inte får varna och ge signalement och ange – om man vet att det är så – att det rör sig om romer som stjäl pengar av dem? Eller finnar eller norrmän eller irländare eller vad som helst. Det kränkande här är inte att kalla människor för vad de är, det kränkande är att man som liten företagare ska tåla att bli bestulen och sedan inte få varna andra för att någon kan bli ”kränkt” när man lämnar signalement. Vem är mer kränkt, den som blir bestulen eller den som stjäl?

En stilla undran: Hade säkerhetssamordnaren på Pressbyrån och 7-Elevens ägarbolag, enligt de högljudda som talar om ”grovt exempel på diskriminerande attityder” och ”det är ett allvarligt utpekande”, fått säga: ”EU-migranter, troligen från Rumänien”, eller hade också det i Sverige ansetts som ”hets mot folkgrupp”?

Thomas Hammarberg, ordförande i kommissionen mot antiziganism säger:

Trakasserier och diskriminering drabbar ofta romer i Sverige, både romer som bor här och romer som kommer hit på besök.

Självklart ska ingen trakasseras eller diskrimineras, vare sig rom, muslim, jude, finne eller någon annan. Inte heller en svensk, förstås. Ändå sker det hela tiden, av olika anledningar. Trakasserier och diskriminering ska hanteras enligt de lagar som finns. Likaså ska lagarna gälla mot påträngande tiggeri från romer (och ev andra) som ”kommer hit på besök” och mot bedrägerier i växlingssammanhang. Dessutom ska samma lager gälla romer som andra människor när det gäller upprättande av olagliga läger, matlagning över öppen eld och den fara det utgör för kringboende, uträttandet av behov i naturen som någon måste sanera, etc. Allt detta missbruk av den fria rörligheten och eventuella andra brott mot svenska lagar ska alltså också beivras. Och är det romer som begår dessa brott så kan det inte på något sätt vara fel, än mindre förbjudet, att påpeka det!

Till slut: Det kan ju ändå inte vara ”antiziganism” att påpeka att man har haft besök i sina små butiker och sina små caféer av romer som försökt stjäla pengar och inte sällan lyckats = bedrägeri och stöld enligt lagen? Brotten här måste ju ändå vara bedrägerierna, inte att man talar om vilka som begått dem!?

© denna blogg.

Utlänningslagen omfattar redan personer som söker skydd för att de känner ”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning”.

Centerpartiets migrationspolitiska talesperson Johan Hedin (C vill ändra utlänningslagen för hbtq-personer, SvD 30 juli 2014) säger:

Vi vill göra en översyn av utlänningslagen så att hbtq-personer tillvaratas på ett bättre sätt. Det finns vittnesmål om att asylsökande fått avslag och fått rådet att kliva in i garderoben. Det är inte acceptabelt.

Vad som menas med att hbtq-personer ska ”tillvaratas på ett bättre sätt” är oklart. Varför skulle man ”tillvarata hbtq-personer på ett bättre sätt” – bättre sätt än vad eller vilka? Varför? Dessutom: utlänningslagen handlar om asyl och skydd, inte om att människor från andra delar av världen ska ”tillvaratas på ett bättre sätt”!

Sverige har redan en utlänningslag där förföljelse på grund av kön finns med som ett kriterium för att man ska kunna beviljas uppehållstillstånd:

4 kap. Flyktingar och andra skyddsbehövande

Definitioner

1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som
– befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp,

Men det räcker givetvis inte att ta sig till Sverige och säga att man är homosexuell, lesbisk eller bisexuell och att det är svårt att leva i hemlandet. En prövning av sanningshalten och förföljelsegraden – framåtsyftande – görs av Migrationsverket. Om Migrationsverket avslår ansökan, kan beslutet överklagas, vilket oftast görs, och saken avgörs då i domstol. Det behövs knappast några ändringar i lagen för just den här gruppen som söker uppehållstillstånd eftersom, som sagt, lagen redan omfattar dem.

I de här inläggen skriver miggorna om asylsökande och sexuell läggning:

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om asylsökande HBT-personer – 18 januari 2011

En migga: ”Någon enstaka gång får vi äran att intervjua asylsökande som faktiskt har unika skyddsskäl…” – 10 juni 2012

En migga: ”Jag mår illa när påstått homosexuella söker asyl och kryddar sin berättelse med barnvåldtäkter och sexuella trakasserier som de ska ha utfört på grund av sin drift.” – 12 mars 2013

En migga om motstridiga direktiv om hur de ska hantera homo- och bisexuella – 22 mars 2013

En migga: ”För att utreda ett sådant ärende måste vi tillämpa principen don’t ask, don’t tell.” – 1 maj 2013

En migga om HBTQ-fall – 18 augusti 2013

© denna blogg.

 

Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower” # 13

.

.

Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower” # 13

Anyone with the slightest insight in human behaviour and understanding of what is needed to create a feeling of belonging and “togetherness” understands that if there is nothing to integrate to — nothing “Swedish”, no feeling of pride in being Swedish etc — then it is impossible for the hundreds of thousands of asylum immigrants who have arrived in Sweden the past two decades to feel as part of the people, the nation. You can not integrate to nothing!

Läs hela texten här.

Försvarsmakten kommenterar

Den 3 juli 2014 skrev jag inlägget En man med en sådan syn på jihadister ska inte sitta i Sveriges riksdag. Jag ifrågasatte hur en person med så snedvriden  syn på saker och ting ens kunde sitta i Sveriges riksdag. Jag skrev bland annat:

Riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP) har gått över gränsen för vad som kan vara en acceptabel hållning hos någon som ska representera svenska folket i dess riksdag. Han har också tydligt visat att han ser på jihadister som jämställda med frihetskämpar och det borde medföra att han tas bort från riksdagslistorna och inte ges en chans att kandidera i valet 2014.

Idag ser jag att den svenska Försvarsmakten den 25 juli på sin blogg också har skrivit om galenskaperna under rubriken ”Finlands sak är vår”. Så bra!

Utdrag ur texten:

Mycket kan sägas om Sverige under andra världskriget men att jämföra det som sker idag med det som skedde under helt andra betingelser är helt enkelt inte korrekt och förvillar det som finlandsfrivilliga gjorde. Några av dessa har som erkänsla erhållit republiken Finlands högsta utmärkelser. Jämförelser med vad som händer idag i moderna konflikter får sökas och förklaras på annat sätt.

© denna blogg. Vid ev citat, var vänlig länka till denna blogg.

”Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige.”

Citat ur riksdagens protokoll 1989/90:46, torsdagen den 14 december

Statsrådet, invandrarminister Maj-Lis Lööw (S):

Herr talman!

Regeringen har därför funnit att andra åtgärder måste vidtas för att man skall komma till rätta med situationen. Asyl kommer endast att ges till de asylsökande som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.

Förändringen innebär att det inte längre blir möjligt att få asyl som krigsvägrare eller s.k. de facto-flyktingar, om inte särskilt starka skyddsbehov föreligger.

Det nu aktuella beslutet har fattats med stöd av bestämmelserna om ”särskilda skäl” som anges i utlänningslagen 3 kap. 4§ andra stycket 2. För att dessa särskilda skäl skall kunna tillämpas krävs enligt proposition 1988/89:86 ”att förhållandena är sådana att det bedöms vara nödvändigt för att reglera invandringen”.

Det skall ”vara fråga om så pass många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska samhället och den svenska flyktingmottagningen att ta emot dem i Sverige”. Det är den situationen som vi anser att vi i dag befinner oss i.

Herr talman!

Ökningen av antalet asylsökande i Sverige har föranletts av flera samverkande faktorer; den snabba handläggningen av asylansökningar, bra mottagning i kommunerna och en generös lagstiftning. Detta har gjort det naturligt för många att söka asyl i Sverige i stället för i andra länder i Europa.

Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige. Jag vill för säkerhets skull än en gång understryka att asyl kommer att ges till dem som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.

Detta sades den 14 december 1989, då:

Under andra halvåret 1989 beräknas drygt 20.000 personer söka asyl i Sverige. Denna siffra motsvarar vad som beräknades för hela budgetåret 1989/90. Totalt uppskattas ca 29.000 söka asyl i Sverige under 1989, mot drygt 19.000 under 1988. I denna siffra finns en ny stor grupp, nämligen ca 5.000 turkbulgarer.

Samtidigt finns närmare 7.000 människor, som har fått arbets- och uppehållstillstånd, på förläggningar i väntan på en kommunplats. Sammanlagt finns för närvarande 23.000 människor på invandrarverkets förläggningar.

Kommentar: Idag kommer tre gånger så många asylsökande till Sverige. Plus ett ännu okänt antal anhöriga.

Hela protokollet kan läsas här, med början under rubriken 9 § Information från regeringen om asylpolitiken.

© denna blogg.

 

Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower” # 12

.

.

Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower” # 12

Another option is to buy you a Syrian citizenship because with that you will get permanent visa very quickly from the Migration Board in Sweden. The cost for that is very cheap compared to the cost of —  worst case scanario — the tickets for going back to Dubai or Denmark every month/every three months to renew your visiting visa. The only problem with this is that you look Chinese and not Syrian…

Läs hela texten här.

”De är väldigt rädda för att bli utpekade som islamofober, speciellt under ett valår.”

Nuri Kino, svensk och assyrier, aktivist och journalist med stor kännedom om det komplexa Mellanöstern, fångar det som för mig är bland det mest ”typiskt svenska” när han i en artikel i tidningen Dagen (Brasklapp: Ja, den är kristen! Ja, den är seriös! Nej, man är inte galen för att man är kristen, som Nuri Kino!) under rubriken ”Bildts och Reinfeldts tystnad är skamlig” säger:

Många tycker uppenbarligen att det är en för känslig fråga. De är väldigt rädda för att bli utpekade som islamofober, speciellt under ett valår.

Det här går igen överallt i landet Sverige. På alla områden är rädslan enormt stor för att ”någon” ska sätta etiketter som ”islamofob” (so what? om nu ”någon” tycker det även om han/hon har helt fel?) eller ”rasist” (som alla fattar är felaktig) eller beskriva en med något annat triggerord. Hellre får folk dö när ambulansvårdare och brandmän inte kan ta sig fram för att gäng i ”utanförskapsområden” (omskrivning för ”getton”) kastar sten och attackerar dem på andra sätt, än att du som svensk slår näven i bordet och säger att: ”Nu får det vara nog!” Nej, för tänk om sanningen, om du börjar tala klarspråk och kallar en spade för en spade, gör att någon – kanske rentav någon av de boende i dessa områden, hemska tanke – kallar dig för ”främlingsfientlig”? Hur ska du överleva det? Och inte vågar du som svensk ens andas en stavelse om att det här är ditt land, här gäller dina och dina förfäders värderingar och här vill du att den som kommer hit ska anpassa sig för att du vill att den livsstil och den levnadsstandard dina föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar har skapat med möda och svett, ska bestå. Nej, för då riskerar du att etiketteras som ”nazist” eller något annat påhittigt. Men varför inte bara strunta i dessa dumheter och stå upp för din så viktiga ”väääärdegrund” och skaka av dig korkade epitet? Nej, se det vågar alltså svensken inte. Och det ser människor, bland annat nykomna, och de utnyttjar. fegheten, mesigheten, rädslan. Som du uppvisar och känner i ditt eget land. Därav kommer också det som Nuri Kino säger i artikeln, vilket tål att upprepas:

Många tycker uppenbarligen att det är en för känslig fråga. De är väldigt rädda för att bli utpekade som islamofober, speciellt under ett valår.

Asylboenden får svämma över och ilska och frustration bland folket får växa och skapa en grogrund för både ”främlingsfientlighet” och ”svenskfientlighet”. Det senare för övrigt ett triggerord som, i sig, kan göra att ”någon” säger att du använder ”SD-retorik” vilket i sin tur leder till att samma ”någon” tar sig rätten att sätta etiketten ”rasist” på dig som säger det självklara som varken har med SD eller rasism att göra. Herre Gud, så trött man blir på att det inte går att samtala, debattera och diskutera normalt i detta land!

Men nu till saken/sakerna, utan hänsyn till vem/vilka som kommer att etikettera och medvetet missförstå. Nuri Kino i artikeln i Dagen:

Vi har bett om hjälp i många år. Men nu ber vi inte längre, nu kräver vi att omvärlden agerar. Nineveslätten i norra Irak är ett område, ungefär lika stort som Gotland, där etniska och religiösa grupper, såsom kristna assyrier, är koncentrerade. Det är en mycket utsatt grupp som behöver internationellt skydd, ett ”safe haven”, nu innan det är för sent, säger Nuri Kino, som även är mycket kritisk till utrikesminister Carl Bildts agerande.

Bildts och statsminister Reinfeldts tystnad om situationen är skamlig.

Och så är det. Här sker – mitt framför våra ögon – en obegriplig, svår att ta till sig och förstå, utrensning av kristna från deras hem och hemland Irak, sedan tusentals år. Kristnas hem märks med bokstaven ”N” som visar att här bor kristna, på samma sätt som judars hus i Tyskland för 70 år sedan märktes med ”J”. Sedan hotas de med döden – och dödas också – om de inte lämnar området eller konverterar till islam. Jag behöver inte här upprepa allt det hemska som sker, mycket kan man läsa om i medier i hela världen. Alla medier rapporterar ju idag om fördrivningen av kristna i Irak, även om det tog tid och mycket aktivism från många innan det hände, inte minst från Nuri Kino och hans vänner och stora krets av kontakter, som har nått många med sin A Demand For Action. För att få insiktsfulla och personliga rapporter om, och förklaringar av, vad som händer, läs hans texter under Nuri Kino reports på Medium.

Det är inte svårt att hålla med Nuri Kino om att det borde kunna förväntas att den svenska regeringen med kraft fördömde det som sker och uttryckte starkt stöd för kravet på en safe haven (=en fristad) för Iraks kristna i deras eget land. Inte kan det väl verkligen, på riktigt vara så, att de är så rädda – en regering!? – att bli utpekade som islamofober (Av vem? Av vilka? Varför bry sig?) att de därför håller tyst? Eller är det för att de är så iskallt kalkylerande att de tänker att ”muslimer kan bli arga och vi vill ju att de ska rösta på oss i valet i september”? I så fall är de inte värda annat än förakt.

© denna blogg. Vid ev kort citat ur texten, var vänlig länka till detta inlägg.

SPECIALPRIS på två böcker med rapporter från ett antal blåljugande, icke-existerande personer!

Alla borde läsa miggornas berättelser, som inte har gjort det. Enligt somliga är miggorna ett antal ”icke-existerande, blåljugande” personer. Alltså: de existerar inte, men samtidigt blåljuger de… I verkligheten är de ett antal hårt arbetande, högutbildade jurister och andra, som under lång tid varit handläggare och beslutsfattare i asylärenden. De är statliga tjänstemän som förtjänar respekt och inte den typ av hån och förakt som bland andra en S-riksdagskandidat, tillika jurist (!) och asylombud (!) visat dem. Och en del andra skeptiker.

Som många av er som följt miggorna här på bloggen vet, så berättar de om asylsökande med påhittade asylhistorier utan vett och sans; om ständigt nya påbud och rättsliga ställningstaganden från ledningen som kan ändras från förmiddagen till efter lunch samma dag; om hetsen och pinnjakten; om vilseledande uppgifter från verket till regeringen, om det osannolika Lean-systemet som nästan blivit en religion, om asylbedrägerier och påhitt som man knappt ens kan föreställa sig och om en del ”fall” där man varit glad över att man kunnat tolka lagen så att det har varit möjligt att bevilja PUT.

Om allt detta och mycket mer har miggorna på sin fritid skrivit och rapporterat – de har gjort ett verkligt hästjobb! Berättelserna och rapporterna finns samlade och lätt tillgängliga i två böcker (som e- och pappersböcker) som sträcker sig över 6 år och 3 månader.

Ladda ner de två e-böckerna för endast 30 kronor styck, 60 kronor (en halv biobiljett!) för två. Ni kommer att baxna! Och få valuta för pengarna, det kan Mummelförlagets hela besättning, alla två, garantera! OBS! Specialpriserna gäller endast via Mummelförlagets egen widgetshop, klicka här.

© denna blogg.

Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower” # 11

.

.

Stories from Sweden, the Humanitarian Superpower” # 11

Sweden got very low scores in the Programme for International Student Assessment (PISA), it was classified as a country “with a mean performance/share of top performers below the OECS average”.

Läs hela texten här.

Migrationsverkets prognos för 2014: uppemot 90.000 asylsökande!

Katastrofen är inte längre nära. Den är här.

Ja, Migrationsverket höjer nu prognosen för antalet hitkommande asylsökande till mellan 75.000 och 89.000. Om någon frågar mig så kommer det snarare att röra sig om närmare 100.000. Men om fem månader vet vi…

Under perioden januari-juni 2014 ökade antalet asylsökande till det lilla landet Sverige (9,5 miljoner invånare) med 70 procent. Alltså sjuttio procent! Om även bifallsprocenten fortsätter att vara nära 60 procent  ( jan-jun 2014) så kan jag inte förstå hur och var detta ska sluta. Men det vet förstås den, som är högste ansvarig i landet.

Vi får säkert höra statsminister Fredrik Reinfeldts  lugna statsmannaaktiga uttalanden i alla nyhetssändningar idag. Det blir intressant att höra var – om någonstans – gränsen går för den humanitära stormaktens generositet på asylområdet. Den går uppenbarligen inte vid katastrofhöga 90.000 asylsökande (budget: minst 20 miljarder kronor…), så var går den? 200.000 om året? En miljon om året? Vem ska betala? Har statsministern och andra politiker haft någon dialog med folket om var deras gräns går? Eller har gått.

Läs hela Migrationsverkets skakande prognos här och tänk själva! Lita absolut inte på medierna, att de ska ge allsidig och sanningsenlig information. Lita inte heller på politikerna; lyssna på dem för det är ju snart val (!), men tro inte på dem. Och lita inte heller på bloggar som min, utan ta reda på fakta själva, de finns för alla att ta del av eftersom statistik och budgetuppgifter etc är offentliga i Sverige. Än så länge.

Ska fyrbarnsmamman anmäla sig hos Migrationsverket och söka ”familjeåterförening”?

Någon/några har hittat på att man inte ska ”ställa grupper mot varandra”. Det ska man självklart göra och det görs också, hela tiden. Politikerna ställer ständigt äldre mot yngre, invandrade mot svenskar, arbetslösa mot icke arbetslösa etc. Så då kan vi också ställa bostadslösa svenskar mot hitkommande asylsökande. Svenskar som inte kan flytta hemifrån för att det inte finns bostäder medan bostäder ordnas åt helt nykomna som inte betalat en krona i skatt i landet. Fast det ska man inte tala så mycket om för ”humanitet kan ju inte mätas i pengar”. Att tänka är dock inte förbjudet. Än. Men är det humanitet att låta landets folk – som väl nog folkrättsligt måste anses ha vissa rättigheter av hävd och långvarig tradition i sitt land – stå tillbaka och se för dem helt främmande människor ta över de bostäder som de trodde var till för dem? Om man inte förstår den frustration som uppstår hos folket i den humanitära stormakten Sverige, och vad det föder för känslor mot de nykommande, då har man inte alla hönsena hemma. Och det har inte med illvilja eller ondska hos svenskarna att göra – svenskarna är osedvanligt tåliga och toleranta nästan intill sjuklighet – det har enbart med regeringens och andra politikers monumentala inkompetens att göra.

Lyssna gärna på dokumentären Om lyxen att få bo med sina egna barn, om fyrbarnsmamman som inte får en bostad för att det inte finns bostäder som hon har råd med, och som därför inte kan bo med sina barn. Hon har inte råd med en trea för 9.000 kronor medan asylinvandrade ju får sina hyror betalda av, ja av henne själv och andra skattebetalare, och inte behöver fundera över om de har råd att bo i en viss lägenhet eller inte. OBS! Det är inte de asylinvandrades fel att det ser ut som det gör, det är till 100 procent era politikers, svenska folk!

Kanske ska 41-åriga Jenny Hellron anmäla sig hos Migrationsverket och ansöka om ”familjeåterförening”, något som alla asylsökande har rätt till? Eller gäller rätten att leva med sin familj inte svenskar?

P.S. Vilka är det ni anser att ni är ”humana” mot, Sveriges regering och riksdag?

© denna blogg. Vid ev korta citat ur texten, var vänlig länka till detta inlägg.

Om en ny bok om migration och människor

På Mummelförlagets sajt kan man läs en text med rubriken ”Å ena sidan vill hon enligt egen utsago lyfta debatten, å den andra framgår inte vad hon själv anser.” I den recenserar Krister Thelin en bok om migration som han inte riktigt blir klok på.

Läs den här texten, men var och en bör också läsa och ta reda på så mycket den kan om asylinvandringen, eftersom rapporteringen i svenska medier under inga omständigheter och på intet sätt är objektiv, allsidig eller ens korrekt alla gånger. Därmed blir det varje medborgares egen sak att ta reda på hur det förhåller sig genom studier av böcker, av artiklar i nordiska grannländers tidningar där rapporteringen är en helt annan än i Sverige, genom att granska Migrationsverkets statistik och riksdagens budget för utgiftsområde 8 (=migration) samt ta del av lättillgänglig statistik från Danmark, Norge och Finland. Och andra EU-länder.

Och snart är det val igen #9: Ett av de mer huvudlösa förslagen på länge

KD: Det krävs en  inspektion för asylärenden – ett osannolikt märkligt, onödigt och dumt förslag! En bloggläsare, jag kallar honom ”nytysken” i enlighet med svensk nutidsvokabulär (det är alltså en svensk man som bor i Tyskland sedan flera decennier) skrev så här apropå KD-förslaget:

När jag såg artikelöverskriften i SvD i dag om ”Det krävs en inspektion för asylärenden” så trodde jag att de hade läst ditt inlägg om Syriska asylsökande: ”They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.” och sålunda krävde bättre koll. Men icke…

Käre nytysk – och alla ni andra som mejlar mig; ni som hoppas på en förändring; ni som är förtvivlade, ni som tänker rösta på SD fast ni inte vill; ni som vill emigrera – det måste ni väl ändå ha märkt efter allt miggorna har rapporterat och jag har kommenterat om asyleriet i sju år, att någon förändring kan ni inte hoppas på? Inte en förändring som innebär vett och sans, inte en förändring som gör Sverige mindre apart i jämförelse med sina nordiska grannländer och – faktiskt – alla andra EU-länder. Det ska ni absolut inte förvänta er! Ni ska i stället stålsätta er mot ännu mer dumheter, ännu större haverier, ännu värre integrationsproblem, ännu större utanförskap, inbördeskrigsliknande situationer i vissa orter etc, etc, etc. För det är det era politiska företrädare vill ha och driver – och har drivit – igenom. Och inget av det dessa politiska företrädare gör på asylområdet gynnar er som bor och lever här och som kanske har trott att det här är ert land och att ni, som betalar bland världens högsta skatter, har något att säga till om! Inget av det de gör gynnar heller dem som faktiskt har behov av skydd och som istället hamnar i Dårfinkeristan och inte ens vet vilka av sina bödlar, vilka terrorister och vilka spioner de kommer att tvingas att möta här eftersom kontrollen på vilka som ges uppehållstillstånd är alldeles för bristfällig. Inte heller kommer de, som har verkliga asyl- eller skyddsskäl och inte kan återvända till sina hemländer, att kunna integreras och finna en plats i det svenska samhället; det finns inte bostäder och det finns inte jobb när Sverige tar emot och försörjer alldeles för många människor som inte har skäl att vara här.

Varför beter sig svenska politiker som de gör? Jag har funderat i åratal men jag förstår inte det. Allt fler har börjat undra och fråga, de förstår inte heller. Det hjälper inte längre alls vilka partier man röstar på, det spelar ingen roll. Man kan lika gärna slänga ner lappar och dra en ur en hatt och så rösta på det parti vars namn står på lappen. Det är för sent för Sverige att bli ett ”normalt” land (och då jämför jag med Norge, Danmark och Finland i första hand). Sverige fjärmar sig från dem och från resten av EU med sin helt verklighetsfrämmande syn på asylinvandring och på sitt folks och sitt lands framtid.

Så vad är det nu KD, genom sin migrationspolitiska talesperson i riksdagen, Emma Henriksson, har hittat på? Jo, detta (utdrag ur artikeln som länkas till i början av det här inlägget):

Det är inte alltid lagstiftningen räcker för att säkerställa en rättssäker hantering av asylärenden. Därför föreslår jag ett inrättande av en ny inspektion för migrationsfrågor. Målet är att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde.

Undringar:
1) Varför klarar svenska riksdagsledamöter, enligt KD, inte av att stifta lagar som ”räcker till”? Borde det inte vara ett krav om man ska sitta i en lagstiftande församling, att man kan skriva lagar så att de inte behöver överprövas av någon sorts ”inspektion”?

2) Ska liknande inspektioner inrättas som överrockar på andra områden också? Till exempel när det gäller Försäkringskassans hantering av olika ärenden? Och ska inspektioner kontrollera andra domstolar än migrationsdomstolarna?

Som om inte asylindustrin redan var gigantisk i Sverige, nu vill de alltså bygga på med ytterligare en instans, en inspektion (!), som ska kosta en massa pengar, på asylområdet. KD har inte förstått att vad vi alla har rätt kräva – och alldeles särskilt borde de som representerar folket i den lagstiftande församlingen göra det!!! – är att Migrationsverket gör sitt jobb som den statliga myndighet den är!  Migrationsverket ska följa utlänningslagen och relevanta konventioner. Tillsyn, eller snarare kontroll och genomlysning av hur verket sköter sitt uppdrag görs ju redan genom att alla ärenden där beslutet är negativt (så gott som), överklagas till migrationsdomstol som har sista ordet. Menar Emma Henriksson, KD, att den här Asylinspektionen ska ha överhöghet över domstolen? Nu snurrar det rejält. Ska KD:s Asylinspektion förresten också kontrollera Riksrevisionen, som ju redan kontrollerar hur olika verk och myndigheter sköter sina uppdrag? Och vem tycker Emma Henriksson och KD ska inspektera Asylinspektionen, någon måste väl då kontrollera även den? Vad säger migrationsdomstolen och hela rättsväsendet, om att KD föreslår att deras domar ska ”inspekteras” av en KD-inspektion?

Allmänna kommentarer till vad Emma Henriksson skriver:

EH: Sverige tar ändå ett större ansvar än de flesta länder i vårt närområde. Det är praktisk medmänsklighet och något vi kristdemokrater står upp för.

Min kommentar: Nej, det gör Sverige inte! Andra länder tar betydligt större ansvar för sina länder, sitt folk och för de asylsökande som har lagstadgad och konventionsenlig rätt att få skydd! Sverige tar inte ansvar för vare sig för sitt folk och sitt lands framtid eller – minst lika hemskt – för dem som kommer hit och hamnar i utanförskap och isolering från samhället. Sverige tar inte heller ansvar för att de som inte ska vara här lämnar landet. Det är Sverige som är att klandra, inte ”de flesta länder i vårt närområde”, de ”står upp för” att deras lagar efterlevs och att man stävjar asylbedrägerier till förmån för dem som har skyddsbehov.

EH: Men mer måste göras, bland annat för ensamkommande flyktingbarn och för att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Ingen människa på flykt ska på felaktiga grunder avvisas.

Min kommentar: Det kommer inga ensamkommande ”flyktingbarn” hit överhuvudtaget! Det kommer minderåriga asylsökande och det kommer väldigt många som säger sig vara minderåriga men inte är det. De har sällan flyktingskäl (men i en del fall skyddsskäl), därav är det också fel att kalla dem något som börjar på ”flykting”. I två grannländer visade det sig, när man började  åldersbedömningar, att antalet som sade sig vara under 18 år minskade med 65 procent (läs här och här).

När jag besökte en modersmålsklass för just sådana här unga asylsökande, påstått minderåriga män (det handlar oftast om unga män), som alla påstod sig komma från Afghanistan vilket inte var sant eftersom de allra flesta var från Iran och därmed inte hade de skyddsskäl som de ljugit om att de hade mot Afghanistan, visade det sig att av 12 elever var 0 (noll) under 18 år. Den äldste var 31 år gammal. Läraren, som ju talade med alla sina elever och hade bra koll på varifrån de kom, varför de kommit (ingen hade asylskäl) och hur gamla de var, sa att av alla de över hundra elever han haft de senaste 1,5 åren så var högst, och han upprepade det med skärpa: ”högst 3 procent under 18 år”. Detta ska Migrationsverket ta ansvar för och klara att hantera, som man gör i övriga nordiska länder, det behövs ingen Asylinspektion av KD-modell för det!

EH: Vi måste också i olika sammanhang våga ställa högre krav på övriga europeiska länder att ta ett större ansvar i flyktingfrågan.

Min kommentar: Megalomani i kvadrat och kubik! ”Vi, svear och gutar och nysvear och nygutar av Guds nåde, vi det utvalda folket i riksdagen i den humanitära stormakten Sverige måste våga (?) ställa högre krav…”. Har Gud Fader gett svenska och nysvenska personer som engagerat sig politiskt, satts upp på listor (inget äkta personval här, inte) och lyckats hamna i Sveriges riksdag, rätt att ”kräva” något av andra suveräna stater? Hur skedde det? Via stentavlor som levererades direkt från Moses stenhuggeri? Står det hugget på de här stentavlorna att ”Ni, gode svenske och utländske män och kvinnor som hamnat i Sveriges riksdag, ni har en gudagiven rätt att pådyvla er åsikt, det som ni ser som ansvar, på andra länder”? 

Slutligen: Det här är bland det mest huvudlösa förslag jag har tagit del av på mycket länge. Låt mig komma med ett motförslag:

Bästa riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar i alla partier!

Läs och ta till er vad högutbildade, kompetenta och engagerade miggor som arbetat länge med asylärenden, under sju år berättar om asyleriet, inifrån Migrationsverket! Där har ni er inspektion, packad och klar. Var så goda! Jag har gjort jobbet och samlat miggornas välskrivna och insiktsfulla berättelser, skrivna på deras fritid och i hopp om att någon ansvarskännande politiker någon gång ska börja ta till sig det de rapporterar om.

Här kan ni beställa böckerna med miggornas berättelser från januari 2008 till mars 2014 (två delar). Läs och begrunda! Vill ni inte köpa böckerna så kan ni här läsa alla texter som skrivits av miggor och som finns på bloggen.

© denna blogg. Var vänlig respektera det och var vänlig änka alltid till detta originalinlägg om ni citerar – kort – ur texten. Tack!

 

Head of the Muslim Educational Centre of Oxford: “We want to make a burka-free Britain. We should follow what France and Belgium have done.”

I slutet av den här texten kan man läsa om att Europadomstolen den 1 juli 2014 fattat ett beslut i frågan om huruvida Frankrike har haft rätt att förbjuda heltäckande klädsel, dvs sådan som täcker ansiktet och gör personen oidentifierbar på allmän plats. Men först:

I en artikel den 19 juli 2014 med rubriken Muslim groups slam new call for UK burka ban på Al Arabiya News sajt, kan man bland annat läsa följande (det är en lång artikel och för att ta del av hela texten kan man klicka på artikelrubriken ovan):

Dr Taj Hargey, an imam and head of the Muslim Educational Centre of Oxford on Thursday launched a campaign to ban full face coverings, including the niqab, from being worn in public.

“We want to make a burka-free Britain,” he told Al Arabiya News. “We should follow what France and Belgium have done.”

Hargey argues that the full face veil fuels “social segregation and community apartheid.”

Hargey told Al Arabiya News that the practice of wearing the full face veils is “totally ridiculous,” and a key aim of his campaign is to get 100,000 signatures on an official petition, which would then oblige the UK Parliament to debate the issue.

“No one – including women – has an unqualified right to dress how they like in public,” he said. “You or I could not walk down the street naked, or wearing just socks.”

Det är bra att länderna inom EU blir tydligare med att icke-muslimska länder i väst inte kommer att tillåta att kvinnor bär burkor och niqaber eller annat som täcker deras ansikten, alltså att man inte accepterar att någon döljer sin identitet på allmän plats, vare sig i en burka eller med en niqab. Så här säger imamen Taj Hargey:

There is nothing in the Quran that requires people to mask their faces, and that face veils promotes “gender disparity” and can cause health complains due to a lack of vitamin D.

Hans kampanj omfattar också andra ansiktsbeklädnader så som balaklavas – skidmask, väpnarluva, rånarluva, eller hjälmunderlag är ett slags mössa med skydd även för ansiktet. Och han hävdar att ingen har rätt att vara anonym på allmän plats.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har bekräftat att det inte är en mänsklig rättighet att bära plagg som täcker ansiktet och att det därför är okej för Frankrike att förbjuda burkor och niqaber i samhället. Sedan beslutet kom planerar också Österrike, Norge och Danmark att införa förbud för dessa ansiktstäckande plagg; Belgien har redan infört förbud år 2011, liksom Barcelona i Spanien.

Ur domen:

While the Court was aware that the disputed ban mainly affected certain Muslim women, it nevertheless noted that there was no restriction on the freedom to wear in public any item of clothing which did not have the effect of concealing the face and that the ban was not expressly based on the religious connotation of the clothing in question but solely on the fact that it concealed the face.

Som sagt: Det tillhör inte västerländsk kultur att täcka sina ansikten och den som flyttar till – och ämnar leva i – ett västerländskt land måste respektera det. Det är utmärkt att Europadomstolen har sagt sitt, så att alla länder i EU kan se till att det här bruket inte får fäste i västerländska samhällen.

Intressant men, måste jag säga, föga förvånande, är att en av de två domarna i Europadomstolen som hade en delvis avvikande mening var svensk…

© denna blogg. Vid ev korta citat eller uppslag till nya texter, var vänlig länka till detta inlägg.

Syriska asylsökande: ”They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.”

Sverige har, som enda land i EU, lovat alla syrier (!) permanenta uppehållstillstånd om de tar sig till Sverige. Varje syrier vet det, både den som sedan länge bor någon annanstans och inte alls flyr från krigsliknande situationer (som heller inte råder i hela landet) och den som klarar att ta sig hit från Syrien och faktiskt har skyddsskäl.

Syrier, som vi träffade på Blinkarps asylboende, berättade att det annonseras i tidningar och i andra sammanhang i Syrien att den som vill ha permanent uppehållstillstånd och allting betalt ska ta sig till Sverige. De menade att det skapat ett enormt tryck på Sverige eftersom det kommer så många som inte har något här att göra. En av syrierna, som varit här i fyra månader, sa att han tycker att det är kaotiskt i Sverige och att det är helt fel att tro att alla syrier som kommer hit är i behov av svenska permanenta uppehållstillstånd. Han undrade varför Migrationsverket inte noggrannare utreder vilka de beviljar livslång försörjning, bostäder, skolgång för barnen etc.

I don´t understand why the Sweden is doing like this. Many Syrians they already have permit and also some have already citizenship in other countries. So why they come to Sweden? Why the Sweden let him to stay here?

I en artikel i Helsingborgs Dagbladet den 18 juli kan man läsa:

Said Hassan kommer från Damaskus i Syrien. Tillsammans med sin fru och två döttrar har han varit på flykt i flera år. Efter en längre vistelse i Egypten och en resa med båt över Medelhavet som tog flera dagar hamnade han i Italien. Därifrån till Sverige.
—————–
– Jag är så glad för att vara här. Sverige är underbart, säger han. Så annorlunda från resten av Europa. Folk är vänliga, respektfulla. Här finns en framtid för mina barn, säger han och lägger armen om sin dotter.

I artikeln finns inget ifrågasättande, ingen reflektion över varför Said Hassan och hans familj kommit till Sverige som asylsökande, trots att de inte kommer från det krigshärjade Syrien utan – uttryckligen – under lång tid, i flera år, har bott utanför landet. Dessutom: första asylland är ju Italien, det påpekas inte heller i artikeltexten; alltså att det torde vara där som familjens begäran om uppehållstillstånd (asyl handlar det ju inte om), ska handläggas. Familjen har alltså lämnat Syrien och flyttat (det är skillnad på ”flyttat” och ”flytt”) därifrån och bland annat bott länge i Egypten. Att de sedan tar sig därifrån till Sverige torde ju inte handla om ”flykt från Syrien”! Och det som flera syrier på Blinkarp sa verkar stämma på pricken när man läser det sista stycket om hur underbart Sverige är och att här finns en framtid för barnen, nämligen att:

They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.

Syrierna som sa det skattade lite och sa att svenskarna är konstiga som vill att alla ska flytta hit och undrade varför svenska regeringen släppte in så många människor som de inte ens kan få in ordentligt i samhället och som det inte finns ens bostäder åt. Dessutom undrade en av dem hur man i Sverige tror att de som är kriminella och som har begått hemska dåd i Syrien och kommer hit och ges uppehållstillstånd, tänker leva här. Om vi tror att terrorister och mördare och andra kriminella ska leva på ett annat sätt här än i Syrien. Han kunde inte förstå varför Sverige ger sådana människor uppehållstillstånd och när de frågade mig kände jag ett sådant obehag att jag sa att jag inte är svensk och att i mitt hemland skulle det inte ske. Det kändes lite fegt, men jag visste inte vad jag skulle säga. Sedan påpekade jag dock att både miggorna och jag i många år försökt få svenskarna att ta ansvar och börja agera utifrån sin egen utlänningslag och för sitt lands och folks bästa, men att de som har makten av någon anledning helt enkelt inte vill lyssna. Det tyckte han som frågade och två andra som deltog i samtalet, var ”crazy”.

Och nu kommer den nödvändiga, stämma-i-bäcken-brasklappen: ”Ja, det finns  syrier som kommer direkt från Syrien. Ja, det finns bland dem personer som behöver skydd (läs en av miggornas inlägg nedan, från den 6 maj 2014).”

Lästips:

En migga: ”Jag får frågor om hur de kan föra in sina pengar från Syrien till Sverige. Dessa frågor ställs av personer som samtidigt till Migrationsverket deklarerar att de är helt panka och måste få dagbidrag för att kunna äta!” – 3 januari 2013

En migga: ”Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder. – 3 maj 2013

En migga: ”Syrierna har behov av skydd och då ska vi vara generösa. Tyvärr är de flesta asylsökande inte i behov av skydd utan försörjning.” – 4 september 2013

En migga: ”Just nu har vi armenier som har dubbla medborgarskap, men som menar att de måste få PUT i och med att de bott i Syrien och flytt därifrån – även om de flydde hit via Armenien och inte har något skyddsbehov gentemot Syrien.” – 16 september 2013

En migga: ”Syrier anges som till 89 procent passlösa.” – 3 oktober 2013

”Om situation är som på det boendet vill jag hellre åka till Syrien.” – 1 februari 2014

En migga: ”Vi beviljar asyl till syrier som om de hade skyddsbehov gentemot ett land de inte ens är bosatta i och därmed alltså inte har skyddsbehov gentemot!” – 5 mars 2014

En migga: ”Konsekvensen blir den, att en person som söker asyl med falska handlingar mycket väl ändå kan få permanent uppehållstillstånd, i synnerhet när det gäller sökande som uppger sig komma från Syrien.” – 19 april 2014

En migga: ”Men de allra flesta asylsökande som jag har träffat, som sagt sig vara från Syrien, är äkta syrier som lidit mycket under kriget.” – 6 maj 2014

En migga: ”Varför berättar inte de styrande om det accelererande asylmissbruket?” – 11 juli 2014

© denna blogg. Vid ev citat var vänlig länka till denna blogg.

 

Expressenchefer: ”Nu får du sluta skriva om Gud i vår tidning”.

Marcus Birro kommenterar vad Nathan Shachar har sagt tidigare i programmet Danmarks Röst den 17 juli (läs först här):

Jag kan ta ett konkret exempel för att stryka under den här bilden Nathan Shachar har, med andra ögon mot Sverige. Jag skriver ju krönikor i en av Sveriges största tidningar, Expressen, och har skrivit väldigt mycket om Gud och tro. För några månader sedan ringde Expressens chefer och sa att: ”Nu får du sluta att skriva om Gud i vår tidning”. Då kunde jag ändå visa för dem – vilket de visste, naturligtvis – att varje gång under de här åren som jag har skrivit om Gud, så har det genererat uppemot 60.000, 70.000 länkar på Facebook och sådant och det är väldigt mycket. Och detta vet de ju om, och ändå så ber de mig, eller de säger till mig att ”vill du behålla ditt jobb så får du sluta skriva”. Det är ju så att det finns i media sådana starka sekulariserade röster som ber sådana som mig att skuta skriva.

Jag ska ta ett annat kort exempel om en krönika som jag skrev om att kristna är den religiösa grupp som är i särklass mest förföljd i världen. Och det tror jag inte att många i Sverige ens har en uppfattning om för i Sverige så är man som vit, heterosexuell, kristen man alltid i en sorts överläge. Så jag skrev en krönika, ingen märkvärdig krönika men eftersom ingen annan skrev den så fick jag väl göra det. Och så hade jag en mening i mitten, en mening där jag skrev: ”I Mellanöstern är det militanta muslimer som fördriver kristna”. Och den meningen skulle fyra chefer be mig ta bort innan tryck. Jag stod på mig hela vägen upp och jag fick sedan igenom den här krönikan. Och den krönikan blev den mest länkade som Expressen hade förra året. Jag mötte en syriansk familj som stod och grät utanför min port och som hade fått den meningen översatt. De vill tacka för att någon – i den här inte på något sätt märkvärdiga krönikan – att någon hade med en mening berättat om deras liv och varför de hade hamnat i Sverige. Och när jag meddelade det till de här fyra cheferna som ville stoppa den, då får jag mejl tillbaka där de skriver: ”Åh vad roligt, det var ju tur att vi tryckte den”!

© denna blogg. Vid ev citat ur texen, var vänlig länka till detta inlägg.

Nathan Shachar i Danmarks Röst

Radioprogrammet Danmarks Röst presenteras så här:

Ett dagligt debattprogram till svenskarna, om allt som de inte kan, vill eller får tala om i svenska medier. Inspirerad av Voice of America, som under kalla kriget sände radio in över järnridån, vill Radio24syv transmittera radiosignaler över Öresund till svenska lyssnare så att de får möjlighet att diskutera alla de tabubelagda ämnen, som de inte kan, vill, eller får diskutera i de svenska medierna.

Programmen, som bär titeln ”Danmarks Röst”, leds av historikern och debattören Mikael Jalving, som tidigare har tampats med det svenska i boken ”Absolut Sverige – en resa i tystnadens rike”.

I avsnittet den 17 juli medverkade dels författaren och krönikören Marcus Birro; dels Nathan Shachar, Mellanösternkorrespondent för Dagens Nyheter. För att det som sades av dessa två herrar inte ska försvinna i bruset, är deras uttalanden nedtecknade så att man kan läsa dem här även efter att programmet är borta.

Här är det Nathan Shachar som pratar om Sverige (läs här vad Marcus Birro hade att säga).

Man kan, om man uttalar sig fel i fel nyckelfrågor, till och med sätta sin karriär och sina möjligheter på spel. Så pass svårt har det blivit. En sak som jag ständigt hör från svenska kollegor och intellektuella är: ”Du är lycklig sim inte lever här. Vad du är lycklig som inte behöver ta hänsyn till alla de här skrankorna, till alla de här minfälten där vi ska manövrera.” De har också åsikter och saker på hjärtat men de vet att i längden så är det säkrast att ligga lågt och hålla tyst.

Det finns många ”heta” frågor i Sverige. En fråga är naturligtvis invandringen, en annan är skillnader mellan kvinnor och män. Och en annan fråga är de mycket skumma relationerna mellan Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin, där det också finns ett tabu.

Det finns många tabun och det finns den här vänsterns relativa förståelse för  religiösa minoriteter. Jag tror inte att det är en äkta förståelse för religion utan det är ett utslag av multikulturalismen. Man bejakar minoriteter, och därmed också religiösa sekter  religioner. Av princip, inte för att man har någon förståelse för religiöst liv och religiösa behov.

Det hör bidrar ju ofta till stor kritiklöshet mot vissa religiösa yttringar. Ett groteskt exempel var ju det är med Jesus-utställningen i Uppsala domkyrka 198 där en fotoutställning skildrade Jesus som homosexuell. Det drevs igenom naturligtvis då, för att få beröm av den radikala vänstern, trots de kristnas egna protester. Det här var alltså de människor som till varje pris ville sälla ut Jesus som homosexuell i kyrkan. Det var personer som, naturligtvis, hade ingripit om någon hade velat stämpla Mohammed som homosexuell i en moské… Det är en stor förljugenhet och dubbelmoral också som ligger i botten.

Här bryter programledaren Mikael Jalving in och säger:

När man ser din lista – invandring, relationer mellan kvinnor och män, läkemedelsindustrin, – i andra länder är det ju normala frågor, det är ju inget speciellt. Man måste diskutera invandringen liksom man måste diskutera trafikpolitiken.

Nathan Shachar fortsätter:

Jag som levt en stor del av mitt liv i invandringsländer är verkligen inte blind för invandringens positiva sidor. Problemet i Sverige är att debatten riktar en teologisk debatt där man stämplar varandra som kättare och otrogna och rasister, i stället för att försöka göra det bästa av situationen. De mest fanatiska invandringsapostlarna i svensk debatt nöjer sig inte med att bejaka invandringen och säga att det är vår skyldighet att ta emot förföljda människor från Syrien, utan de fabricerar falsk statistik för att övertyga allmänheten om att invandringen är lönsam! Det är en stor skillnad mellan ett moraliskt engagemang och en systematisk förvrängning av fakta. Det kan ju hända att vi måste ta emot människor av moraliska skäl, men vi ska inte inbilla oss att det för den skull är lönsamt!

© denna blogg. Vid ev citat ur texen, var vänlig länka till detta inlägg.

Finland. Flest uppehållstillstånd beviljas av arbets- och familjeskäl

OBS! Dessa siffror gäller inte asyl- eller flyktinginvandring!

Migrationsverket i Finland meddelar den 17 juli bland annat att man under perioden januari – juni 2014 beviljade sammanlagt 7.887 uppehållstillstånd. Totalt 83 procent av alla beslut var positiva.

Största delen av tillstånden beviljades, såsom tidigare, på grund av arbete och familjeband. Sammanlagt 41 procent av uppehållstillstånden beviljades på grund av familjeband och 35 procent av tillstånden beviljades för arbete.

Det största antalet ansökningar lämnades in av ryssar, indier och kineser. Ukrainska och ryska medborgare beviljades flest uppehållstillstånd för arbete.

Nästan 60 procent (1.730) av alla ansökningar som gjorts på grund av arbete gällde sådant arbete som kräver delbeslut. Ett delbeslut fattas av arbets- och näringsbyrån som först prövar om arbetet i fråga är sådant att det skulle finnas arbetstagare inom EU för att utföra arbetet.

Det näst största antalet ansökningar (597) lämnades in av specialister och det tredje största antalet (281) av forskare. Ukrainska (502) och ryska (286) sökande beviljades flest uppehållstillstånd för arbetstagare, medan indier beviljades flest uppehållstillstånd för specialister (444).

Under det första halvåret 2014 beviljade Migrationsverket 1.510 uppehållstillstånd för arbetstagare, 596 uppehållstillstånd för specialister och 243 uppehållstillstånd för forskare.

Det tredje största antalet uppehållstillstånd, totalt 1.652, beviljades studerande. Högsäsongen för ansökningar av studerande infaller vanligen i mitten av sommaren och syns därför inte i statistiken från det första halvåret. Antalet ansökningar av studerande förväntas vara mycket högre i slutet av året.

För undvikande av missförstånd upprepas:
OBS! Ovanstående text handlar inte om asyl- eller flyktinginvandring!

Kort information om asylsökande
Under perioden 1 januari – 8 juni 2014 beviljade Migrationsverket i Finland 379 asylsökande uppehållstillstånd. 183 personer beviljades asyl, dvs flyktingstatus. Sammanlagt 562 asylsökande fick således positiva beslut på sina ansökningar.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till detta inlägg.

 

EASO Quarterly Asylum Report Q1 2014

Ur EASO Quarterly Asylum Report Q1 2014

Germany, France and Sweden were the main countries of destination, receiving 55% of all asylum applicants registered in the EU+.

Germany and Sweden continued to receive more than half of Syrian applicants (53%).

In Q1, Germany, France and Sweden were the main countries of destination, receiving 55 % of all asylum applicants registered in the EU+, with France becoming the second main receiving country.

Germany (21.285, 23 % of the total), France (16. 685, 18 % of the total), and Sweden (10.035, 11 % of the total) recorded the highest number of first instance decisions in Q1 2014 and produced more than half of all decisions issued in the EU+.

In Sweden (79 % of 10,035 = 7.928) more than half of the decisions issued during Q1 2014 at first instance were positive. In Denmark 51 % of 1.650 = 841 decisions were positive at first instance, in Norway 67 % of 2.130 = 1.427 and in Finland 57 % of 550 = 313 decisions were positive at first instance.

Germany, France and Sweden received together 87 % of all the applications made by Western Balkan nationals in Q1 2014.

Germany, France and Sweden are also the ones coping with the largest caseload of WB applicants registered at the end of March 2014.

As observed in 2013, during Q1 2014, the protection rates issued to Afghan applicants across EU+ countries differed significantly. Italy, Switzerland, France and Sweden were the only countries granting protection rates above the EU+ average of 63 %.

EASOs kvartalsrapport kan läsas i sin helhet här.

 

En polis: ”De har stött på flera fall där personer, som uppehåller sig utan giltigt tillstånd i Sverige, ändå har kunnat ta del av arbetsförmedlingens stödinsatser med både utbildningar och nystartsjobb.”

Det kom ett mejl från en polis som i sitt arbete bland annat har gjort gemensamma arbetsplatskontroller (inre utlänningskontroller) med polisens utlänningsenhet och skattemyndigheten. Där har polisen kontrollerat uppehållsrätt, arbetstillstånd med mera och Skatteverket har kontrollerat personalliggare eller kassaregister beroende på vad det är för typ av bransch. Det är ju lätt att ana hur mycket det fuskas när man har lite koll på taxerade inkomster med mera. Så här skriver han:

Jag måste säga att jag uppskattar din blogg. Jag arbetar inom polisen och kommer då ibland in på invandringsfrågor och utlänningslagen så jag vet en del om hur det ser ut. Din blogg kompletterar mycket väl.

Det är intressant med din lilla artikelserie om besöket på Blinkarp. Jag hoppas att du även kompletterar den med kostnaderna för detta flyktingboende. Jag kan tänka mig att det är hiskeliga summor och att Attendo då, med sin begränsade personal har en extremt god vinstmarginal (som säkert trollas bort med räntesnurror eller på andra sätt).

Jag skulle också önska att det fanns en liknande blogg om Arbetsförmedlingens verksamhet. Där verkar finnas en mängd tvivelaktiga stöd och beslut eftersom de anställda inte hinner med och de pressas uppifrån att spendera pengar på tvivelaktiga insatser, ungefär samma situation som inom Migrationsverket.

Färsk information från den lokala utlänningsenheten: De har stött på flera fall där personer, som uppehåller sig utan giltigt tillstånd i Sverige, ändå har kunnat ta del av arbetsförmedlingens stödinsatser med både utbildningar och nystartsjobb. Vad gör arbetsförmedlingen egentligen för kontroller? Är det något våra skattepengar ska gå till?

Ett stort problem för både arbetsförmedling och arbetsgivare som ska anställa någon är ju att de som kommer hit på arbetstillstånd får vanliga personnummer. Vid de flesta kontroller jag gjort så uppvisar personerna med arbetstillstånd ett vanligt id-kort från Skatteverket. Jag kan förstå om många arbetsgivare inte förstår att de behöver kontrollera med Migrationsverket att personen faktiskt har uppehållstillstånd eller arbetstillstånd att jobba på valfri arbetsplats.

Kommentar: Sverige är det enda land jag vet där det efterfrågas fristående bloggar som kan föra ut vad anställda vid statliga myndigheter har att berätta om myndighetens tillkortakommanden, inkompetens och oförmåga att agera enligt lagen!

Ovanstående är inte det enda mejl jag har fått med förslag eller begäran om att starta nya bloggar där myndighetsanställda kan komma till tals utan att riskera sina jobb och kanske sina liv sådana de ser ut hittills. Anställda vid Försäkringskassan, kommuner, HVB-hem med flera finns bland dem som skrivit.

Det som sker i Sverige är inte normalt i västliga demokratier. Folket ska kunna lita på att myndigheter sköter sina uppdrag i enlighet med de lagar som finns! Tyvärr visar det sig gång på gång på gång att svenska folket inte kan lita på att så sker. Men det låtsas de så kallade ansvariga (regering och riksdag men också samhällsdebattörer) inte om. Så länge jag lever kommer jag inte att förstå varför Sverige blivit så avvikande och varför man accepterar att det är så.

© denna blogg. Vid kort citat, var vänlig länka till detta inlägg.