• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2016
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Be my guest # 121: Nuri Kino

Version 2Nuri Kino. Journalist, författare, filmare, eldsjäl – allt i ett. Numera också känd som grundare av och ledare för A Demand For Action, en organisation som på kort tid etablerats i många länder. Och flitig skribent i bland annat Svenska Dagbladet och Dagen.

Häromdagen åt jag frukost hos en anhörig. Hans tonårsson behövde skjuts till badhuset i staden. Vi plockade upp tre av hans kompisar på vägen. De går alla i högstadiet.

Vi pratade tjejer, det gick inte så bra då jag generade dem. Men när vi bytte samtalsämne till fotboll gick det lättare. Nu var det jag som antingen inte hängde med eller som låtsades hänga med. Jag sade att de inte kan lägga all energi på fotbollen, att de kan bli skadade och att alla faktiskt inte kan bli proffs, att de därför också måste skaffa sig en utbildning. Det skulle jag aldrig ha sagt. En helt ny värld öppnade sig, en mörk värld, en värld jag egentligen inte har tid att gå in i. Men det går inte att bortse från vad jag fick höra.

Två av killarna har av sina föräldrar flyttats från den kommunala skolan i det område där de bor till friskolor några kilometer bort. Deras föräldrar skjutsar dem varje morgon då bussarnas tidtabeller inte passar. Killarna gillar sina nya skolor, de säger att de har utvecklats där, att de får lära sig mycket och att de nu funderar på vilka gymnasier och vilka utbildningar de ska söka till när den tiden kommer.

De andra två killarna sitter tysta. Jag frågar dem om deras framtidsplaner, de rycker på axlarna. Jag ger mig inte. Det visade sig att deras föräldrar av olika anledningar inte har haft möjlighet att flytta dem till andra skolor.

GriffeltavlaMen varför är det så viktigt att flytta från den kommunala skolan? En av killarna ger mig ett namn och ett nummer till en engagerad vuxen som jobbar i deras kommunala skola. Den andra har tårar i ögonen när han berättar om situationen i skolan. Nyanlända placeras nästan direkt i de andra elevernas klasser. Lärarna sänker då nivån och talar till tonåringarna som till småbarn.

”Många skriker och gapar under lektionerna, kastar saker på varandra och stör på alla möjliga vis. Lärarna vågar inte säga ifrån. Eller bara skiter i det”, säger killen med de tårfyllda ögonen. Han vill så gärna studera vidare men han är rädd att ingen i hans klass kommer att lyckas få betyg som gör dem behöriga att komma in på gymnasiet. ”Det är alltid kaos i klassen”. Han går i årskurs åtta.

Den andra killen som går i samma skola går i årskurs sju: ”Ingen bryr sig om oss, det finns inga svenskar i vår skola, alltså andra svenskar, sådana som har svenska föräldrar”.

Några dagar senare träffar jag mannen i skolan vars nummer killarna gav mig. Han vill vara anonym, han säger att de som vågar säga ifrån blir motarbetade och ”mobbade” av politikerna i stan.

Han berättar att det går 450 elever i skolan och alla utom fem (5) har föräldrar med invandrarursprung. Redan där finns ett stort problem, de här barnen lever segregerade från majoritetsbefolkningen. Inte nog med det, dessutom placeras helt nyanlända unga i samma klasser. Alltså barn och unga som nyss anlänt till Sverige och inte kan ett ord svenska. En obehörig lärare, en enda, ska gå runt i alla högstadieklasser för att stödja de nyanlända…

När en förälder säger ifrån att det inte går att ha nyanlända unga utan kunskaper i svenska och den svenska kulturen i samma klass som elever som är födda här, kan den föräldern bli anklagad för att vara främlingsfientlig eller ”mindre generös” än andra.

Skolan är från början byggd för årskurs 1-6. Nu har man ändrat till 1-9 utan att bygga till.

”Högstadiet trycktes in där, ingen ventilation som funkar, värmen funkar inte heller, obehöriga lärare och inga extra pengar. Men framförallt: inget engagemang från politikernas sida. Ingen bryr sig om de här ungarna. Det finns inte heller någon fritidsgård i området. Vi gick upp till kommunen, alltså till kommunledningen, några av oss som jobbar i skolan och många elever. De sade att de lyssnade på oss. Visst. Men någon förändring blev det inte. Kommuntjänstemännen och politikerna tjänar mycket pengar samtidigt som vaktmästaren som jobbat i denna skola i 25 år tjänar 23 000 kronor i månaden. Förresten: varje dag som jag har kommit till jobbet de senaste två, tre åren har det alltid, varenda dag, varit fyra, fem fönsterrutor som har varit trasiga, varje nytt fönster kostar 3000 kronor.”

© denna blogg och Nuri Kino.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Maahanmuuttovirasto logotirsa-forssellRapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Presentationen görs av Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri.

Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:

Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).

Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.

Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden).

När det gäller asylsamtalen, är gången denna:

  • Bokning av tid för asylsamtal görs enligt den prioriteringsordning som fastställts a efter sållningskriterierna och som angetts i UMA-systemet, det vill säga i utlänningsregistret, se faktaruta nedan)
  • Asylsamtalen kan även prioriteras separat för olika listningar
  • I Dublin-ärenden bokas asylsamtal inom 5 dygn och asylsamtalet hålls inom 12 dygn
  • I alla andra fall hålls asylsamtal så fort som möjligt

Asylsamtalen genomförs enligt två grundmodeller:

  • Kort asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (t.ex. Eurodac-träff, VIS-träff, internationellt skydd i ett annat land, ansökningar som inte ska prövas i Finland)
  • Långt asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (alla andra än ovannämda fall)

Dessutom tillämpas vid behov – i särskilt problematiska fall – fortsatt asylsamtal. Migri har också ett tydligt mål med sitt asylsamtalssystem:

  • Att med det första asylsamtalet (kort eller långt) kunna pröva cirka 60-70 % av alla ansökningar
  • Ett kort samtal 1,5 h
  • Ett långt samtal 3,5 h
  • För ett fortsatt samtal bokas tiden enligt behov

När beslut har fattats, gäller följande för delgivning av beslutet (enligt en lagändring 16.5 2016):

  • Om den sökande beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (per post, fullmakt eller i Migris olika regioner)
  • I alla andra fall delges beslutet av polisen

Fortsättning följer i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016) och Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126).

Vi är fem opinionsbildare från Sverige på ”asylresa” i Helsingfors. På eftermiddagen den 27 september tar Migri – så kallas Migrationsverket i Finland – emot oss på sitt kontor på Bryggerigatan 2 A.

Maahanmuuttovirasto logoDet är en imponerande samling experter och sakkunniga med generaldirektör Jaana Vuorio i spetsen, som hälsar oss välkomna: Hanna Helinko, direktör för enheten för juridisk service och landinformation; Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster, asylenheten; Hanna Kautto, kommunikationschef, enheten för kundrelationer och kommunikation; Matias Kallio, överinspektör, asylenheten; Olli Snellman, chef för resultatområde, mottagningsenheten och Tuomas Koljonen, specialsakkunnig, enheten för juridisk service och lansinformation.

pa-migri-27-9-2016Vi hälsas välkomna av generaldirektören som uppskattar att vi är där och nämner att Migri har haft besök från andra länder, bland annat Norge. Men ingen svensk journalist eller opinionsbildare och inga politiker från Sverige har varit där, inte en enda.

Vi är således de första och de enda från Sverige som besökt Migri.

Ointresset från svensk sida är inte särskilt förvånande, självtillräckligheten hos svenska medier och politiker är skriande och är man så nöjd och belåten med Sveriges sätt att hantera den största kris som drabbat landet i många mannaminnet, ja då behöver man ju knappast åka till Finland för att lära sig något. Trots att den ordning och reda, den effektivitet och det välfungerande system som existerar där torde kunna fungera förebildligt till och med för länder med betydligt mindre ”utmaningar” (svensk omskrivning för ”stora problem”) än Sverige.

Rummet, möblerna, kaffekopparna, själva miljön skulle lika gärna kunna vara Sverige, där märks ingen skillnad. Men så snart Migris personal börjar prata är det nästan som att förflyttas till en annan planet. Bemötandet är respektfullt och seriöst och yrkeskunskaperna självklara. Presentationerna av olika områden inom asylprocessen genomförs professionellt och utan åthävor, sakligt, tydligt och korrekt. Generaldirektören sitter med under hela det drygt två timmar långa mötet och är hela tiden också andligt närvarande och genuint och positivt intresserad av vad hennes personal säger och vi får höra och av  vilka frågor vi ställer.

tirsa-forssellTirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten börjar. Som finlandssvensk talar hon svenska och även om en del begrepp och ord skiljer sig från de sverigesvenska är det lätt för alla att följa med och förstå vad hon talar om. Till stöd för sina ord har hon en utmärkt Power Point-presentation som också – utan krusiduller – tillställs oss för information dagen efter. Hon talar om asylprocessens förlopp. Och det skiljer sig rejält från det svenska asylprocessförloppet. Presentationen innehåller följande delar:

  1. Mottagande och registrering av asylansökan
  2. Automatisk sållning av asylsökningar
  3. Utredning av identitet, inresa och resrutt
  4. Bokning av asylsamtal
  5. Asylsamtal
  6. Beslutsfattande
  7. Delgivning av asylbeslut och överklagande

Polisen eller Gränsbevakningsväsendet tar alltså emot asylansökan och anhängiggör (inleder) ärendet i utlänningsregistret (UMA-systemet, se faktaruta i slutet av texten) och öppnar samtidigt inkvarteringsärendet i det elektroniska systemet. Därefter registreras basuppgifterna, man tar fingeravtryck, gör sökningar i olika datasystem (Eurodac osv.) och den asylsökandes identitetshandlingar kontrolleras och så görs en automatiskt sållning, till exempel till Fast track.

Följande sållningskriterir finns:

•  Interna förflyttningar inom EU
•  Fast track
– Personer som tagna i förvar/fängelse
– Nya ansökningar av samma person (efter negativt beslut)
– EU-medborgare
– Säkra ursprungsländer
– Asylorsaken endast ekonomisk eller hälsomässig

 Dublin (träff i Eurodac eller VIS, familjeband inom medlemstaterna)
 Dublin ensamkommande minderåriga
•  Personer som uppvisat identitetshandlingar
•  Övriga (personer som inte uppvisat identitetshandlingar)
•  Sårbara grupper

Så sållas de olika typerna av ärenden och först därefter börjar den faktiska asylhanteringen, asylprocessen.

Fortsättning följer snart i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

utlanningsregistret

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.
Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.