Artikeln Hur många ensamkommande barn är vuxna? var vid detta inläggs skrivande mest läst och mest delad på Svenska Dagbladets sajt.
Jag skrev mitt förra inlägg – En migga: ”Handledsröntgen visade att den sökande var minst 19,9 år gammal.” – med anledning av den artikel som var publicerad samma dag i Svenska Dagbladet: Hur många ensamkommande barn är vuxna?
Åtta timmar senare har en storm av mejl landat i e-postkorgen (skickade via kontaktformuläret under Info). en hel del har tweets har rört artikeln och den har förstås också kommenterats på Facebook. Bland mejlen fanns ett från en man som for ut ganska rejält mot mig och som också slängde in de vanliga triggerorden som man numera bara blir trött på. Ävenså sades jag sakna empati och inte bry mig om barn. Efter en intensiv korrespondens fram och tillbaka där jag bland annat sa att man inte kan kasta ur sig vad som hest utan täckning, verkade det dock som om vederbörande insåg att han inte kunde sitta och pådyvla mig en massa epitet som inte alls stämmer. Vi skildes åt i en någotsånär lugn ton och det kändes bra.
En legitimerad läkare, tidigare överläkare inom barnmedicin med tillväxt som subspecialitet (så presenterade hon sig – som hade många synpunkter och en klar åsikt och näpste mig rätt skarpt, skrev, när jag tackade för feed back och sa att jag skulle lägga ut hennes synpunkter på bloggen:
Att vara på din blogg intresserar mig ringa.
Hon var intresserad av att skriva till mig och uttrycka sina åsikter, men inte av att även andra skulle få ta del av vad hon hade att säga, vilket är lite märkligt.
Läkaren har inte skrivit till mig anonymt (det hade ju varit konstigt), men eftersom hon säger att hon inte är intresserad av att ”vara på min blogg” så skriver jag, efter visst funderande eftersom en del läsare blir provocerade av ”anonyma källor”, inte ut hennes namn. Däremot kan jag utan vidare delge mina bloggläsare vad en överläkare inom barnmedicin med tillväxt som subspecialitet har att säga efter att ha läst min text i Svenska Dagbladet. Bland annat:
Din inlaga förvånar mig något mot bakgrund av den ordväxling på ”Brännpunkt” som fördes i våras om jag inte minns fel.
Kommentar: Nu är det ju inte så att jag har skrivit min artikel i tidningen med tanke på någon ordväxling på Brännpunkt i våras, som jag inte ens har någon aning om vad den handlar om. Det här blev helt obegripligt för mig
Vidare:
Det finns vissa mätmetoder som tagits fram i enstaka populationer (Norden, Tyskland) endast för att avgöra om en persons ”tillväxt” inom populationen motsvarar den förväntade. Dessa mätmetoder kan absolut inte användas ens i Norden eller Tyskland för att bestämma individens ålder! Man kan inte ens använda dessa kurvor för att bedöma om en individ från annat område på jorden uppvisar förväntad tillväxt under barndomsåren.
Således blir sanningen den att både Finland och Danmark är ute i ogjort väder med sina bedömningar.
Kommentar: Jaha, så då är Finland och Danmark (hur det är med Norge är oklart) inkompetensförklarade, trots att det enda landet av de fyra nordiska länderna som inte klarar att hantera åldersbedömningar av ”ensamkommande barn” är den humanitära stormakten Sverige…
Märkligast är att denna tidigare överläkare skriver:
Det är ju helt enkelt så att det inte finns några som helst ”sanna” mätmetoder som kan ange en persons exakta ålder.
Kommentar: Bekymrad undrar jag var har hon fått det ifrån att någon skulle ha påstått att det finns metoder som kan mäta personers ”exakta ålder”? Jag har då aldrig någonsin hört någon enda person påstå det, inte ens den mest okunniga.
Hur som helst kan man konstatera att:
Hittills i år – t.o.m. den 30 september – har det till Sverige kommit 5.000 asylsökande som säger sig vara ensamkommande barn med asylskäl.
Till Norge har det kommit 880 under samma tid. Till Danmark (t.o.m. 31 augusti) 426 och till Finland (t.o.m. 31 augusti) 120 påstått eller faktiskt ensamkommande minderåriga.
Någon (annan än jag och en handfull till) borde väl börja undra lite över varför det kommer 5000 ”barn” till Sverige och inte ens 1000 till något annat nordiskt land. Kan detta ha något med saken att göra:
Om man är ett asylsökande barn så prövas man som barn (fortfarande måste man förstås ha asylskäl, bara det faktum att någon är under 18 år är inte detsamma som automatiskt uppehållstillstånd) i Norge, Danmark och Finland, men inte om man är vuxen.
Om man är vuxen och påstår sig vara barn så prövas man som barn i princip hur gammal man än är. I Sverige.
Jag hoppas att dessa viktiga frågor kan diskuteras lugnt och sansat och utan invektiv, osanna och okunniga påståenden och påhitt gripna ur luften. Frågorna är för viktiga för det.
Här finns en del texter av miggor och andra som tar upp olika aspekter av ”ensamkommande barn”, alltså faktiskt och påstått minderåriga asylsökande:
Anställd vid hem för ensamkommande minderåriga asylsökande: ”Jag kan inte med gott samvete fylla i information som du vet inte är korrekt.” – 27 april 2012
Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 19 maj 2013
En migga: ”116 av 134 påstått minderåriga bedömdes inte vara minderåriga.” – 9 oktober 2013
Varför anmäls inte åldersbedrägerier bland påstått minderåriga asylsökande? – 2 december 2013
En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014
En migga: ”Men det hade varit bättre om domen kommit långt tidigare!” – 30 mars 2014
En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014
© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till originalinlägget på bloggen.
Filed under: Allmänt, Asyl&Migration, Samhälle | Tagged: asylsökande, asylskäl, åldersbedömning, Danmark, Finland, miggor, minderåriga, minderåriga asyl, Norge, Sverige | Kommentarer inaktiverade för Tidigare läkare inom barnmedicin: ”Det är ju helt enkelt så att det inte finns några som helst ‘sanna’ mätmetoder som kan ange en persons exakta ålder.”
Merit Wager 