• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    februari 2015
    M T O T F L S
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    232425262728  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Tillägg till föregående inlägg: Ur Migrationsverkets Rättsutredning om asylsökande EU-medborgares rätt till bistånd enligt LMA

Tillägg till inlägget En migga om uppenbart ogrundade asylansökningar: ”Förstår du innebörden av det när de som tigger på gatorna kommer på detta?”

Det förekommer allehanda kommentarer till ovannämnda inlägg på sociala medier, bland annat sedan Johan Westerholm på ledarsidorna.se tagit upp frågan och länkat till min text.  En del av dem visar att de som läst texten inte förstått den. Så här lyder två kommentarer som visar att personerna har missförstått eller inte tillräckligt noga tagit del av texten:

Nä det låter otroligt. Asyl för EU-medborgare? Byt rättsexperter.

Ett EU-land där man har asylskäl skall vara en omöjlighet.

Vad som sades av miggan i den ursprungliga texten var:

profileVi har tidigare inte skrivit in EU-medborgare i asylmottagningssystemet. Men av en ny skrivelse från Migrationsverkets rättsliga experter framkommer att vi inte kan vägra EU-medborgare bostad och bidrag längre.

En migga har ställt följande frågor till Migrationsverkets rättsavdelning:

profileDet finns idag inga tydliga riktlinjer för hur EU-medborgare ska hanteras i mottagningssystemet när de ansöker om asyl eller redan är inskrivna vid mottagningsenhet. Det har gjort att personerna har hanterats på olika sätt vad gäller förmåner enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m. fl. (LMA, Lagen om mottagning av asylsökande) och inskrivning i mottagningssystemet.

För att behandla asylsökande EU-medborgare på samma sätt inom VO Mottagning önskas utredning i följande frågor:

1.   Har EU-medborgare rätt att erhålla förmåner enligt LMA?
2.   Går det att vägra att skriva in EU-medborgare i mottagningssystemet?
3.   Går det att skriva ut EU-medborgare som blivit inskrivna?

I Migrationsverkets Rättsutredning om asylsökande EU-medborgares rätt till bistånd enligt LMA, ges bland annat följande svar:

MIG logoAlternativ 1

  1. Har EU-medborgare rätt att erhålla förmåner enligt LMA?

Enligt ordalydelsen omfattas samtliga som ansöker om asyl (uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande) av bistånd enligt LMA, se 1 § första stycket 1 p, 3 § tredje stycket och 8 § LMA. Det finns inga undantag för EU-medborgare i LMA. Även asylsökande EU-medborgare omfattas har då rätt till förmåner enligt LMA.

  1. Går det att vägra att skriva in EU-medborgare i mottagningssystemet?

Nej, samtliga asylsökande (personkretsen i 1 § första stycket 1. LMA) ska registreras enligt 3 § tredje stycket.

  1. Går det att skriva ut EU-medborgare som blivit inskrivna?

Enligt 2. ovan ska en person vara registrerad. Eftersom rätten till bistånd enligt 12 § LMA upphör när utlänningen lämnar landet, fortsätter EU-medborgare som stannar kvar i landet efter att ansökan om asyl/uppehållstillstånd avskrivs eller avslås, att vara inskrivna och de har även rätt till bistånd.

Om man vill undanta EU-medborgare från att omfattas av LMA, torde en lagändring vara nödvändig.

OBS! Rödmarkeringarna är mina, inte Migrationsverkets. Och här följer resten av texten:

MIG logoAlternativ 2

EU-rätten har företräde framför nationell lagstiftning. En EU-medborgare har inom de tre första månaderna efter inresan rätt att vistas här endast under förutsättning att personen har pass (eller annan motsvarande identitetshandling).

Efter tre månader har en EU-medborgare uppehållsrätt under förutsättning att något av villkoren i 3 a kap. 3 § UtlL är uppfyllt, t.ex. att personen har egna medel för sitt uppehälle. Om en EU-medborgare inte har uppehållsrätt måste personen ha uppehållstillstånd för att vistas här.

Migrationsöverdomstolen har i ett avgörande den 1 april 2009 i mål nr UM 30-09 uttalat att uppehållsrätt och uppehållstillstånd ska ses som två fristående och parallella system för rätten att vistas i Sverige. I MIG 2009 not. 3 fann Migrationsdomstolen att en EU-medborgare med uppehållsrätt kunde vara anknytningsperson i utlänningslagens mening, eftersom han hade rätt att vara bosatt här utan krav på uppehållstillstånd. Prejudikatsvärdet av dessa avgöranden är dock begränsat.

Utifrån ovanstående finns det visst stöd för att hävda att uppehållsrätt kan jämställas med uppehållstillstånd. Vad innebär detta för de tre frågorna?

  1. Har EU-medborgare rätt att erhålla förmåner enligt LMA?

Enligt 11 § 1. LMA upphör rätt till bistånd när uppehållstillstånd ges. I det fall uppehållsrätt är att jämställa med uppehållstillstånd, har en EU-medborgare som ansöker om asyl inte rätt till bistånd enligt LMA under de tre första månaderna efter inresan – under förutsättning att det finns pass.

Efter tre månader måste något av villkoren för uppehållsrätt vara uppfyllt, t.ex. att EU-medborgaren är arbetstagare eller har egna medel, för att uppehållsrätt ska finnas. Om en EU-medborgare inte har uppehållsrätt kan personen utvisas på denna grund (8 kap. 10 § UtlL).

Om personen inte har egna medel och heller inte har rätt till bistånd enligt LMA, kan följden bli att han/hon går till sociala myndigheter i vistelsekommunen och begär bistånd enligt socialtjänstlagen. Det innebär en ökad belastning på kommunerna (kostnaderna vältras över dit).

  1. Går det att vägra att skriva in EU-medborgare i mottagningssystemet?

I det fall uppehållsrätt är att jämställa med uppehållstillstånd går det att vägra att skriva in EU-medborgare i mottagningssystemet under de tre första månaderna. Om personen efter tre månader inte uppfyller kraven för uppehållsrätt, har han/hon varken uppehållsrätt eller uppehållstillstånd. Personen kan då anses omfattas av personkretsen i 1 § första stycket 1 p. LMA. (Se svaret på fråga 2 under alternativ 1).

  1. Går det att skriva ut EU-medborgare som blivit inskrivna?

Under de första tre månaderna då personen inte behöver ha uppehållsrätt finns det då grund att skriva ut EU-medborgaren. I det fall uppehållsrätt är att jämställa med uppehållstillstånd kan det finnas grund att skriva ut en EU-medborgare efter tre månader under förutsättning att personen har uppehållsrätt.

Att beaktas vid alternativ 2

Som framgår ovan, är rätten till bistånd enligt LMA efter tre månader beroende av huruvida uppehållsrätt finns. Denna rätt är inte statisk utan kan skifta över tid. Det kan således vara svårt att vid varje given tidpunkt fastställa om uppehållsrätt finns. Före den 1 maj 2014 skulle EU-medborgare registrera sig hos Migrationsverket (och därmed bli registrerade i CUD) för att ha bevis för sin uppehållsrätt. Detta gäller inte längre, det finns m a o ingen registreringsskyldighet längre för EU-medborgare och de kommer då heller inte att finnas i CUD och det finns då inget underlag eller handlingar som kan hjälpa till i bedömningen av om det finns uppehållsrätt.

En konsekvens av att registrera EU-medborgare som söker asyl och därmed utge bistånd är att de finns i CUD och eventuella återvändandeärenden kan hanteras bättre. Om personen inte har uppehållsrätt efter tre månader, är detta en grund för utvisning.

Om man väljer alternativet att inte registrera EU-medborgare i mottagningssystemet och därmed inte bevilja bistånd enligt LMA, bör det endast tillämpas på ensamkommande individer och familjekonstellationer där samtliga familjemedlemmar är EU-medborgare. Beträffande familjer där någon/några medlemmar är EU-medborgare medan andra medlemmar är tredjelandsmedborgare, bör samtliga anses ingå i personkretsen i LMA och registreras och därmed ha rätt till bistånd. Detta för att tillgodose att samtliga familjemedlemmar har samma rätt till bistånd.

OBS! Rödmarkeringarna är mina, inte Migrationsverkets.

Vad som egentligen ska gälla tål nog att funderas på och klargöras ordentligt. Väljer Migrationsverket att tillämpa reglerna enligt alternativ 1 så kan vilka EU-medborgare som helst skriva in sig som asylsökande, såvitt jag förstår. Det betyder givetvis inte att de beviljas asyl och kanske hanteras deras ansökningar rentav i en ”snabbfil” som ”uppenbart ogrundade”. Men med det enorma tryck som är på Migrationsverket så är det inte omöjligt att även EU-medborgare blir sittande på asylboenden (och tar upp platser för andra asylsökande som inte automatiskt är ”uppenbart ogrundade”) med rätt till ersättning enligt LMA under en längre tid. Alltså utan att de har de allra minsta asylskäl.

© denna blogg.