Sverige: Den oändliga historien om åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga.

Leif Kullman
övertandläkare, PhD, specialist i oral radiologi, Tandläkarhögskolan, Karolinska institutet
Karl-Johan Kärrström
specialistläkare i allmänmedicin, Mariestad
Nenad Zeba
specialistläkare i ortopedi och handkirurgi, Göteborg

är de tandläkare/läkare som skrivit debattartikeln Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb« i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Socialstyrelsens rapport om medicinsk åldersbestämning behandlar först och främst nya metoder att åldersbestämma med MR. Att detta var syftet gick utredaren ut med direkt. Då man nu helt förkastar metoder och riktlinjer som används i den övriga världen bör man kunna kräva en djupgående analys och kritik av evidensen för dessa påstått icke användbara metoder. Detta saknas i rapporten, och här brister Socialstyrelsen i sitt uppdrag som myndighet på ett flagrant sätt.

Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben. Detta vet utredaren, men ändå kommenteras inte AGFAD:s existens.
———————–
Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning, värdera AGFAD:s riktlinjer och utreda DT nyckelben.

Carl-Erik Flodmark, docent i pediatrik, medicinskt sakkunnig
Andreas Cederlund, odont dr, sakkunnig i tandvård
Marcus Gry, teknisk doktor; enhetschef, epidemiologi och metodstöd
Lars-Torsten Larsson, docent, avdelningschef; samtliga Socialstyrelsen

är de som replikerar på ovanstående debattartikel i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Det intressanta är hur bra en åldersbedömning kan förutsäga om någon är över eller under 18 år. Socialstyrelsen har försökt hitta statistiska jämförelser som är lätta att förstå och jämföra. Det går att göra beräkningar på olika sätt, men inga avgörande skillnader har hittats mellan våra och debattörernas. Olika studier kan inte direkt jämföras och beräkningarna ger endast en indikation på vilka tillväxtzoner och tanddata (som mognadsindex) som är av särskilt intresse att studera vidare.

Barnläkare och tandläkare med mångårig praktisk erfarenhet av att göra åldersbedömningar har ingått i projektet, liksom två oberoende experter från Svensk förening för pediatrisk radiologi. Rapporten fick även stöd från Tandläkarförbundet och Barnläkarföreningen vid dialogmötet den 20 april.

En mening i repliken fick mig att bli en aning undrande:

Enligt Migrationsverket kom i fjol cirka 17.000 ensamkommande med uppgiven ålder 16–17 år.

Fundering lite vid sidan om ovanstående: Det kom drygt 35.300 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Att färre än hälften 17.000 (48,2 procent) skulle vara 16 och 17 år är lite svårt att tro. Enligt Eurostat var ca 4.950 (14 procent) av de uppgivet  minderåriga asylsökande som kom ensamma till Sverige yngre än 14 år, dvs 1-13 år gamla. Det innebär att ca 13.370 (ca 37,8 procent) av dem som kom som ”ensamkommande barn” ska ha uppgett att de är 14 och 15 år gamla. Korrekta uppgifter måste Migrationsverket kunna ge, vilket jag ska be att få av verket. Frågan är ställd och svaret läggs ut här så snart Migrationsverket svarar.

Alla texter på bloggen som innehåller ordet ”ensamkommande” finns här.

Mina texter är ©

Norges invandringsminister: ”Jag tror att alla som såg reportaget från Sverige i Dagsrevyen är chockade över vilka tillstånd som råder där borta. Det är ett bevis på vad en naiv och snällistisk invandringspolitik kan föra till.”

När det gäller det här reportaget som NRK, Norges motsvarighet till SVT, sände söndagen den 8 maj så kan jag bara säga att var och en måste använda sitt eget huvud till att tolka, förstå och förhålla sig till det.

Politiker och journalister får ett råd och det är att ta in det som den kvinnliga polisen säger, när reportern kallar den förort där hon arbetar för ”en krigszon”, och inse allvaret:

De kriminella börjar bli mer och mer rustade.

Och lyssna, förstå, ta in och agera på det som Nalin Pekgul säger:

Tensta idag har mer gemensamt med de länder där islamisterna skrämmer folk. Som Afghanistan eller Turkiet där islamisterna är starka.

Och hennes citat av en talare på ett möte i Tensta:

Och de går på våra gator i sina korta kjolar och förolämpar oss.

Efter reportaget säger programledaren i NRK:

På våra nätsidor på nrk.no kan du läsa att norska experter säger att det är stora skillnader på norsk och svensk integrationspolitik och därför finns ingen grund för att frukta svenska tillstånd i Norge.

Kort utdrag ur texten, som kan läsas här i sin helhet: Eksperter frykter ikke svenske tilstander i Norge.

Det har varit stora skillnader på norsk och svensk integrationspolitik. Därför är det inte något som tyder på att vi i Norge riskerar laglösa parallellsamhällen; så som de har utvecklats på många ställen i Sverige, säger experterna.

Bland annat beroende på:

• Omfattningen är en annan: Sverige har tagit emot långt flera flyktingar och asylsökande än Norge
• Mer öppen debatt i Norge om utmaningarna som kan kopplas tilt invandring

Och så här säger Norges invandrings- och integreringsminister Sylvi Listhaug till NRK under rubriken Sjokkert over tilstandene i Sverige:

– Jag tror att alla som såg reportaget från Sverige i Dagsrevyen är chockade över vilka tillstånd som råder där borta. Det är ett bevis på vad en naiv och snällistisk invandringspolitik kan leda till.

 

Snellmansdagen – finskhetens dag

Idag firas Snellmansdagen – finskhetens dag – här tweetat om av inrikesministeriet i Finland.

I Finland hissas idag, den 12 maj, flaggorna till publicisten, filosofen och statsmannen Johan Vilhelm Snellmans och finskhetens ära. I år är det 64 år sedan Snellman, en förespråkare av den finländska identiteten och försvarare av det finska språket, fick en egen flaggdag.

Snellmansdagen firades första gången officiellt år 1952, och år 1978 utsågs dagen också till finskhetens dag.

Snellman föddes för 210 år sedan, den 12 maj 1806, på nuvarande Tjärhovsgatan 5 i Stockholm som son till en sjökapten. Han växte upp i Finland men i november 1839 kom han till Stockholm, där han umgicks i litterära kretsar och skrev flitigt i den liberala tidningen Freja. Efter vistelser i Schweiz och Österrike återvände Snellman till Stockholm där han 1842 utgav verket Läran om staten.

På Tjärhovsgatan 5 i Stockholm (för övrigt bara ett stenkast från där jag själv bor) finns en minnestavla över Johan Vilhelm Snellman.

Läs mer om Johan Vilhelm Snellman på Finlands ambassads sajt.