Finland. Missnöjda asylsökande vill ha matpengar.

Klicka på bilden för att komma till ett videoklipp med en asylsökande på knackig engelska.

Tidningen Iltalehti berättar under rubriken Missnöjda asylsökande: ”Vi vill bara ha matpengar” att asylsökande i Uleåborg är rasande över hur de behandlas. Nu hungerstrejkar de eftersom de säger sig inte stå ut med den dåliga behandlingen. De vill också ha pengar så att de kan köpa mat i butiken.

I videoklippet säger  ung  man, som verkar ha utsett sig till talesperson för gruppen och kan lite engelska, bland annat:

Vi vill inte äta för att maten är så dålig och konstig, inte ens djur äter sådan mat. Vi vill ha våra (?) pengar så att vi kan handla i affären, vi vill inte äta av den här dåliga maten. Vi har varit här i 13 dagar, vi vill inte äta här, vi vill bara ha pengar.

Vi dricker vatten från toaletten. Djur dricker inte vatten från toaletten. Vi sover på golvet och ingen bryr sig om oss. Ingen medicin, inga pengar. De förödmjukar oss. Vi är alla sjuka, vi får ingen medicin. De bryr sig inte, de ger oss ingenting. Inga kläder, inget bad, inga skor, ingenting! Vi är som djur här, ingen bryr sig om oss.

På reporterns fråga vad männen vill säga till folket svarar talespersonen:

Att de ska komma och hjälpa oss! Förläggningen heter Hiukkavaara. Vi vill att någon ska komma och hjälpa oss och se problemen här. Det är allt. Vår förläggning heter Hiukkavaara.

Kommentar: Märkligt beteende, och det efter knappt två veckor som – de facto – hjälp- och skyddsbehövande i ett främmande land långt ifrån deras hemland. De här männen som sökt sig till Finland framstår som bortskämda, vana vid att ställa krav. Säkerligen inte alla, men en inte så liten grupp, främst män, ställer sig själva och därmed tyvärr – även om det inte borde vara så – andra asylsökande i dålig dager.

De har kommit till Finland, ett land där människor är vana att arbeta hårt och inte räkna med att få något gratis. Nu tas de emot i detta land, där folket är helt taget på sängen av den stora och strida strömmen män (uppemot 90 procent lär vara män!) från Irak, Somalia och en del andra länder och de gör det bästa av den svåra situationen som ingen varit förberedd på. Att då de, som kommer för att be om en fristad i Finland, det första de gör, klagar och demonstrerar bådar inte gott för framtiden. Inte alls.

Samtidigt kan man absolut också till viss del förstå dem. De har troligen lockats till Finland under falska förespeglingar om ett rikt land i norr som snabbt kommer att ge dem uppehållstillstånd, bostad och jobb. När verkligheten visar sig vara en helt anannannorlunda, blir besvikelsen givetvis stor. Och finländarna är inte alls vana vid människor i så stora skaror från länder i Mellanöstern. Att det kan bli rejäla kulturkrockar och även missförstånd mellan de asylsökande och landets egen befolkning är egentligen inget konstigt alls.

Om Migri bjuder in mig att diskutera hur man kan gå till väga för att underlätta kontakterna mellan de asylsökande och finländarna kommer jag att tacka ja. Med snart 20 års erfarenhet av alla möjliga och omöjliga aspekter på asylområdet vet jag att jag skulle kunna bidra med en hel del nyttiga råd och upplysningar. Viktigt är att man inte alls sneglar mot Sverige utan skapar egna rutiner, ett eget sätt att ta emot dessa människor på sätt som passar den finländska mentaliteten och de finländska värderingarna.

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”Partanen tänker gå och be asylsökande hjälpa honom med olika sysslor runt huset.”

Klicka på bilden för att komma till artikeln (på finska).

Informationskvällen för de boende i Hennala avslöjade: Både de asylsökande och invånarna är chockade och rädda

Samtals- och informationskvällen som ordnats för de boende i Hennala blev emellanåt ganska hetsig. Lokalbefolkningen hade inte alltid tålamod att lyssna på svaren, när frågorna haglade över myndighetens personal.

Vice polischef Tero Saarinen försäkrade att läget ur Polisens synvinkel har varit lugnt förutom att folk kastade sten på den första bussen med asylsökande och att det förekommit ett bråk mellan ett antal asylsökande. Asylsökande har också polisanmälts obefogat.

Sedan berättade Marwan Enad, asylsökande från Irak om varför irakierna flyr från sitt land.

– Byarna är förstörda. Vi vet inte vem eller vilka som för tillfället har makten: IS eller regeringen.

Marwan Ehnad sa att han inte har några rosenröda föreställningar om Finland och berättade att de asylsökande är chockade och rädda. Att de vill anpassa sig och lära sig landets seder och arbeta här i framtiden. Många har någon form av utbildning.

– Berätta för oss hur vi ska bete oss här!

Adnan Kassim, som fungerade som tolk, ville också delta i samtalet:

– Jag kom till Finland på 90-talet och – ursäkta mig – inte är ni några änglar, ni heller. Jag tyckte att det verkade som att ni är rädda också för varandra när ni bor så glest.

En del mammor som bor i Hennala är oroliga för sina barn, särskilt för sina flickor och vågar inte släppa ut barnen. Också rädslan för att bostadspriserna ska sjunka togs upp. En kvinna sade sig ha märkt att lokalbefolkningen befinner sig i chocktillstånd; beskedet om nödinkvarteringen kom så överraskande.

När samtalet pågick som hetast bad en man som presenterade sig som lärare om ordet.

– Att piska upp stämningar av rädsla måste få ett slut. Och föräldrarna borde tänka på hur de pratar med sina barn!

Efter det började många andra också be om ordet och förde fram funderingar om hur man skulle kunna anpassa sig till situationen.

Efter mötet utbrast Lahtisbon Markus Partanen:

– Jag tänker gå dit. Inte stör det här mig så värst mycket. När de nu ändå finns här så får man väl försöka leva med det och inte tjafsa om sånt som är överspelat. Inte lär vi ju heller få bort dem härifrån nu.

Partanen tänker gå till boendet i Hennala och be asylsökande hjälpa honom med olika sysslor runt huset.

© Översättning Merit Wager.