En migga skriver igen. En av dessa kunniga, välformulerade, oförtröttliga miggor som, liksom jag har gjort men inte längre gör, när en omöjlig förhoppning om att någon ansvarig, någonstans, någon gång ska börja se det stora asyl & migrationsområdet som verkligt viktigt. Som, liksom jag har gjort men inte längre gör, hoppas att de politiker som kan läsa andra texter än enkla Aftonbladet- och Expressen-dito, också ska göra det.
Se helheten – eller sitt kvar i hörnet
För att komma till poängen måste jag ta det från början.
En gång i tiden lärde vi oss om Ondskans Axelmakter. I dag vet vi att djävulen bor i Raqqa (säte för Daesh). Och att alla smådjävlar – filialer, allierade eller bara allmänt inspirerade – hämtar sin energi därifrån. Jag är tämligen förvissad om att Peshmergas på marken – som idag dessutom, trötta på att vänta på den irakiska armén, dragit igång operationen mot Mosul – och Koalitionen i luften kommer att banka Daesh sönder och samman i Irak under detta år. Och de kurdiska försvarsstyrkorna i Kobane har snart i princip bara kvar att utropa den lokala segern. Och många Daesh kommer att modfällda av nederlaget, söka sig någon annanstans. Tillbaka till sina hemländer, som gömda någonstans, eller som asylsökande i falsk identitet. Men Djävulen bor fortfarande i Raqqa, och sprider sitt inflytande till Jemen, Egypten, Libyen, Somalia, Nigeria, Mali. Syrien är en ”failed state”, liksom Afghanistan, Somalia, Sudan. Syrien som började hela inbördeskriget med en befolkning på mer än 20 miljoner. Och för att knäcka den syriska nöten krävs antingen en politisk lösning – som ingen kan förklara hur den skulle se ut – eller en regelrätt markinvasion. Som det inte heller finns stöd för. Så Djävulen kommer att bo i Raqqa i många år. Jag upprepar – i många år. Och människor flyr, Från MENA och till oss. Deras europeiska grannar. Oavsett hur många xenofobiska dårar som gapar och skriker på europeisk mark.
Och konsekvensen kommer till Europa under många år framöver.
1) Statistiken för asylsökande i EU under första halvåret 2014 ser ut så här: Asylum statistics, Eurostat
2) Och vägarna ser ut så här: Facts and Figures on the arrivals of migrants in Europe. What is smuggling of migrants?
3) Och under detta tryck så är det ingen hemlighet att mottagandet kollapsat i de närmast berörda – Italien, Malta och Grekland – och att Dublinreglerna också kollapsat. Grekland har varit på fallrepet länge och skickar nu tillbaka asylsökande till Turkiet; Malta är på väg att sjunka i Medelhavet; och Italien släpper igenom många asylsökande så att de istället kan söka sig vidare norrut. Så enheten är borta. Som konstateras här: EU refugee policy: every man for himself
4) Och så här tyckte EU-kommissionären den 13 januari: Recent human smuggling incidents in the Mediterranean
5) Och så här tyckte en av de ansvariga EU-parlamentarikerna den 21 januari: Europe is in crisis when it comes to migration flows – German MEP
6) Och så här tyckte Gordon Brown den 20 januari: We are failing the children of Syria and Lebanon. This tragedy is avoidable
7) Och här intervjuas en smugglare den 9 januari, plus en del om responsen från Turkiet: Turkey Becoming Major Hub for Human Smuggling
8) Och Sverige? Det ser ut så här enligt statistiken från Migrationsverket
Det finns en del rent panikartade förslag på åtgärder. Ta bort den maritima övervakningen av Medelhavet och lokalt upphäva Schengen (återinföra gränskontroll och för en begränsad tid) genom de temporära reglerna i EU-Förordning 1051/2013 är två. Jag kan nog garantera att ingen kommer att gå igenom: att ta bort den maritima närvaron i Medelhavet är empatilös och dessutom korkad – det är som att tro att vi får bort trafikdöden genom att ta bort bilbälten, eller att vi blir aktsammare med levande ljus utan brandkår – och konsekvenserna av att lokalt upphäva Schengen är så stora att jag inte ser någon som egentligen vill göra det. Och hur mycket fuffens det än må finnas i asylspåret – reglerna om skyddsskäl är orubbliga och ingen får självfallet hindras från att ansöka om skydd. Och även om vi lägger mer medel till flyktingläger i Kurdistan, Jordanien, Libanon (som nu också är på väg att dras in) och Turkiet så kan vi inte tro att människor i flera år kommer att orka leva i dessa gigantiska läger.
Så vi sitter med Djävulen som bor i Raqqa och som föder smådjävlar, och vi får under många många år framöver ett stort antal asylsökande från MENA. För att lösa detta krävs sammanhållning på EU-nivå, punkt och slut. Och då måste vi för svenskt vidkommande backa bandet en smula.
Det gick inte så bra för Sverige under förra regeringen, med en migrationsminister som återvände med frostskador på kroppen efter att ha försökt övertyga sina ministerkollegor i EU om den svenska modellen för asylprövning. Den svenska modellen… med PUT direkt och i princip en frånvaro av Dublin-förordningen, och en procedur som betyder lång kö till asylintervju och sedan lång kö till kommunplacering i ett utanförskapsområde i någon förort. Inte precis några poster boys för europeisk asylprövning. Jag väntar i sammanhanget på att bred kritik ska komma mot Sverige för hur lång tid det tar numera. Och hur ser det ekonomiska utfallet ut? Det är inte så himmelens svårt att räkna ut: man tar i princip skatteintäkter minus offentliga transfereringar och detta ger antingen ett plus eller minus. Och i Sverige är det minus. Till skillnad mot åtskilliga andra EU-stater. Hur det ser ut i Sverige har ”the one and only” Tino Sanandaji (Alla dessa kurder! Överallt! Visste ni förresten att Pegida tagit ställning mot den kurdiska saken?) visat.
– Som här, lokalt om Sandviken den 1 juni 2014: Invandring lönsam i Sandvikens kommun! (finstilt: ‘om statens och landstingens kostnader exkluderas’…)
– Som här, om vådan av att bland ihop unionsmedborgare som i laglig mening inte är några migranter överhuvudtaget utan just unionsmedborgare som följer ett medborgarskap, och invandring från tredje land: Invandring från utanför Europa inte ens lönsam i Storbritannien
– Och som här, från svenska storstäder, 15 augusti 2013: Invandring och ekonomiskt utveckling i Malmö, Botkyrka och Södertälje
Ser inte bra ut. För vi vet alla att teoremet mycket väl säger oss att rörlighet – vare sig det gäller människor, varor, tjänster – är god i teorin men att det praktiska utfallet sedan måste studeras i det enskilda fallet. Svårare än så är det faktiskt inte. Och det svenska asylmottagandet med därpå följande anhöriginvandring går i 19 fall av 20 till ett redan etablerat utanförskapsområde. För oavsett hur orden än må falla – när glaset är fullt är glaset är fullt. Och glaset må vara gjort av polsk kristall – vattnet kommer likförbannat att rinna över och förstöra bordsytan.
Många inser att något måste göras åt helheten. Det som måste göras inom EU är att man tar ett enhetligt grepp om asylmottagandet. Fördelning mellan medlemsstaterna, baserat på bruttonationalinkomst, befolkning och några andra faktorer. Men likväl en fördelning. Det tar inte bort asylströmmarna till de yttre gränserna, och det tar inte bort all lukraktiv smuggling. Men vi får inte ta bort det förstnämnda, alltså måste vi förstå att det sistnämnda också kommer att vara kvar. Och nota bene: alla smugglare är inte profitsugna iglar som lämnar folk i sticket när det blåser upp på Medelhavet. Vi stämmer däremot upp asylshopping, som kommer att ha en viss inverkan på smuggleriet. Och återställa Dublin. Vi fördelar så att mottagandet i vart fall blir bättre än idag. För detta krävs att alla gör lika.
Och där, ungefär, tog det emot igen. ”Alla göra lika” utesluter idag PUT-landet Sverige (med en ignorans för Dublin) från övriga TUT-stater i EU-familjen. För det var just den saken som var stötestenen. PUT eller TUT. Jag såg nyligen ett av Miljöpartiets språkrör uti riksdagskammaren med en bred gest hävda att det är väl klart att PUT är bättre än TUT… Jaså? Så när PUT ger upphov till så många att det är en matematisk omöjlighet att klara av uppgiften på ett bra sätt, då är det fortfarande bra? Men PUT är bättre än TUT. Och så går cirkelresonemanget vidare, ad nauseam, in statu nascendi.
Så min långa och tröttsamma väg till punkten är denna. Vi är vid vägs ände nu. Nu krävs att alla inom EU gör lika och delar. Och det betyder också att antingen gör Sverige som övriga EU-stater, eller så går vi ensamma. Det är första konsekvensen för Sverige – antingen agerar vi tillsammans eller så står vi ensamma. Den andra konsekvensen är att det kanske inte är alla som följer med i statistik och ekonomiska utfall – men statistiken ser så deppig ut att det inte går att göra ner ens den mest extreme xenofob som visserligen har ett inskränkt synsätt och dåliga motiv men som har rätt i sak. För så här ser statistiken ut.
Och samtidigt bor den förbannade djävulen kvar i Raqqa.
Kommentar: Politiker i riksdag och regering, ni som är ansvariga för hur den svenska asylhanteringen sker; journalister som vill veta mer och alla andra som är intresserade men har svårt att hitta information och fakta själva, läs texten ovan noga. Gå in på de länkade texterna och artiklarna. Läs och begrunda och försök skapa er en bild av hur det ser ut på det här framtidsavgörande området. Avgörande för Europa. Avgörande för Sverige, svenska folket och för dem som tagit sig hit med faktiska och sanningsenliga asylskäl.
© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till den här texten.
Filed under: Allmänt | Tagged: Afghanistan, aftonbladet, anhöriginvandring, asylmottagandet, asylprövning, asylsökande, Dublin-förordningen, EU, Expressen, falsk identitet, Gordon Brown, Irak, Italien, Libyen, Mali, migga, migrationsminister, Mosul, Nigeria, Ondskans Axelmakter, PUT, Raqqa, Somalia, Sudan, Syrien, Turkkiet, utanförskapsområde | Kommentarer inaktiverade för En migga skriver och alla som är ansvariga eller intresserade av frågor kring asylinvandring bör läsa hans text
Merit Wager 