Finland. I juni var 77 procent av samtliga asylbeslut för irakier negativa.

Migrationsverket informerar:

 

Asylbeslut för irakier: Andelen negativa beslut har ökat betydligt

Klicka på bilden för att se den i större format.

Lagändringen i maj som innebar att humanitärt skydd avlägsnades ur utlänningslagen samt Migrationsverkets nya riktlinjer för Irak-beslut börjar nu kunna skönjas i fördelningen av asylbeslut för irakier. Andelen negativa beslut har ökat betydligt.

Från januari till juni 2016 beviljades 1.424 irakier asyl eller annat uppehållstillstånd, vilket utgjorde 19 procent av alla beslut. Under samma tid fattades negativa beslut för 3.064 irakier, vilket utgjorde 40 procent av alla beslut. I de beslut som fattats efter lagändringen samt uppdateringen av Migrationsverkets riktlinjer i maj, är andelen negativa beslut ännu större: i juni var 77 procent av samtliga beslut för irakier negativa.

Grunden för ett negativt beslut är ofta att personen kommer från ett område där hans eller hennes vistelse inte för närvarande innebär ytterst allvarlig personlig fara eller att personen har möjlighet att fly inom landet.

Till den stora andelen negativa beslut bidrar även profilen hos de asylsökande samt Migrationsverkets sätt att organisera sitt arbete: för att avveckla köerna har man under början av sommaren avgjort en stor del så kallade klart negativa fall och fall där det inte längre finns något behov av tilläggsutredningar.

En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

En migga uppmärksammar mig – och härmed också alla som läser detta – om följande:

Sverige  har problem i och med att personer som beviljas UT på anknytning får ett UT-kort redan innan de reser hit. De lämnar inte fingeravtryck i något register, fingeravtrycken finns enbart på UT-kortet. Det är inte alltför sällan som dessa personer, som alltså kommit som anhöriginvandrare, efter ankomsten till Sverige söker och får asyl i en annan identitet och utan handlingar.

Detta främjar skenäktenskap och det är också många gäststuderande och arbetskraftsinvandrare som försvunnit och sedan ”återuppstått” som asylsökande. En mycket enkel lösning på problemet vore att till en början bevilja dessa personer visering. UT-kort kan de få efter ankomsten till Sverige. En person som får visering lämnar nämligen fingeravtryck till ett register som kontrolleras i samband med asylansökan. Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.

På svenska ambassader lämnar man biometri innan man får UT-kort. Men fingeravtryck som lämnats där får vi på Migrationsverket inte kontrollera mot en asylansökan. Det här innebär bland annat att etiopier som fått UAT i Sverige genom skenäktenskap eller som anhöriga till en gäststudent har närmast garanterat sig PUT som ”eritreaner”. Oftast försvinner gäststudenten i samma veva och uppstår i en ny, eritreansk identitet. Och söker asyl.

© denna blogg. Korta citat tillåtna, vänligen länka dock alltid till originalinlägget.

Finland. ”Villkoren för familjeåterförening stramas åt.”

Inrikesministeriet meddelar om ändringar som gäller familjeåterförening och som trädde i kraft den 1 juli 2016:

Villkoren för familjeåterförening stramas åt i överensstämmelse med EU-direktivet. Tillräcklig försörjning ska framöver vara en förutsättning för familjeåterförening för personer som får internationellt eller tillfälligt skydd. Republikens president stadfäste den 29 juni de ändringar av utlänningslagen som statsrådet föreslog.

Ett villkor för att uppehållstillstånd ska beviljas är enligt utlänningslagen i allmänhet att försörjningen är tryggad. Familjemedlemmar till personer som fått internationellt skydd har utgjort ett undantag från detta, och nu slopas detta undantag.

I praktiken betyder ändringen att försörjningsförutsättningen framöver även ska gälla s.k. gamla familjer till dem som beviljats internationellt eller tillfälligt skydd. Med gamla familjer avses att familjen bildats redan innan anknytningspersonen kommit till Finland. Redan den gällande lagen förutsätter att försörjningen är tryggad när det gäller familjer som har bildats först efter anknytningspersonens inresa i Finland.

Avvikelse kan göras från försörjningsförutsättningar om det finns exceptionellt vägande skäl eller om ett barns bästa kräver det.

De som beviljats asyl har tre månader på sig att ansöka om familjeåterförening utan försörjningsförutsättning

Alternativt skydd kan beviljas om villkoren för beviljande av asyl inte är uppfyllda, men den sökande riskerar att i sitt hemland eller permanenta bosättningsland bli utsatt för exempelvis dödstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling.

I lagen föreskrivs det inte om försörjningsgränser i euro, och det föreslås inga ändringar i försörjningsnivån. Migrationsverket fastställer riktgivande gränser i euro tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet.

Lagen träder i kraft den 1 juli. Lagändringarna gäller inte familjemedlemmar till finska medborgare. Försörjningsförutsättningen gäller inte situationer där anknytningspersonen har beviljats asyl eller status som kvotflykting innan lagen träder i kraft.