• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2016
    M T O T F L S
    « Aug   Okt »
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Ny bloggadress från den 8 december torsdag, 8 december, 2016
      Ny bloggadress från den 8 december är meritwager.nu. Adressen meritwager.se har släckts ner och det går tyvärr inte att peka om därifrån till den nya adressen. här sajten på meritwager.wordpress.com kommer inte längre att uppdateras. Alla nya inlägg finns på meritwager.nu. Välkomna dit! Följ gärna med till den ”gamla” sajten – med den nya layouten –  på den […]

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Maahanmuuttoviraston työntekijät HS 4.9 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts.

Hbl.fi logoOch bland annat så här citeras i Hufvudstadsbladet (HBL) ur HS artikel, under rubriken ”HS: Brådska kan leda till fel asylbeslut”:

Flera överinspektörer vid Migrationsverket har av någon anledning fått den uppfattningen att de förväntas fatta negativa asylbeslut, säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio och direktören för asylenenheten Esko Repo till HS.

Enligt Jaana Vuorio har ledningen inte fört fram dylika budskap.

Hbl.fi logoI HBL uttalar sig advokaten Ville Punto som är specialiserad på att företräda asylsökande:

Målet är avslag och motiveringarna görs upp därefter. Migrationsverkets asylbeslut om irakiska sökande är ofta motstridiga.

Han kritiserar Migrationsverkets praxis att asylsamtalen ska klaras av på tre timmar och säger att kravet stör en omsorgsfull behandling av ansökningarna. Hans egen erfarenhet är att intervjuerna görs med större omsorg om den asylsökande har ett biträde med sig.

– Jag har tittat på samtalsprotokoll över fall där den sökande har varit ensam vid intervjun. Man ser på protokollen att olika saker har behandlats anmärkningsvärt snävt och att det varit bråttom med att få samtalen gjorda.

Hbl.fi logoOch i HBL kan man också läsa följande, under rubriken: ”Migrationsverket vet att man måste satsa på kvalitet”:

En försämrad kvalitet på asylbesluten kan äventyra asylsökandes rättsskydd, säger inrikesminister Paula Risikko (Saml) till FNB.

Sämre kvalitet kan enligt inrikesministern leda till svåra situationer och förlänga ansökningsprocessen då fallen måste behandlas i domstol.

Enligt Paula Risikko har man informerat Migrationsverket om att man bör satsa på kvaliteten när man fattar asylbeslut.

Sipilä Vi utövar ingen press på Migri Sv Yle 4.9 2016På Svenska Yles sajt säger statsminister Juha Sipilä bland annat det som står i textrutan till vänster. Och i artikeln meddelas också:

Statsminister Juha Sipilä (C) bestrider att regeringen skulle idka påtryckning på Migrationsverket för att det skulle leverera fler negativa asylbeslut.

– Det finns inget tryck från regeringens sida mot Migri, intygar Sipilä. Slarviga asylbeslut ligger inte i regeringens intresse, sade han.

Han betonade att Finland har granskat sin linjedragning i asylpolitiken så att den motsvarar praxis i övriga nordiska länder. Han medgav ändå att myndigheterna har varit pressade på grund av det exceptionella flyktingläget.

– Jag litar på att felaktiga beslut rättas till, om inte förr så i en rättsinstans, sade Sipilä.

hs_fi_department_page_logoTill slut, kort ur HS:s långa artikel:

I aulan väntar asylsökande på sin tur att höras. Information om deras liv ligger i röda mappar på andra våningen, på asylenhetens hyllor. Nya ansökningar görs i elektronisk form. Unga överinspektörer arbetar i ett överraskande tyst kontorslandskap.

Förra hösten och i början av året anställde Migrationsverket hundratals nya tjänstemän. Många kom direkt från universitetet. I augusti 2015 hade Migrationsverket 75 överinspektörer som utförde asylsamtal, nu är antalet 550. De nya överinspektörerna har fått två veckors utbildning. Utbildningens innehåll beskrivs av många tjänstemän vara av hög kvalitet.

Sedan beskrivs hur arbetstakten ökat och att asylsamtal som tidigare tog 4-7 timmar ska nu klaras av på högst tre timmar. Under den tiden hinner man inte nödvändigtvis ställa alla relevanta frågor, särskilt inte om fallet är komplicerat. Arbetstakten ökade märkbart eftersom det kom så många asylsökande.

Det beskrivs också att de anställda informerats om att ”hela Finland” följer hur många beslut som fattas. Varje måndag får överinspektörerna epost med Excel-tabeller över hur många asylbeslut var och en av dem har fattat. Deras arbete är krävande och ärendena kan röra människor som utsatts för våld och som känner panik, men det finns också de som vill pröva lyckan genom att söka sig till Finland.

Migrationsverkets anställda ter sig inte som idealister, som vill ha så manga utlänningar som möjligt i Finland. De tjänstemän som HS talat med vill bara göra ett bra jobb. Många säger att systemet också kontinuerligt missbrukas. De asylsökande kan känna sig lockade att överdriva eller lämna falska uppgifter för att få skydd.

På grundval av ett tre timmar långt samtal ska en överinspektör bedöma om den asylsökandes berättelse är trovärdig:

”Misstag sker helt säkert. En del som inte alls behöver skydd får det och personer som är i behov av skydd får det inte för att vi inte hinner undersöka alla fall ordentligt.”

HS berättar vidare att Migrationsverkets linje skärptes i början av året och att särskilt irakier och somalier fick betydligt färre positiva beslut än tidigare. Och i maj skärptes Migrationsverkets asyllinje ytterligare: för personer från Irak, Afghanistan och Somalia blev det ännu svårare att få stanna.

Texten i HS är som sagt upp till sex, sju gånger längre än en vanlig ledar- eller debattartikel i en svensk dagstidning och det är omöjligt för mig att översätta den i sin helhet. Dock har jag försökt ta med relevanta delar och även citerat ur finlandssvenska mediers rapportering för att det ska bli så allsidigt som möjligt. Länkar till alla texter finns (genom att man klickar på textrutor och loggor) för var och en som vill fördjupa sig ytterligare i dessa frågor.

Allra sist, ur HS:s artikel:

Migrationsverket har de senaste månaderna lyckats fatta cirka 500-700 beslut i veckan. För att man skulle ha nått upp till inrikesministeriets mål borde antalets ha varit 1000 i veckan. Det är dubbelt så många beslut som i Norge, där antalet asylsökande är ungefär detsamma som i Finland.

”Målet hade meddelats oss av inrikesministeriet och det är ingen hemlighet att vi inte lyckats uppnå det”, säger Jaana Vuorio, Migrationsverkets överdirektör. ”Givetvis måste jag som chef för myndigheten framför att det målet är ganska högt. Men när ministeriet säger att så här är det, då är det bara att skriva under.”

Hon betonar dock att kvaliteten inte får bli lidande på grund av att det finns en tidspress och påpekar att samtal med de asylsökande också kan fortsätta senare om man under tre timmar inte får reda på allt väsentligt.

Därefter svarar överdirektör Jaana Vuorio på ytterligare ett stort antal frågor under den timme hon har avsatt för intervjun. Dem har jag inte översatt. HS artikel slutar:

På gatan utanför Migrationsverket, fäller en enbent irakisk man ihop en barnvagn inför en taxiresa. Mannen berättar att hans familj befinner sig i Kirkuk, som kurdiska styrkor erövrat fåra terrororganisationen IS. Nu strider kurderna och Iraks regering om vilka som ska styra staden.

Han är en av de 14.000 som väntar på Migrationsverkets beslut.

Till den som uppskattar det arbete som läggs ner på att informera om asylområdet i Sverige men också i Finland och ibland i en del andra länder – samt annat som står att läsa här på bloggen:

Bli gärna månadsabonnent för 30 kr (1 krona/dag), eller swisha en slant, se högst upp i högerspalten!

Här finns förresten alla mina inlägg om och från Finland från den tid då den stora flyktingströmmen började för cirka ett år sedan.

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

%d bloggare gillar detta: