Påminnelse om min text om remigration (återflyttning)

Den 24 juli 2015 skrev jag på sajten Det Goda Samhället en text med rubriken Om att Sverige borde följa utlänningslagen och kanske lära något av andra EU-länder. I den texten berättade jag bland annat detta, som jag här – ett år senare – vill påminna om och samtidigt återigen uppmana intresserade att studera och fundera kring:

Man kan till exempel fundera på om det kan finnas något att lära av Holland och deras program för återflyttning. Skulle något liknande kanske kunna implementeras även här? Kanske passar det inte Sverige. Men i Holland, under beteckningen Remigration, erbjuds bland annat invandrade som har beviljats asyl eller uppehållstillstånd på skyddsgrunder, oavsett vilket land de kommer ifrån eller vilken nationalitet de har, att återflytta till sina hemländer och i samband med det få så kallat remigrationsbidrag.

I korthet går det hela ut på att asylinvandrade som fyllt 55 år och som önskar återflytta, säger upp sitt holländska medborgarskap samt uppfyller en del andra kriterier och då beviljas ett månatligt bidrag som täcker deras levnadskostnader i sina hemländer. Beloppen varierar för olika länder beroende på kostnadsläge, men rör sig, såvitt jag kunnat få fram, mellan cirka 300 euro och 450 euro per månad för en ensamstående person och högre belopp för familjer.

Att man i Sverige börjar att efterleva utlänningslagen borde vara en självklarhet och inte ens upplevas som en “utmaning”. Det holländska remigrationssystemet kanske inte alls passar Sverige, men det är en av många åtgärder som andra EU-länder vidtar som enkelt kan studeras på nära håll om man tycker att det är intressant. Poängen här är alltså inte att föreslå att det holländska remigrations-programmet införs i Sverige utan att visa att det kan finnas lärdomar för Sverige att dra av hur andra EU-länder agerar.

© denna blogg.

Finland. Inrikesminister Petteri Orpo: ”Finland ska vara världens tryggaste plats år 2020.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

 

– Finland ska vara världens tryggaste plats år 2020, säger inrikesminister Petteri Orpo till Yle.

Myndigheterna har identifierat nya hot mot den inre säkerheten i Finland och säkerhetsmiljön har permanent förändrats, heter det i den första redogörelsen som har gjorts om den inre säkerheten i Finland.

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) presenterade redogörelsen den 19 maj.

– Det är meningen att Finland år 2020 ska vara världens tryggaste plats att leva och arbeta på, sade Orpo.

Nya hot är bland annat de försämrade relationerna mellan Ryssland och västvärlden, en illegal invandring i stor skala samt hybrid- och cyberhot, sägs det i redogörelsen. Samtidigt finns gamla hotbilder kvar.

Antalet poliser ska inte längre minska utan stabiliseras till 7.000 fram till år 2020. Det ska fortsättningsvis finnas 600 årsverken vid nödcentralerna och östgränsen ska förstärkas med 160 gränsbevakare.

Statistiskt sett är Finland fortfarande ett mycket tryggt land och brottsligheten är internationellt sett låg. Däremot har andelen uppklarade brott minskat. Till exempel klaras bara vart tredje egendomsbrott upp. Rasism, hatbrott och olika våldsbenägna extremiströrelser har blivit synligare.

– Terrorhotet är sådant att det går under huden på människorna, även om terrordåd i Finland är osannolika. Man har frågat om regeringen förstår hur läget är gällande säkerheten och jag säger att visst förstår vi, därför har vi gjort den här redogörelsen, sade Orpo.

För tillfället finns information om ovanstående endast på finska på Inrikesministeriets sajt: Selonteko: Hallitus vastaa uusiin uhkiin vahvistamalla viranomaisten toimintakykyä.