Finland. Statsministern om flyktingkrisen, hjälpvilliga helsingforsbor, rasistiska lappar och betydelsen av en vänfamilj

Här följer ett aktuellt axplock av vad som tycks, sägs och görs på asylområdet i Finland.

Finlands statsminister Juha Sipilä, Centerpartiet, säger i en intervju till Yle 30 augusti, att han inte ger invandringsdebatten några höga stilpoäng och att också Finlands ska bära sin del av ansvaret i flyktingkrisen.  Samtidigt tycker han att asylprocesserna måste skötas så, att ingen kan komma att på felaktiga grunder dra nytta av trycket på myndigheterna.

Sipilä ville inte direkt ta ställning till de mer extrema åtgärderna kring flyktingkrisen i Europa, som det stängsel som Ungern bygger vid gränsen mot Serbien.

– Stängslet är en följd av att man inte har klarat av att ta hand om det här på rätt sätt.

Statsministern fick frågan om vad han anser om att en del kommuner vägrar ta ta emot asylsökande. Han svarade:

– Kommunerna har rätt att göra så. Samtidigt har många kommuner också välkomnat de asylsökande.

Han sade vidare att man borde komma åt grundorsakerna till flyktingkrisen. Han medgav att EU och omvärlden inte har lyckats påverka exempelvis läget i Syrien i tillräckligt hög grad.
—————————————————
Från Finland rapporteras också att helsingforsborna varit mycket generösa och att så många velat skänka kläder och annat till de asylsökande i huvudstadsregionen att man tvingats be invånarna att vänta lite innan de skänker mer. Biträdande chefen Helsingfors flyktingmottagning, Mari Saari:

Vi måste organisera gåvorna först.

Helsingfors flyktingmottagning fick under tisdagen förra veckan (den 25 augusti) ta emot mängder av samtal och över hundra mejl från människor som ville ge bort kläder, skor, hygienartiklar och annat. Tiotals invånare har dykt upp på mottagningarna med sina paket och säckar. Förläggningens chef Leena Markkanen:

Invånarna har sagt att vi ska hälsa asylsökandena riktigt hjärtligt välkomna till Helsingfors. Vi är så överraskade.

—————————————————
Samtidigt har lappar med främlingsfientliga budskap klistrats upp utanför en ny flyktingförläggning. På dem står det på finska:Samtidigt har lappar med främlingsfientliga budskap klistrats upp utanför en ny flyktingförläggning. På dem står det på finska:

Varning! Du närmar dig en flyktingförläggning. Vi uppmanar till försiktighet då du rör dig i närheten. För din egen säkerhet lönar det sig att undvika området efter mörkrets inbrott.

På sin webbplats skriver den Finska motståndsrörelsen att de har satt upp varningslappar kring den nya flyktingförläggningen för att varna invånarna om farorna med förläggningen.

Överkommissarie Jari Taponen vid Helsingforspolisen har brottsanmält de främlingsfientliga lapparna som lagts upp vid flyktingförläggningen i Forsby under veckan. Taponen säger att lapparna är ägnade att sprida rädsla och öka motsättningar.

Det är fråga om ett oönskat beteende och ägnat att sprida rädsla. Lapparna skapar motsättningar mellan invånare och flyktingar.

—————————————————
Flyktingläget i Europa blir allt svårare, och det kommer att märkas på många håll också i Finland. Larsmo kommun tog i fjol emot två syriska familjer, som nu har börjat hitta sin plats i det nya samhället, till stor del tack vare det lokala stöd de har fått.

De syriska kvotflyktingarna Tariq Al Baradan och Wala Al Rwasheda kom till Finland för knappt ett år sedan tillsammans med sina två pojkar Mutaz och Mohammad. Och alla pratar redan svenska. Efter 2,5 år i ett flyktingläger i Jordanien kom den syriska familjen till Finland i september i fjol och fick genast kontakt med sina vänfamiljer, Svenlins är en av de två vänfamiljerna och de träffades redan dagen efter att familjen anlände. Tariq Al Baradan:

Jag är mycket tacksam för mina vänfamiljer. De besöker oss och håller kontakt med oss. Jag, min fru och mina barn är så glada.

Wala Al Rwasheda:

Vi pratar om allt möjligt. Barnen leker. Våra vänfamiljer vill veta hur det var att bo i Syrien. De lär oss språket och berättar hur saker fungerar här i Finland.

Längst ner i texten finns ett radioinslag på  fyra och en halv minut. Lyssna gärna på det och betänk att den syriska familjen vid intervjutillfället bara varit i Finland i elva månader men redan gör sig helt förstådda på svenska. Ingenting var komplicerat, familjerna hade till bara en enda gång och i övrigt använde de Google Translate. Efter tre månader slutade de med det och nu lär sig syrierna hela tiden nya ord och uttryck tack vare sin vänfamilj, som också i sin tur lär sig om Syrien och syrisk mat och annat. Ett givande och ett tagande, således,

Reflektion: Så här bra kan det bara gå om asylinvandringen är måttfull och de som kommer kan tas upp och in i det nya landet. Kommer det sådana enorma mängder som till Sverige blir en integration, likt den vi läser och hör om i Larsmo (och den är inte på något sätt ovanlig i Finland), totalt omöjlig. I stället blir det som i Sverige, att parallella samhällen, utanförskapsområden och no go-zoner uppstår. Det skadar landet, dess eget folk och dem som borde ges en reell möjlighet att kunna bli en del av landet och samhället.
—————————————————
Detta är, som sagt, ett aktuellt axplock av vad som tycks, sägs och görs på asylområdet i Finland. På inget annat samhällsområde torde titeln på mina böcker (samma titel på båda) vara mer relevant och korrekt:

Be my guest # 114 Nima Dervish

Gästbloggning av Nima Dervish som bland annat skrivit boken Ordbrand som kom hösten 2013 på Mummelförlaget. Kan köpas i pappersformat och som e-bok bland annat här.

Mer om Nima Dervish kan man läsa till exempel på Wikipedia.

På tal om SVT-inslaget om Mona Walter där en man i Rinkeby säger: ”Det här är inte Sverige.”

Det är synd att beskåda hur liberala ledarskribenter och CIS-män pekar ut och svartmålar folkgrupper. Det är ju uppenbart för var och en utan en muslimofobisk agenda att det vi såg i inslaget var en René Magrittesk konstinstallation. ”La trahison des Förort” om man så vill.

”Ceci n’est pas la Suede!” utropade mannen och tekniskt sett har han ju rätt. Är Rinkeby Sverige? Har Rinkeby en area på 450,295 km2 och innefattar det ett Rosenbad, en Gotland, Vättern eller ett Kebnekajse. Självklart inte.

Istället för att hylla den modiga neo-surrealisten som opponerade sig mot Monas vilseledande Totum pro parte-disinformation så skjuter vi budbäraren; sannerligen en trist bild av det nya kalla Sverige. 

Min tolkning ovan skulle iofs kunna vara fel, men i så fall såg vi i SVT-inslaget ett oroväckande exempel på den svenska skolans misslyckande inom ämnet geografi. Medan barnen i Danderyd och Östermalm minsann får gedigna geografikunskaper så hamnar förortsbarnen utanför – och här kan vi verkligen snacka om utanförskap! – De vet inte ens var de befinner sig! Är det så konstigt att vissa hamnar i Syrien när de inte visste vilket land de befann sig i initialt?

Där vissa i kommentaren ”Det här är inte Sverige” ser ett hot hör jag en rop på hjälp. ”Vem är jag och varför?” är klassiska existentiella frågor som nu utökats med ett ”Var är jag?”.

Det är hög tid att vi pratar om det rumsliga utanförskapet och räddar de (bokstavligen) vilsna och spatialt utmanade kidsen. De saknar inte bara en lokal, de saknar ett land!

Sahlin och Kuhnke måste ta det spatiala utanförskapet på allvar och genast upprätta en GPS-utrustad hjälptelefonlinje som kan tala om för den som ringer var hen befinner sig. (Vi kan kalla projektet för ”Rummet”.) Skattepengar bör satsas på fler geografilärare i förorten, som utrustade med kartor och Google Earth kan förebygga problemet med rumsligt utanförskap. Med mer toponymi, onomastik och kartografi i skolan kan vi kanske hinna få bukt med extremismen. Kartkampen fortsätter!

© denna blogg.

På sajten Det Goda Samhället:

Måste de bussas till Rosenbad och riksdagen för att det ska bli ändring?

Ur texten:

Det är inte bara svenskar och andra som tillhör befolkningen i Sverige som blir lidande av den rådande kaotiska situationen. Otaliga är de faktiska flyktingar som nyligen fått asyl eller som sitter på asylboenden och väntar på att få det, som far illa av att människor som de flytt från i skräck och panik, tas in i landet och kan fortsätta att trakassera och hota dem här. Vilket sker dagligen runt om i hela landet.

Neue Zürcher Zeitung om asylgeschäftet i Sverige

I artikeln Das Geschäft mit den Flüchtlingen i schweiziska Neue Zürcher Zeitungs (en av världens fem högst renommerade dagstidningar) söndagsbilaga publicerad redan den 28 augusti tas, som rubriken ger vid handen, asylgeschäftet upp. Här är en kort resumé på svenska:

Huvudtemat i artikeln är Bert Karlsson och hans 30 nuvarande och 20 planerade asylboenden.

Artikelförfattaren Niels Anner från Skara skildrar Bert Karlssons goda affärer med svenska staten. Lönsamheten uppges  ha varit 14 procent förra året. Bert Karlsson berättar att nästa expansion är hem speciellt för ensamkommande minderåriga asylsökande med program för sport, musik och data.

Bert Karlsson:
– Även detta kan jag göra bättre än staten.
– Mina hem förbättrar hela asylhanteringen.
– Den svenska invandrarpolitiken är en jävla katastrof. (eine verdammte Katastrophe)
– Sverige skall bara ta så många flyktingar som den kan hantera – vi behöver bättre integration, språkkurser från första dagen och klara fordringar på invandrare, annars kollapsar systemet.

Artikeln toppas med en statistik från Eurostat som visar att Sverige (9,5 miljoner invånare) var helt ohotad etta, i en egen klass för sig, vad gällde antalet asylansökningar per invånare (8,4).

Det är bra om så många som möjligt sätter sig in ide här ödesfrågorna och själva använder sig av de källor som finns för att söka korrekt information och ovedersägliga fakta.

Det är också att man, i möjligaste mån och om språkkunskaper finns, tar del av vad och hur medierna i samtliga nordiska grannländer rapporterar. Lksom i Tyskland, Schweiz, Storbritannien och även i Italien, Spanien och Grekland.

Google translate är inte på något sätt ett 100 procent tillförlitligt verktyg, men genom att använda det och lite fantasi så får man ändå en ganska god bild och information. Inte sällan om sådant som svenska medier – i varje fall hittills under de tio år miggorna och jag har rapporterat här på bloggen – inte rapporterar objektivt och korrekt.

© denna blogg.

En migga: ”Vilken panik det är på Migrationsverket nu!”

En migga:

Vilken panik det är på Migrationsverket nu! Har aldrig varit med om nåt liknande! Nu ligger vi snart på 3200 de senaste sju dagarna. Igår passerade vi för första gången 3000. Det går fort nu.

Hittills i år har 8600 ensamkommande kommit. Mer än vi initialt trodde skulle komma totalt i år. Och för varje vecka ökar antalet…

Kommunerna är fullständigt desperata. De kan ju inte hantera detta.

Reflektion: Det är alltså så här den verklighetsfrämmande svenska ministern Kristina Persson från Den Humanitära Stormakten Sverige tycker att Finland också ska ha det, när hon tar sig rätten att avkräva Finland samma sorts obegripliga ”ansvar” som Sverige tagit på sig!

Måtte man i Finland aldrig någonsin skapa en sådan situation som råder i Sverige, där kaos och utanförskap och no go-zoner, oro, otrygghet, segregation, etc råder för såväl den egna befolkningen som de faktiskt skyddsbehövande som svenska Migrationsverket inte klarar att skilja från asylbedragare, kriminella, terrorister etc!

Läs min text:
Kommunpolitiker och kommuninvånare: Enligt lag har kommunerna självbestämmanderätt. Sätt igång och agera, vänta inte på att strutsarna i Stockholm ska dra upp sina huvuden ur sanden!

© denna blogg.

Det Goda Samhällets skribenter och texter

På sajten Det Goda Samhället finns mycket intressant att läsa. Jag skriver själv där, men vill här i första hand framhålla texter av andra intressanta och välskrivande personer; texter som tål att funderas kring och helst med så öppet sinne som möjligt. Kanske lär man sig något nytt, kanske ändrar man ståndpunkt i någon fråga. Eller också inte. Men knappast någon av texterna lämnar en helt oberörd. Här är exempel på några texter som jag läst med behållning med korta utdrag och länkar till dem:

Den förhärskande medievinkeln, den nervösa anpassningen till det relativt udda tjattret på twitter och den politiska mittens abdikation till förmån för ytterligheter och ”idioter”, öppnar upp för ett Sverige som inom några få år kommer att ha ett så pass starkt sverigedemokratiskt parti som den som vill regera behöver anpassa sig till på allvar. Med allt vad det innebär för Sveriges öppenhet och frihetlighet. Och det är kanske inte så mycket att göra något åt. Läs hela texten här.

Jag inser plötsligt att jag inte förstår vad det är för fel på plugg och korvstoppning. Valet står inte mellan kunskapsinhämtande medelst plugg- och korvstoppningsmetoden och någon annan, behagligare metod. Valet står mellan inlärning medelst plugg och korvstoppning och ingen inlärning alls. Att lära sig saker är plågsamt och kräver ansträngning. Så ser livet ut. Läs hela texten här.

Så, jag känner mig som människa. Är jag också svensk? Ostridigt är jag svensk medborgare och innehar inte något annat medborgarskap. Men är jag “svensk” i något slags nationell eller kulturell mening? Frågan väcktes av min amerikanske svärson, bosatt i London med min dotter och deras med dubbla medborgarskap utrustade söner, fem och tre år. Under den dryga timmens bilfärd från Kastrup till Arild kom saken upp, sedan han berättat att engelska medier i ökad utsträckning kommenterat svensk migrationspolitik, vilken blivit ett slagträ i den brittiska debatten. En del framhåller, att Sverige till skillnad från Storbritannien har gott om yta (numera f.d. statsministerns Reinfeldt flygplansiakttagelser med samma slutsats anmäler sig osökt). Andra britter påpekar, att svenskarna inte tycks vara särdeles tillfreds med sin ställning som EUs ledande mottagare av asylsökanden. Läs hela texten här.

Torsdagen den 20 augusti skadades flera personer vid ett upplopp på ett asylboende i staden Suhl i Tyskland. Upploppet utbröt då en 25-årig afghansk asylsökare rev ut sidor ur Koranen och stoppade dem i toaletten. En grupp muslimer på boendet blev så upprörda att de försökte lyncha ”hädaren”. Poliser som gjorde vad de måste för att förhindra brottet utsattes för stenkastning. Sex poliser skadades. Läs hela texten här.

Många fler texter av ovanstående skribenter och många fler texter av många andra skribenter finns alltså att läsa på Det Goda Samhället. Gör gärna det!

Kommunpolitiker och kommuninvånare: Enligt lag har kommunerna självbestämmanderätt. Sätt igång och agera, vänta inte på att strutsarna i Stockholm ska dra upp sina huvuden ur sanden!

Ansvariga kommunpolitiker och kommuninvånare med rösträtt!

Det fungerar inte att ”vädja i brev till regeringen och Migrationsverket om verktyg för att kunna hantera situationen”, det fattar ni väl själva?

Enligt lag har kommunerna i Sverige självbestämmanderätt. Sätt igång och agera, vänta inte på att strutsarna i Stockholm ska dra upp sina huvuden ur den sköna sanden för det har inte skett och kommer inte att ske. Skriv inte till dem, det är meningslöst. Vad ni kan och bör göra innan fler våldtäkter begås och fler brott begås och större skada sker i era kommuner är att använda er av er kommunala självbestämmanderätt och vägra ta emot dessa kriminella element och falska asylsökare uppblandade med flyktingar; vägra acceptera våldtäkter, stölder, oro, otrygghet och allt annat som herrarna och damerna i riksdag och regering pådyvlar er.

Hyr bussar, sätt dessa personer på bussarna med adress Rosenbad och riksdagen, låt chauffören köra dit, öppna dörrarna och få ut allihop och åka därifrån. Överlåt åt de obegåvade som lyckats ta sig in på ”ansvarsfulla” (ett skämt!) poster att hantera den ohållbara situation de har skapat. Gör det nu!
————————————————————————
Det är ett starkt ord: ”frustration”. Starkt är också ”oro”, föregått av ordet ”stor”. Starkast, och helt oacceptabelt att man ska behöva befinna sig i vare sig i Örkelljunga ellr någon annanstans i Sverige är: ”vanmakt”. Men eftersom det är svenskar som känner stor oro, vanmakt och frustration så anser svenska politiker och andra opinionsbildare och beslutsfattare att det inte är något att bry sig om. Gud nåde svenskarna, däremot, om de skapar ”stor oro och frustration” eller försätter i vanmakt” 1) tiggare från andra länder eller 2) illegala invandrare och/eller asylbedragare! Enligt den skruvade och unika svenska modellen ska dessa värnas och omhändertas och ges rättigheter och det ska svenskarna betala med både stor oro, vanmakt och frustration och sina pengar via skatterna.

När är det nog? När slutar svenskarna, de som utsätts för det som skapar stor oro, vanmakt och frustration och blir lidande i sitt eget land, i sina egna hem, att stå snällt med nävarna i byxfickorna och lätt framåtböjda nackar? Varför låter de fullständigt vettvilliga idioter (för så ter de sig nu när man ser vart de har för landet) sitta i riksdag och regering och kommunstyrelser och hitta på det ena galnare än det andra?

Ur Helsingborgs Dagblad den 26 augusti, artikeln Oro och förtvivlan över asylsituationen:

”Situationen påverkar alla som bor och visats i vår lilla kommun. Klimatet har blivit tuffare, många känner sig rädda och otrygga och med det kommer risken med ökad främlingsfientlighet, motsättningar och utanförskap.”

Och:

Kriminaliteten uppges ha ökat och polis ska ha tillkallats vid flera tillfällen. Våldtäkt, misshandel och snatterier nämns, liksom att fritidsgården Centrumhuset fick stängas under en period.

Samt:

Socialnämndens ordförande Arne Andersson (M) säger att nämnden fått direkta rapporter från folk som drabbats av händelserna. När det gäller våldtäkten har ingen polisanmälan gjorts.

– Vi känner till att det förekommit, men målsägaren vill inte utsätta sig för den process det innebär att anmäla även om vi vädjat till henne. På asylboendet på det gamla motellet slänger kristna och muslimer mat på varandra. Vi har personal som inte kunnat gå dit utan polis vid omhändertagande av barn som far illa i den miljön.

Svenska obegåvade och inkompetenta politiker: Vakna eller avgå omedelbart! Vad ni gör mot ert eget folk är både vidrigt och skamligt!

© denna blogg.

Via Facebook fick jag kontakt med kristne D som två gånger utvisades till Iran

I många år har jag undrat vad som hände med D

I en av delarna i min artikelserie här på bloggen: Sveriges dyraste resebyråverksamhet,  berättade en ung iranier som blivit kristen och som jag kallade D, för tio år sedan, den 6 juli 2005, bland annat följande om utvisningen av honom till Teheran:

En polisman, inte så lång, kraftig, kom till mig en dag innan. Han sa: ”Du ljuger! Du använder alkohol, du röker cigarretter – du är inte kristen. Du är våldtäktsman, du ljuger”. Han provocerade mig men jag lät mig inte provoceras. Han kallade mig flera gånger ”våldtäktsman” och sa att jag ljuger, ljuger.

Nästa dag kom tre personer, eskortörer, och hämtade mig. De pratade med mig i bilen på väg till Arlanda och frågade vad jag tyckte om valet i Iran. Vi gick ombord. De satte inte handfängsel på mig men en polis höll mig hårt om handleden.

Och:

Vi kom fram till Teheran vid midnatt och väntade ombord på planet tills någon kom och hämtade oss. De svenska poliserna hade en pärm med alla mina handlingar, också de som var på persiska och som visade vad jag var anklagad för i Iran och som bland annat var orsaken till att jag hade flytt. De ville visa dem för gränspolisen. Jag bad dem: ”Gud, Jesus, Gud, Jesus visa inte mina papper för dem. Ni vet inte vad som kan hända med mig om ni visar mina papper!”. Mitt hjärta slog så hårt, jag såg döden framför mig. Jag kunde inte andas, jag kunde inte tänka. Jag tänkte bara hela tiden, inne i mitt huvud: ”Gud, Jesus, Gud, Jesus, Gud, Jesus”.

Resten kan läsas i inlägget.

Två gånger fördes D till Teheran, två gånger kom han tillbaka eftersom landet inte släppte in honom. Jag hade kontakt med honom under tiden han satt på Migrationsverkets förvar i Märsta; jag brukade besöka honom och andra som satt där tillsammans med bland annat prästen Håkan Sandvik. D var 22, 23 år gammal när vi lärde känna honom och jag höll kontakten med honom också efter att han hade utvisats och kommit tillbaka två gånger. Han mådde psykiskt mycket dåligt. Med tiden bröts kontakten och under de senaste sju, åtta åren har jag inte vetat vad som blev av honom. Men i går, den 24 augusti, dök hans ansikte plötsligt upp på min Facebook-sida under rubriken ”Personer du kanske känner”, eftersom vi hade en gemensam Facebook-vän!

Min första känsla var glädje över att han uppenbarligen lever och så såg jag på hans sida att han bor i Sverige. Jag skrev ett meddelande till honom, han svarade genast och jag fick veta lite om hur han haft det och vad han gjort och gör. D har nu varit i Sverige i 13 år (det tog alltså tre år innan man försökte utvisa honom första gången…) och efter nio år i landet fick han permanent uppehållstillstånd. På vilka grunder frågade jag inte. Han skrev om två andra personer som satt på förvaret samtidigt som han (ordagrant):

Essi har inte fått put. Amin är spårlös.

Och sedan det som gjorde så ont att läsa:

Merit, jag kände mig liksom svarta får eller svin i förvaret och hur polisen gjort med mig och Amin, Essi. Det var jätte svårt väg. Tusen tack, Merit. Vilket liv hade vi i förvaret i Märsta. Jag glömmer aldrig det. Jag fick psykiskt torterat.

Jag minns D så väl. Vi brukade, i all välmening och välvilja, säga om honom att han var lite ”spattig” och vem skulle inte ha varit det under de omständigheter han levde. Han försökte ändå alltid vara lite glad och optimistisk, håret stod som ett moln av svart lockar på huvudet och han hade ett stort leende och ledsna ögon.

Nu jobbar D på en restaurang, mår inte bra. Men han var glad att höra från mig efter alla år. Det här är ett av så många människoöden under mina nästan 15 år som asylombud, som berört mig mycket starkt. D är ”bara” en av alla tiotusentals, hundratusentals asylsökande och asylinvandrade i Sverige. Men han är en människa.

Tillägg. Det kom ett mejl från en person som läst den här texten och som skrev:

Jag tycker att det är märkligt att du återger hans syn på hur hans ärende osv hanterades men inte belyser grunden för problematiken. Denna D hade alltså i Sverige fått en prövning som mynnade ut i ett du måste hem, som han vägrade att fullfölja. Detta konsekventa agerande resulterar i sinom tid i ett PUT (oaktat grunderna har han uppenbarligen har hans långa vistelse spelat in). Så får det inte vara. Iranier är ju en särskilt kapitel i den mycket sorgsna migrationsboken. De flesta företar helt lagliga utresor och kallt räknar med att vid ett avslag inte blir insläppta tillbaka. Det framstår därför som ännu märkligare att just D, som var så rädd för att bli dödat i hemlandet, var uppenbarligen av föga intresse för myndigheterna. 

Jag har svarat att han har helt rätt, men att i det här fallet är det det personen själv som får ge sin berättelse och att fokus ligger på hur utvisningen gick till. Givetvis ska den som får avslag på sin asylansökan och som har kunnat överklaga men även i nästa instans inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl, utvisas. Just i det här fallet framgår det ändå med stor tydlighet att det är D själv som berättar om hur resan till och från Teheran gick till. Det var ”Sveriges dyraste resebyråverksamhet” som jag då, för tio år sedan, ville belysa. Och att jag blev glad över att få veta att D levde, när jag såg hans namn dyka upp på Facebook. Att sedan myndigheterna då, för tio år sedan, inte klarade att utvisa en person som inte fått tillstånd att stanna i Sverige, var förstås inte alls bra.

© denna blogg.

En migga: ”Flera enheter har många nyanställda handläggare och beslutsfattare som inte på långa vägar har den erfarenhet och kunskap som arbetet kräver.”

Det är bra att allt fler äntligen börjar att, på större och djupare och mer mångfacetterat allvar, intressera sig för och vilja förstå mer om det komplicerade asyl- & migrationsområdet i Sverige. En stilla önskan – fåfäng, jag vet, men ändå – är att de här frågorna ska gå att diskutera och debattera på ett civiliserat sätt. Trots stor frustration och i många fall också ilska. Och mycket olika syn.

En del riktar ilska och anklagelser mot miggorna. Ibland välförtjänt, ofta inte. Miggorna är som vilka som helst: bra och mindre bra. Kompetenta och mindre kompetenta. Ohederliga. Ärliga.

Min uppfattning, efter nära 20 års erfarenhet av dem, är att miggorna – i varje fall de som jobbat där en längre tid och som har erfarenhet och den kunskap erfarenhet ger – vill göra ett bra jobb, vill försäkra sig om att beslut som fattas är rättssäkra och att de grundar sig på gällande lagar och ratificerade konventioner. Många är till exempel inte alls överens med verkets ledning när de i rättsliga ställningstaganden beslutar att alla från vissa länder (Syrien, Eritrea) ska beviljas permanenta uppehållstillstånd, PUT. Så är lagen inte skriven, att ledningen i det statliga verket genom ”rättsliga ställningstaganden” de facto kan sätta sig över utlänningslagen som stadgar att varje fall ska prövas individuellt.

Så här skriver Migrationsverket självt på sin sajt:

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention.
Det betyder bl.a. att:
Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt.

En del miggor med lång erfarenhet och stark vilja att följa lagen och dess intentioner, säger att de struntar i påhitten från cheferna, de följer lagen i stället. De menar att de knappast kan bli anklagade för tjänstefel eller liknande om de gör så. Om inte att följa Sveriges lag blir brottsligt förstås, vilket i och för sig inte skulle förvåna så där alldeles oerhört med tanke på att det till och med stiftats lagar som kontradikterar varandra. Som säger att när personer, som ska utvisas enligt lagakraftvunna beslut, stannar kvar illegalt och – genom en överenskommelse mellan det mycket lilla oppositionspartiet Miljöpartiet och det då rätt mycket större regeringspartiet (!) Moderaterna ändå ska få både viss sjukvård för vuxna och full sjukvård samt skolgång (!) för deras barn. Personer som alltså är här illegalt = olagligt.

Asylsökande som hamnar hos miggor som vet vad lagen stadgar och går efter den, får då en så rättssäker (för individen och för Sverige) prövning som möjligt, medan andra inte får det i lika hög utsträckning. Det blir lite hipp som happ, och särskilt osäkert blir det med alla de många nyanställda handläggarna och beslutsfattarna, som helt enkelt inte klarar uppgiften eftersom det tar flera år att lära sig att någorlunda behärska det snåriga området Asyl&Migration. De ges inte heller en reell chans att skaffa sig nödvändiga kunskaper och erfarenhet genom utbildning och praktik, till det finns ingen tid, vilket flera miggor vittnat om, bland annat så här:

Flera enheter har många nyanställda handläggare och beslutsfattare som inte på långa vägar har den erfarenhet och kunskap som arbetet kräver. Detta, i kombination med en hög arbetsbelastning och resultatinriktade chefer, gör att det är enklast att ”blunda och bevilja”. Det kan man ju, vid en första anblick tänka att ”det gör ju inget”. Men fel är fel och okunskapen kan leda till att man utvisar personer som inte borde utvisas eller att man beviljar personer som vi absolut inte vill ha i landet.

Hela texten kan läsas i inlägget En migga: ”Är det rimligt att en 25-årig jurist eller statsvetare som arbetat som handläggare i sex månader blir beslutsfattare med makt att utvisa människor?” från den 25 juni i år.

En aning märkligt ter det sig, att Migrationsverket i sina jobbannonser alltid börjar med orden:

Vi vill underlätta rörligheten över gränser genom god service och en snabb och rättssäker handläggning.

Det är knappast det statliga verkets sak att, i politiska ordalag, uttrycka att verket ”vill underlätta rörligheten över gränser”. Kanske drar sådana politiska uttalanden – som alltså knappast anstår ett statligt verk som har att följa lagar, intruktioner och regleringsbrev och inte uttala egna ”visioner”- till sig jobbsökande som faktiskt tror att detta är Migrationsverkets primära uppgift när så inte alls är fallet. Det blir lätt lite flummeri över det hela, när Migrationsverket inte uttrycker sig strikt och korrekt i sina jobbanonser.

Men det är svårt också för ”de gamla i gården” att stå emot trycket från ledningen eftersom det finns ett stort antal ”småchefer” och ”teamledare” som kontrollerar och påpekar vad ledningen säger. Att då stå emot, hur mycket man än har rätt och har lagligt stöd för sitt agerande, kan inte vara lätt.

En hel del miggor säger att de tycker att det finns för många chefer, att det är för rörigt och att högsta ledningen är långt ifrån den bästa (ett rejält understatement, enligt en del). Och många miggor skriver och berättar om sitt arbete och vad de upplever, ser och hör. Deras insidesrapporter kan läsas här på bloggen (eller i böckerna som kan laddas ner för 40 kronor per e-bok, se nedan), de uppgår till säkert nära tusen, kanske fler, och omfattar i nuläget en tidsperiod på närmare åtta år. Det som miggorna berättar borde tas på största allvar av såväl Migrationsverkets ledning som av andra ”ansvariga” (tyvärr lyser ansvaret till stor del med sin frånvaro, därav citattecknen) politiker. Det duger helt enkelt inte att ständigt ängslas över vad som ”gynnar Sverigedemokraterna”, man måste prata om – och agera för – vad som är bäst för Sverige och oss alla som bor här, inklusive dem som faktiskt behöver skydd från förföljelse och/eller krig.

Människor flyr och är i behov av skydd. Det ska Sverige ge dem. Människor kommer hit av anledningar som inte berättigar dem till uppehållstillstånd, de ska utvisas omgående – inom två veckor brukade det stå i besluten för några år sedan. Det här ingår i Migrationsverkets uppdrag och det sköter verket inte. Press måste sättas på verkets ledning men också på regeringen, under vilken Migrationsverket lyder. Den förra regeringen misslyckades totalt på det här området; den nuvarande regeringen måste – för de skyddsbehövandes skull och för Sveriges och folket skull – ta sig i kragen och börja agera! Det är deras förbannade skyldighet.

Som sagt: Det vore bra för alla om det gick att diskutera och debattera dessa frågor civiliserat. Låt oss kontrollera uppgifter så långt det går innan vi publicerar våra texter, låt oss respektera att andra kan tycker eller tro annorlunda och låt oss rikta vår frustration och även ilska på ett välformulerat sätt mot dem som försatt oss – och många av de asyl- och skyddsbehövande – i den situation vi nu befinner oss. Inte mot varandra.

Klicka på boksymbolerna för att beställa böckerna i pappersformat eller som e-böcker. Den första finns på sidan 1 i Mummelförlagets shop, den andra finns på sidan 2.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka alltid till originaltexten.

En migga: ”Anledningen till det är mycket enkel – Migrationsverket har rekryterat dessa aktivister!”

En migga skriver:

Jag tänker på kvinnan och hennes son som blev mördade på Ikea i Västerås. Jag gjorde en jämförelse med Danmark, där kvinnan och sonen sannolikt inte hade varit döda idag. Detta  för att myndigheterna i Danmark, betydligt oftare än vi i Sverige, tar personer som ska utvisas i förvar när de omfattas av Dublinförordningen. I Sverige däremot, där Migrationsverket har anställt en stor mängd helt oerfaren personal, sker förvarstagande numera mycket sällan trots att det finns anledning till det.

Om någon tas i förvar numera så är det nästan enbart om den asylsökande ska deporteras av Polisen, efter att Migrationsverket, som det heter: ”har uttömt sina egna resurser att genomföra en verkställighet”.

Förut, för bara fem år sedan, tog även Migrationsverket personer som skulle utvisas i förvar, men numera vågar tjänstemän inte göra detta eftersom de är rädda för att anklagas för tjänstefel/olaga frihetsberövande! Detta, i kombination med att Migrationsverket har anställt en mängd inkompetent personal, gör att i princip ingen tas i förvar längre. Vad jag vet står nu flera förvar halvtomma just på grund av det jag skrev ovan.

För några år sedan var Migrationsverket ofta utsatt för hård kritik från olika vänstergrupperingar som ville ”skydda” de asylsökande som inte befunnits ha skyddsskäl och skulle utvisas. Ibland förekom stora demonstrationer och inte sällan vandaliserades Migrationsverkets byggnader. Idag har dessa aktioner i princip helt upphört. Anledningen till det är mycket enkel – Migrationsverket har rekryterat dessa aktivister! De sitter nu som tjänstemän i myndigheten! Jag har träffat flera personer som öppet berättat att de varit med i dessa aktivistgrupperingar. Att de får jobb på Migrationsverket beror på att de skriver i sina CV precis det som Migrationsverket främst vill höra, nämligen att de ”har ett brinnande intresse för mänskliga rättigheter”.

Så går det till på myndigheten Migrationsverket.

Kommentar: Återigen ett vittnesmål från en migga, som jag vet vem det är, men som inte i det klimat som råder i Sverige kan träda fram öppet. Det innebär dock inte att man kan vifta bort vad miggan – och många andra miggor under snart ett decennium – berättar här på bloggen.

© denna blogg

”Vi måste ta strömningarna i Sverige på stort allvar.”

Vi måste ta strömningarna i Sverige på stort allvar.

Det säger Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister i TV4 Nyhetsmorgon. Men vad menar han? Vilka strömningar ska han och hans parti ”ta på stort allvar”? Det framgår faktiskt inte, det är ett av otaliga vaga, tomma och meningslösa uttalanden som serveras oss i parti och minut, dag efter dag efter dag, år efter år. Och inte alls enbart från det parti som Morgan Johansson representerar.

Vi måste ta strömningarna i Sverige på stort allvar.

Nästan ordagrant detsamma uttalar Nya Moderaternas ledande politiker i olika sammanhang, och det är precis lika tomt och innehållslöst när de säger det.

Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin säger sig inte vara övertygad om att siffrorna speglar verkligheten. Det är i så fall ett mycket stort problem, att partisekreteraren för vad som nu kan vara Sveriges näststörsta parti inte känner till den verklighet som folket lever i och som uppenbarligen får mängder av svenskar att visa sitt stöd för det som nu verkar kunna bli Sveriges största parti, Sverigedemokraterna:

Jag tycker man ska vara försiktig att tolka nivån i den här mätningen. Det är en mätning som skiljer sig avsevärt från mer etablerade instituts nivåer.

Det hade hon givetvis inte sagt om Socialdemokraterna  i mätningen hade fått mest stöd… Dessutom antyder hon att YouGovs mätningar inte skulle vara lika tillförlitliga som andra opinionsmätningsinstituts. Finns det grund för en sådan antydan eller är det ”surt, sa räven”-syndromet som avspeglas?

Att dessa människor, som sorgligt nog (van)styr Sverige, fortfarande inte förstår, framgår tydligt när man tar del av hur Morgan Johansson kommenterar de nya siffrorna som enligt YouGov gör Sverigedemokraterna till ett parti som skulle bli störst om det var val i Sverige i dag (OBS! Den ofullständiga första meningen är citerad direkt ur en artikel i Expressen):

Jag tror att, lärdomen nu ska man ta den där mätningen med en nypa salt. Självrekryterad webbpanel och alltihop men jag tror att vi, de andra partierna och vi, måste ta strömningarna som finns i Sverige på stort allvar.

Det är ju så dumt så klockorna stannar! Han borde ju i stället ha sagt till exempel:

Jag tror att lärdomen, som det har tagit oss alla alltför lång tid att dra, är att man absolut inte ska ta den där mätningen med en nypa salt. Oavsett hur panelen är hopsatt så indikerar den här mätningen att både vi och de andra partierna måste ta strömningarna som finns i Sverige på stort allvar. Vi har valt att gå med skygglappar och öronproppar alldeles för länge, nu spetsar vi öronen så att vi hör vad folket säger.

Morgan Johansson klämmer i med en slutfloskel:

Det finns bara ett sätt att lösa det här på, det är att skapa ordning och reda i asylpolitiken och jobba för att arbetslösheten bekämpas. Jag tror att det gör att klyftorna minskar i Sverige.

Inget av vad Socialdemokraterna säger låter hoppfullt. Inte heller vad Nya Moderaterna i olika medier uttalar att de vill göra. Vem litar på ett parti som på allvar verkar tro att vi har ett nytt utanförskap och ska hålla seminarium om hur det ska brytas! De tuffar alla bara på i ett hav av floskler och dumma, ibland rent okunniga uttalanden som andas förakt för sympatisörer och väljare.

Vi måste ta strömningarna i Sverige på stort allvar.

Vilka strömningar? Hur? När?

© denna blogg. Korta citat tillåtna, vänligen länka till detta inlägg.

En annan dom i förvaltningsrätten i Göteborg…

Den 23 juli refererade och kommenterade jag en dom som den 8 juli i år meddelades i förvaltningsrätten i Umeå, i min text Märklig dom i förvaltningsrätten i Umeå.  Folkbladet följde upp med en ledare med rubriken Systemskifte för migration, den 28 juli, i Svenska Dagbladet togs fallet upp den 29 juli i ledartexten Var går välfärdens gräns? Läs gärna dessa texter innan ni läser nedanstående.

Nu har en ny dom i ett snarlikt fall meddelats, denna gång i en annan förvaltningsrätt, nämligen den i Göteborg.

.

En kvinna från Makedonien och hennes barn har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat asylskäl. Migrationsverket har avslagit ansökan och familjen ska utvisas från Sverige. I september 2013 överlämnades ärendet till gränspolisen för verkställighet, men kvinnan och barnen har hållit sig kvar och gömt sig i Sverige och utvisningen har därför inte kunnat genomföras.

Nu har kvinnan ansökt om ekonomiskt bistånd till hyra och uppehälle för juni månad 2015. Socialnämnden avslog ansökan eftersom familjen inte har tillstånd att vistas i Sverige och dessutom har tackat nej till hjälp med biljetter för att den ska kunna återvända till Makedonien, där den har sin hemvist. Kvinnan överklagade socialnämndens beslut i förvaltningsrätten i Göteborg.

Kvinnan yrkar nu att hon ändå ska beviljas det sökta ekonomiska biståndet och framhåller (vilket ju redan prövats av Migrationsverket med resultatet att hon inte befanns ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige) att hon är hotad av släkten och att hon inte har någon bostad i hemlandet. Hon säger att hon därför valde att stanna kvar illegalt. Nu har familjen ingenstans att bo i Sverige och behöver hjälp. Men förvaltningsrätten i Göteborg, till skillnad från förvaltningsrätten i Umeå i det tidigare beskrivna fallet, går på socialnämndens linje:

Förvaltningsrätten resonerar bland annat så här:

Kvinnan har själv uppgett att hon och hennes familj vistas illegalt i Sverige och att de inte avser att medverka till att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas. Detta medför inte att hon är berättigad till bistånd med stöd av LM, se 12 § samma lag. Frågan blir då om detta får till följs att hon kan komma att bli berättigad till bistånd med stöd av SoL i enlighet med principen om kommunens yttersta ansvar.

Och vidare:

Förvaltningsrätten i Göteborg avslutar sin dom:

Sammantaget medför detta enligt förvaltningsrättens bedömning att en asylsökande inte är berättigad till bistånd enligt SoL för sådana kostnader som kan täckas av LMA samt att detta gäller även för det fall att den asylsökande inte är berättigad till bistånd med stöd av LMA på grund av att han eller hon vistas illegalt i Sverige och underlåter att medverka till att ett lagakraftvunnet utvisningsbelsut kan verkställas.

Helt rätt. Bara en sak: förvaltningsrätten uttrycker sig oklart i sista stycket. Kvinnan och barnen i detta fall är inte asylsökande, de är personer som vistas illegalt i Sverige. De har varit asylsökande, fått avslag, gömt sig och meddelat att de inte tänker följa beslutet och inte frivilligt lämna landet. De är således inte längre asylsökande utan antingen ”före detta asylsökande” eller ”personer som illegalt vistas i Sverige”. Detta borde ha framgått klarare i sista stycket. I övrigt ter sig domen helt korrekt.

Några reflektioner:

•  Om två förvaltningsrätter i samma land avkunnar så olika domar i så snarlika fall, hur är det då ställt med rättssäkerheten? Vilken dom ska gälla?
•  Finns det ett dataregister där förvaltningsrätterna kan söka och läsa andra domar i liknande fall?
•  Varför avvisas inte personer ur landet som fått avslag på sina asylansökningar? 6454 personer som fått beslut om utvisning har avvikit. Bara till och med juli i år…
•  Är inte Makedonien ett så kallat säkert land och en asylansökan från en person därifrån därmed uppenbart ogrundad? Varför görs i så fall överhuvudtaget asylprövningar gällande personer från ett sådant land?

© denna blogg. Vid kort citat, vänligen länka till denna text.

Enhetschef inom socialtjänsten: ”Mitt i allt detta känner jag ännu starkare att Sverige måste ta tag i det här och göra bättre kontroller av dem som påstår sig vara minderåriga!”

En enhetschef inom socialtjänsten i en medelstor kommun i södra Sverige (eller kanske i norra Sverige – mina källor ska inte kunna spåras när de begärt att få vara anonyma), skriver:

Tack för att du skriver om det du gör, jag tycker du gör det på ett bra sätt. Har följt dig i över 1,5 år nu. Detta är första gången jag skriver till dig.

Jag jobbar inom socialtjänsten som enhetschef i Dårköpings (fingerat namn) kommun.

Så kallade ensamkommande barn har blivit en stor utmaning för kommunen. Det känns som en tickande bomb. Vi får anvisningar från migrationsverket på löpande band. Platserna på vårt hvb-hem är fullt för länge sedan och vi har nu i princip även slut på familjehem. Hittills i år har vi fått 35 anvisningar, 11 st under perioden jan-maj och 23 stycken juni- 18 augusti.

Vi kan inte längre uppfylla lagkraven vid placeringar, till exempel matchning mot familjehem – vi är glada om någon säger ja till placering, utredning av familjehem – vi hinner inte utreda alla före placeringarna utan det görs i efterhand. Eftersom våra familjehem utnyttjas maximalt så får vi bara hålla tummarna att inga ”vanliga”, skattebetalande familjer i vår kommun hamnar i ett läge där deras barn behöver placeras för då har vi inga familjer att placera dem i.

Mitt i allt detta känner jag ännu starkare att Sverige måste ta tag i det här och göra bättre kontroller av dem som påstår sig vara minderåriga!

Hela vår barnavård sätts ju ur spel på grund av mängden som anvisas till kommunen. Tänk om det är samma andel vuxna som du refererat om i Danmark – Danmark: 72 procent av åldersbedömda asylsökande som sade sig vara minderåriga, var vuxna. Då hade vi bara behövt placera kanske 13 barn i år och vi hade kunnat göra ett bra jobb med dem som verkligen behöver det.

Jag har pratat om problemet med dessa påstått minderåriga asylsökande med en politiker i min kommun och han ville att jag skulle skriva ned lite fakta som han kunde vidarebefordra till politiska kontakter han har på departementsnivå. Han ser ju vilket problem mängden anvisningar medför för vår kommun. Vi diskuterade även problemet med vuxna män som går i våra skolor bland våra ungdomar och problemet med det är svårt att blunda för.

I en artikel – Skickar nödrop om ensamkommande barn – i Svenska Dagbladet den 18 augusti, vädjar Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson:

Den senaste prognosen på 12 000 barn för hela 2015 kommer att överskridas om tillströmningen fortsätter i den här takten. Nu gäller det att kavla upp ärmarna och hjälpas åt, är Anders Danielssons budskap.

– Vi måste lösa uppgiften, och om vi alla gör så gott vi kan tillsammans så kan vi klara det här. En extraordinär situation kräver extraordinära lösningar.

Antingen är den här mannen – den högavlönade generaldirektören för statliga, skattefinansierade Migrationsverket –  naivare än tjuren Ferdinand och lever i en egen drömvärld eller också är han osedvanligt fräck som vädjar till oss att vi ”tillsammans” ska lösa (???) de problem som han låtit uppkomma! Att han har mage att säga det han säger i den här nödropstexten, det är nästintill kränkande mot alla skattebetalande och laglydiga människor i landet Sverige. Kränkande för att han sett oss – inklusive sin egen personal, miggorna som rapporterat i åtta år här på bloggen – som mindre vetande trots att vi under lång tid har larmat och stått i. det har inte rubbat honom, han har inte flyttat sig från sin plats under korkeken där han suttit och luktat på blommorna och odlat myten om ”de ensamkommande barnen som flyr från krig och elände” och inte ålderbedöms ens när det är uppenbart, annat än i ytterst få fall. Typ, som en migga skrev i texten En migga: ”Jag har ofta sett män som haft skrovlig hy, rynkor och även många gråa hårstrån, där alla har uppgett sig vara barn.”:

Jag talade med en av handläggarna som berättade att för att ett asylsökande ”barn” ska skrivas upp i ålder, utan stöd av läkarutlåtande, ska det vara absolut uppenbart att vederbörande är vuxen och då för säkerhets skull helst i 40-års-åldern. Man väntar därför tills man möter den sökande under asylutredningen och först därefter tar man ställning till att remittera den sökande till medicinsk åldersutredning. Men med tanke på att allt fler läkare vägrar att göra medicinska åldersutredningar så får många av dessa män uppehållstillstånd, vilket de inte hade fått om de registrerats som vuxna.

Miggor, hvb-hemspersonal, poliser och andra har skrivit här på bloggen i cirka åtta års tid. Ingen kan påstå att det inte funnits massor av information tillgänglig om den verklig het som tyvärr inte har nått Migrationsverkets generaldirektör (och hans rådgivare) där de odlat egna myter om alla barnen som ”flyr från krig och elände”.

Inte ens Migrationsöverdomstolens dom från den 11 februari 2014 verkar de ha tagit till sig (läs Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.” där det tydligt anges att:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant.

© denna blogg.

Jyllands-Posten: ”Varje gång ett brott har begåtts med koppling till invandring, asyl och integration, sänker sig mörkret över de svenska medierna.”

Ur ledarartikeln Gode og onde i danska Jyllands-Posten idag, den 18 augusti 2015, med underrubriken ”Sverige slår alle rekorder”:

När ledaren för det liberala svenska C, Annie Lööf, för några år sedan tillfrågades i svensk television hur många invandrare Sverige kan ta emot, svarade hon att det var möjligt att ta emot 30 miljoner nya invandrare. De skulle bara kunna arbeta, tala svenska och betala skatt. Så kunde de också bli en dynamisk del av den svenska välfärdsstaten, tillsammans med den nuvarande cirka 9,5 miljonerna invånare i Sverige.

TV-klippet kan hittas på YouTube sida vid sida med otaliga märkliga, underhållande och dråpliga klipp som dagligen kolporteras på sociala medier. Men Annie Lööf tänkte och sade det på fullaste allvar.
———-
Sveriges invandringspolitik har utvecklats till ett komplex. Eftersom den främst hänvisar till abstrakta humanitära skäl, blundar den för konkreta följder i form av miljardutgifter för sociala tjänster; ökande våld och kriminalitet, kulturell segregation; en skola och ett utbildningssystem i fritt fall, religiös radikalisering i de  större städerna. Till det kommer ett folkligt missnöje, något som allt fler svenskar anser: att invandringen omvandlat den sociala verkligheten. Många känner helt enkelt inte igen Sverige, som förvandlats med rekordfart, och som ingen verkar ha någon kontroll över. Inte heller eliten, som i mer än 30 år blundat ögon för förvandling, och som resultat, har oerhört svårt att erkänna att de har haft fel och måste revidera sin syn på utvecklingen och prognoserna.

Läs gärna hela artikeln, med hjälp av Google Translate om danskan inte är så stark.

Läs också vad Mikael Jalving skriver i samma tidning den 12 augusti under rubriken: Dobbeltmordet i IKEA, bland annat:

På området ”Vad hände, vem gjorde vad, hur och varför” är svenska medier absolut ledande. Varje gång ett brott har begåtts med koppling till invandring, asyl och integration, sänker sig mörkret över medierna. Allt förvrängs, vissa detaljer utelämnas, avgörande förtydligande frågor ställs helt enkelt inte.

Var det terror i Västerås? Frågan avfärdas som irrelevant. Läsarna leds aktivt bort från sanningen, eller det alla fruktar. Romer bli ”EU-migranter”, muslimska gäng är ”ungdomar” eller ännu mer anonymt endast ”personer”, såvida de inte kallas ”utsatta grupper”.

Praktiskt taget allt som har någon som helst anknytning till invandring är inflammerat, farligt, tabu. Att läsa svenska medier är som att se på natten. Därför kom det inte som en överraskning att en intern varning igår rusade genom nyhetsbyrån TT som tillhandahåller material åt flera svenska medier, att gärningsmannens etniska bakgrund skulle bli komma att tillkännagivas:

”Alla nyheter redaktörer som inte vill det, måste manuellt ta bort informationen från de texter”.

Så förvarnade TT förvarnat redaktionerna för den konkreta verkligheten.

Som sagt: läs gärna artiklarna och ta hjälp av Google translate. Och än en gång påpekar jag vad jag så många gånger genom åren har påpekat:

Sverige skiljer sig från alla andra länder. Det är Sverige som är annorlunda, inte resten av EU.

© denna blogg.

En migga (ex): ”Jag har funderat och pratat med några gamla kollegor från tiden på verket som fortfarande jobbar kvar…”

Det kom ett mejl från en före detta migga, med anledning av inlägget Om myndigheterna hade gjort sitt jobb…

Senast jag jobbade på ett förvar för cirka fem år sedan så sa man alltid att kostnaden per förvarstagen och dygn låg på cirka 3000 kr/dygn.

Jag har funderat och pratat med några gamla kollegor från tiden på verket som fortfarande jobbar kvar och vi har då diskuterat den ångesten som handläggare och beslutsfattare i Västerås måste känna. Vi vet hur diskussionen i korridoren gick innan mötet med den nu misstänkte mördaren måste ha låtit.

Tror vi att denna person kommer att acceptera avvisningsbeslutet? Tror vi han kommer att medverka? Ska vi ta honom i förvar? Ska vi ringa polisen och begära handräckning när vi ser att han kommer så att polisen kan verkställa förvarsbeslutet efter att vi delgivit honom avvisningsbeslutet?

Svaren vet vi inte, men man ansåg tydligen inte att man skulle ta honom i förvar och resultatet(?) vet vi…

Min kommentar: Det är viktiga funderingar som jag tackar för att ex-miggan skickade till mig. De fick mig också att fundera, och jag tänker så här:

Man hade ju facit vad gällde om han skulle acceptera beslutet och frivilligt återvända till landet där han hade uppehållstillstånd, Italien! Han skulle ju avvisas i juli 2013 och avvek då.

Jag måste säga att även om jag förstår att det inte är lätt, så borde nog de här handläggarna och beslutsfattarna ha varit mer handlingskraftiga och tagit honom i förvar och så fort som möjligt sett till at han sattes på ett plan till Italien.

Alltså ”judging from past behaviour” så fanns det starka skäl att ta honom i förvar. Två gånger misslyckades myndigheterna med att avvisa personen. Hade han avvisats redan första gången – eller åtminstone andra gången! – så hade en kvinna och hennes son inte varit knivmördade idag.

Lite mer stake och ryggrad måste personalen ha, det duger inte att bete sig så veligt.

I samband med detta kan jag rekommendera läsning av min text Migrationsverket ska ha kompetent och saklig personal, inte kuratorer på sajten Det Goda Samhället.

P.S. Till ex-miggan: det gick inte att besvara ditt mejl…

©denna blogg.

Om myndigheterna hade gjort sitt jobb…

Om svenska myndigheter hade gjort sitt jobb, det vill säga följt lagen och gällande beslut och omedelbart avvisat mördaren på Ikea (vilket de missade inte bara en, utan två gånger…), så hade

1) två helt oskyldiga personer: en mor och hennes son inte varit döda idag
och
2) alla som betalar bland världens högsta skatter som vi får allt mindre för, inte behövt bekosta dyr vård på sjukhus för mördaren, dyra rättegångar med advokater och domare med mera
samt
3) skattebetalare i Sverige inte behövt riskera att tvingas bekosta mördarens sannolikt mycket långa vistelse i svenskt fängelse för uppåt 4.000 kr/dygn!

OBS! Jag vet inte exakt vad det kostar per dygn att hålla personer i fängsligt förvar i Sverige. Om någon har uppgifter och källhänvisning så mejla gärna. Tack!

Finns det någon som helst heder och ryggrad kvar hos de ”ansvariga” (ville de nu är…) så gör de allt för att efter avslutad rättegång få mördaren – som ju har permanent uppehållstillstånd i Italien och därmed är hemmahörande där – överförd till Italien för avtjänande av straffet där. Att han på svenska skattebetalares bekostnad ska sitta i fängelse på livstid här, i ett land som han inte har annan anknytning till än att han mördat två svenskar, ter sig inte på något sätt som ett acceptabelt alternativ.

© denna blogg.

Tankar kring Nya Moderaterna och begreppet ”ansvar”

Anna Kinberg Batra, partiledare för Nya Moderaterna, skriver på Facebook:

Straffen för flyktingsmuggling behöver skärpas och fler EU-länder måste ta sitt ansvar.

Hon har varit på Sicilien för att se hur mottagandet av asylsökande och illegala invandrare går till där och intervjuas om det i Sveriges Televisions program Gomorron (kan ses t.o.m. den 16 augusti 2016). En intervju som inte tillför mycket annat än en ökning av den frustration många känner (vilket också manifesteras i de otaliga kommentarerna på Nya Moderaternas egen Facebook-sida.)

Det är en aning tröttsamt att höra det ständigt upprepade:

Fler måste ta sitt ansvar.

Det är ju inte Nya Moderaternas – eller andra svenska partiers – sak hur och om andra ”tar ansvar” eller inte. Det är inte Nya Moderaternas (ett litet politiskt parti i ett litet tämligen oviktigt land i världen) sak att säga att andra ”måste ta sitt ansvar”, alltså ”ansvar” modell Nya Moderaterna och Sverige. Andra länder och andra folk ser helt annorlunda på begreppet ”ansvar”, de delar inte den svenska tolkningen av det.

Det tycks även vara svårt – inte bara för Nya Moderaterna utan också för politiker i andra partier – att inse att de inte är utsedda till världstolkare av begreppet ”ansvar” och att de inte heller har någon rätt att kräva att andra ska tolka det på svenskt sätt. Inte ens trots att Nya Moderaterna utropat Sverige till Humanitär Stormakt. För det är ju knappast någon annan i världen som ser Sverige som en sådan…

I andra länder tar man alltså ansvar för sitt folk och sitt land och näpser inte Sverige; i varje fall kräver man inte översittaraktigt att Sverige ”måste” det ena eller det andra (ens om det skulle finnas anledning till det). Det rätta – och det enda – Nya Moderaternas faktiskt kan göra är att ta sitt ansvar på hemmaplan. Det har partiet inte gjort på asyl- och migrationsområdet – orden, retoriken, flosklerna finns där men inte ett realistiskt och verkligt ansvarskännande agerande.

Det finns också ett ganska passande ordspråk i sammanhanget:

Man ska sopa rent framför egen dörr (=se till att man själv inte kan kritiseras för något som man kritiserar någon annan för).

Till slut: Jag fick några långa och innehållsrika och förklarande meddelanden från riksdagsledamoten Christian Holm Barenfeld, Nya Moderaterna, i samband med att jag ifrågasatte ovanstående och även beklagade att partiet så starkt gick ut och promotade en debattartikel om att ”stärka landsbygden” samma dag som de fruktansvärda knivmorden på Ikea i Västerås ägde rum, men inte sa ett ord om det förskräckliga dådet. Ett av dem publiceras här, och jag vill påpeka att jag uppskattar att Christian Holm Barenfeld både snabbt och tydligt bemötte min kritik och mina frågor som han gjorde, det har han min respekt för.

© denna blogg.

6 454 asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar har inte lämnat landet. Enbart i år.

Migrationsverket meddelar att enbart hittills i år har 6.454 asylsökande som fått avslag på sina asylansökningar avvikit och står som ”eftersökta”. Enbart i år! 6.454 människor som inte ska vara här, 6.454 människor som enligt lag skulle ha lämna landet. Enbart i år… Hur många avvek förra året? Hur många 2013? 2012? 2011? 2010? Jag återkommer när jag vet det också.

Exakt hur många som är kvar här och hur många som har tagit sig till andra länder vet vi dock inte. Gissningsvis är de flesta kvar här eftersom det är känt att man i Sverige kan söka ”asyl” på nytt efter en tid och då genomgå hela asylprocessen igen och under den tiden ha gratis boende och dagersättning.

Tycker regeringen att detta är okej? Statsminister Stefan Löfven? Jag ser och hör den inte uttala sig. Inte heller ser och hör jag de politiska partiernas företrädare göra det. Varför?

En av dem som avvikit trots beslut om överföring till Italien, där han redan hade uppehållstillstånd, är dubbelmördaren på Ikea. han avvek två gånger, dessutom.

© denna blogg.

En migga: ”Jag har ofta sett män som haft skrovlig hy, rynkor och även många gråa hårstrån, där alla har uppgett sig vara barn.”

En migga skriver:

Jag skriver några rader till dig angående ett ämne du redan känner väl till, nämligen de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen”. Det jag skriver om är inga nyheter, utan snarare en uppdatering av ett absurt fenomen som du är väl insatt i.

Jag har på senare tid haft kontakt denna kategori asylsökande som nu tar upp en allt högre andel av det totala antalet personer som söker asyl i Sverige.

Problemet är, som bekant, att det oftast knappast rör sig om några barn, minderåriga. Jag har haft ett antal möten med dessa personer och visst finns det individer bland dem som är minderåriga, men generellt sett rör det sig om vuxna män. De huvudsakliga nationella grupperna bland dessa ”ensamkommande” är afghaner och eritreaner. Vad gäller de senare så brukar de som uppger sig vara minderåriga sannolikt vara så gamla som de påstår sig vara. Däremot vad gäller afghanerna, vilka absolut dominerar bland de ”ensamkommande”, ser dessa ofta äldre ut än 18 år och inte sällan är man också absolut säker på att de kan vara mer än 25 år gamla. Skillnaden mellan afghanerna och eritreanerna är den att eritreanerna, i motsats till afghanerna, oavsett ålder, generellt sett är garanterade uppehållstillstånd.

Jag har ofta sett män som haft skrovlig hy, rynkor och även många gråa hårstrån, där alla har uppgett sig vara barn. Trots att det är tydligt att personerna är vuxna, vågar handläggarna och beslutsfattarna i initialskedet, när den sökande lämnar in sin ansökan, inte göra någon uppskrivning av åldern.

Jag talade med en av handläggarna som berättade att för att ett asylsökande ”barn” ska skrivas upp i ålder, utan stöd av läkarutlåtande, ska det ska vara absolut uppenbart att vederbörande är vuxen och då för säkerhets skull helst i 40-års-åldern. Man väntar därför tills man möter den sökande under asylutredningen och först därefter tar man ställning till att remittera den sökande till medicinsk åldersutredning. Men med tanke på att allt fler läkare vägrar att göra medicinska åldersutredningar så får många av dessa män uppehållstillstånd, vilket de inte hade fått om de registrerats som vuxna.

Vidare leder denna tafatthet från både Migrationsverket och sjukvården, att Dublinförordningen inte kan tillämpas på personer som registreras som illegalt inresta i ett annat Dublinland om de är barn. Så kontentan blir, att antalet vuxna som uppger sig vara barn, bara kommer att öka och öka, eftersom den bästa reklamen är en nöjd kund (”kunder” är Migrationsverkets officiella benämning på asylsökande…).

Det är med andra ord helt upp åt väggarna. Men att som vissa gör, kalla Migrationsverket för en myndighet i förfall, är enligt min mening inte med verkligheten överensstämmande. Tvärtom, Migrationsverket blomstrar som aldrig förr eftersom det sponsras ivrigt av regeringen. Och så länge detta får pågå och det inte sker en rejäl och radikal kursändring i myndighetens arbetssätt, kommer vi konstant att få ta emot fler och fler personer, vilka egentligen inte har någon som helst laglig rätt att få stanna här.

Kommentar: Om galenskaperna med ”ensamkommande barn” har berättats i många år här på bloggen… Om att Migrationsverket inte klarar sitt uppdrag, att politikerna struntar i alltihop och att läkare självsvåldigt och av outgrundlig anledning, vägrar göra åldersbedömningar.

Myndigheter – Migrationsverket och Polisen i första hand – och tidigare och nuvarande regeringar, som överhuvudtaget inte klarar av att se till att lag och ordning upprätthålls så att folket kan känna sig tryggt och säkert och att rätt människor beviljas skydd här och övriga reser härifrån och inte stannar illegalt i landet, det är vad Sverige har. För bland alla dessa vuxna afghaner, eritreaner och även andra som kommer och säger sig vara 16 eller 17 år gamla, finns med absolut största tänkbara sannolikhet terrorister, mördare på flykt undan straff, jihadister, våldtäktsmän, allmänt kriminella. Och svenskarna behandlar dem som barn!

Dessa vuxna män bor på HVB-hem (tillsammans med faktiskt minderåriga asylsökande) med personal dygnet runt á ca 3.000 kronor/dygn (kan vara mindre men ofta mer). De ges ”gratis” tandvård och ”gratis” sjukvård och går före andra i köerna. De har gode män som också kostar pengar och får ofta ”gratis” busskort och ibland ”gratis” körkortsutbildning. ”Gratis” = betalt av skattepengar. Och män som är 25 år gamla och ända upp emot 40 sätts i skola (som också kostar skattepengar) med 16, 17-åriga ungdomar, de daddas med och daltas med och måste väl sitta och skratta ihjäl sig när de skype:ar hem och berättar hur det går till i Sverige. Och så lockas ytterligare några män utan asylskäl med falsk ålder och påhittad asylhistoria hit.

Ordet ”naiv” räcker inte till för att beskriva dem, som har lön och position och makt att hantera dessa frågor men vägrar göra det.

Några lästips:

En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013

En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” . 4 februari 2014

Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014

En migga: ”Att några tusen ”ensamkommande barn” kan kosta som stora infrastruktursatsningar tror jag inte folk riktigt begriper.” – 26 maj 2015

2014 var 75 procent av dem som av Migrationsverket och svenska medier kallade “ensamkommande flyktingbarn”, minderåriga asylsökande i åldrarna 15-17 år – 25 juli 2015

Migrationsverket: ”Vecka 30 utgjorde ensamkommande barn 21,5 % av totala antalet asylsökande i Sverige.” – 29 juli 2015

Ladda gärna ner e-böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar del 1 och del 2. De kostar bara 40 kronor och har man dem i sin läsplatta kan man också använda sökfunktionen för att få fram den information man vill. Notera att den ena delen finns på sidan 1 i Mummelförlagets widgetshop, den andra finns på sidan 2.

Nästa bok i serien kommer i oktober eller november.

© denna blogg. Vid citat (inte kopiering av hela texten!), vänligen länka till originaltexten.

Det kom ett mejl med tankar kring dem som mördade två oskyldiga människor på Ikea i Västerås

Det kom ett mejl från en klok och insatt person. Med vederbörandes tillstånd publicerar jag det. Och till alla dem som på Twitter, Facebook och annorstädes skriver att man inte ska spekulera och gissa så säger jag: Jo, det ska man! Eftersom alla kort inte läggs på bordet av dem som vet och eftersom det som hänt (morden på Ikea) är så spektakulärt och fruktansvärt så har människor all rätt i världen att öppet lufta sina tankar och teorier.

Så här börjar mejlet:

Du får säkert massor av mejl om morden i Västerås på Ikea.

Och ja, det får jag. Alltså en massa mejl och meddelanden och frågor. Det är som om korken äntligen dragits ur flaskan och alla osaliga andar har släppts ut samtidigt. Och jag ser hur enormt stor okunskapen är på ett av de allra viktigaste samhällsområdena nu och i framtiden: asylinvandringen. Okunskapen beror inte på dumhet eller obegåvning hos folket utan på att medier mörkat och/eller inte rapporterat sanningsenligt och/eller undanhållit fakta under mycket lång tid (många journalister kan och vet inte mycket heller, ändå skriver och talar de som om de gjorde det…).

Här är nu resten av det resonerande, spekulerande och funderande mejlet jag fick idag:

Här är några tankar som jag har:

En fråga som jag ställer mig är om det är vanligt att folk från diktaturer med dödsstraff begår brott? Jag vet inte heller hur det fungerar i Italien med PUT/TUT, men det finns nog gott om just eritreaner där eftersom det är en gammal italiensk koloni.

Så här tror jag att det kan ha gått till:

Eritreanen kom till Italien för några år sedan och fick då PUT där. Han kan till och med ha varit där i över 10 år eftersom många eritreaner lämnar landet innan de tvingas göra militärtjänst, om han inte rymde/deserterade från militärtjänsten, vilket också kan ha hänt.

I Italien är livet inte så kul, han får plocka frukt och grönsaker för låg lön, diskrimineras som svart, framtiden ser inte så ljus ut som han trodde när han tog sig dit. Så hör han rykten om att i Sverige är livet mycket bättre. Inget lågavlönat frukt- och grönsaksplockande och ingen diskriminering. Sverige ger dessutom i princip utan vidare PUT till alla från Eritrea, och några år senare kan man bli svensk medborgare. Man får tillgång till ett bra socialt skyddsnät: bidrag att leva på, gratis studier, fri bostad, god sjukvård och samtidigt kan man svartjobba och tjäna bra med pengar.

Ryktet säger att det finns många eritreaner som gjort detta enligt modellen: du åker bara upp till Sverige, uppger ett nytt, falskt namn för du har ”tappat passet” på vägen och eftersom det svenska Migrationsverket är så blåögt och har så dålig koll så är chansen mycket stor att det fungerar. Hade det inte fungerat för andra så hade ryktet inte gått nere i Italien, ryktet  om landet i norr med guld och gröna skogar, där man inte behöver slita för sitt uppehälle.

Väl i Sverige går det inte som han planerat. Handläggaren eller beslutsfattaren på Migrationsverket kontrollerar och reda på att mannen redan har fått skydd och permanent uppehållstillstånd i Italien. Han har kanske råkat ut för en tjänsteman som gör sitt jobb och därför kollar hans fingeravtryck och fotografi i något EU-register. Och vem vet, han kanske också fanns i något internationellt  polisregister sedan tidigare, det är ju trots allt inte vem som helst som kallblodigt mördar okända personer bara sådär, som det verkar ha gått till på Ikea. Kanske tjallar en landsman på honom.

Migrationsverket kollar alltså registren och upptäcker att den här eritreanske mannen redan har fått skydd och uppehållstillstånd i Italien och enligt Dublin-förordningen ska han då givetvis återsändas till Italien. När han får reda på det avviker han, vilket är lär vara ganska vanligt och lätt att göra här i Sverige. Kanske åker han tillbaka till Italien för att senare göra nytt försök senare? Två år senare söker han så asyl här igen, kanske i ett nytt namn? Men återigen blir han snabbt upptäckt och får besked om att han ska återvisas till Italien. Kanske kör de hans fingeravtryck mot registret igen och upptäcker honom än en gång.

Under tiden har han förstått/hört på asylboendet, alternativt av andra asylsökande i den undre värld han rört sig i efter att han avvikit, att om man blir psykiskt sjuk så kan man lättare få stanna. Vad jag förstått så delar de asylsökande med sig av tips till varandra, tips på hur man ska göra på bästa sätt. Ett tips är just att låtsas bli psyksjuk för då kan man inte utvisas. Det har en asylsökande jag själv känner berättat att han fått tips om. (Dock glömmer de det faktum att så fort man blir psyk-frisk så blir man utvisad). Säkert finns det smarta typer som också kommit på att om det land som Sverige vill utvisa till (till exempel Italien, Grekland, USA) kanske inte vill ha dem om de är kriminella så då uppstår en ny möjlighet att få stanna.

Eftersom jag inte med säkerhet vet – även om jag tror det – att han har PUT i Italien så spekulerar jag kring att om han bara har TUT där så lär italienska myndigheter ju återkalla detta om han blir grovt kriminell och döms för brott, det är väl därför man har TUT? Brottet måste antagligen vara grovt för att Italien inte ska vilja ha honom landet, snatteri anses förmodligen som mindre allvarligt. Dessutom har svenska fängelser ryktet om sig att vara trevliga, och ännu bättre är om man hamnar på rättspsyk för då kan man ju bli utsläppt så fort man är frisk igen. Kanske blir det bara ett år på rättspsyk och man fejkar temporär psykos för psykiatrikern som utreder, sen är man fri (vi minns alla hur det gick till i Gökboet, så det är en gammal idé). Då går det inte att verkställa en avvisning till Italien och det går inte heller att skicka honom till Eritrea, eftersom han riskerar döden där på grund av att han har lämnat landet illegalt eller deserterat. Då får han PUT i Sverige när han kommer ut ur fängelset/rättspsyk eftersom det finns verkställighetshinder.

En fråga alla bör ställa sig är vad detta sänder för signaler till asylsökande som nekats PUT. Kommer fler som nekas asyl att göra samma sak? Det finns säkert andra, både eritreaner och andra nationaliteter som är i samma situation i Sverige. En annan fråga är om detta kanske redan är satt i system? Man begår ett brott och får stanna eftersom det finns verkställighetshinder. Kanske har asylsökande redan satt det i system, men man har inte gjort så grova brott som IKEA-morden, och vi vet inte om det eftersom media inte rapporterat om det eftersom dessa brott inte är så spektakulära.

Kommentar: Många tankar, många funderingar. Bra att de luftas. Jag tackar skribenten som skrivit och delat med sig av sina reflektioner. Tills alla fakta  – alla fakta – ligger på bordet är det fritt fram att spekulera hur mycket som helst. Det är myndigheterna (Migrationsverket och Polisen i första hand), politikerna (regeringen i första hand) och de medier som har insyn och vetskap, som ska berätta för folket vad som har hänt. Gör de inte det och får inte frågor som de skribenten ovan luftar, ärliga, korrekta, faktabaserade svar så fortsätter sveket gentemot folket och riskerar att allvarligare än hittills underminera den redan bräckliga tron på samhället, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.

© denna blogg. Korta citat är tillåtna, vänligen länka till originaltexten.