• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. President Sauli Niinistö: ”Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land.”

Något om hur man ser på försvaret av sitt land i Finland.

republikens-president-logoRepublikens president (som han alltid presenteras som i Finland), Sauli Niinistö, har hållit tal vid öppnandet av den 219:e försvarskursen den 7 november 2016. Han börjar med att gratulera dem som blivit valda att delta i den riksomfattande försvarskursen och säger:

Ni är med på kursen eftersom ni behövs. Var och en av oss behövs. Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land. Försvarsviljan är ingen ålderdomlig retorik i dessa allt mer oförutsägbara tider.

Presidenten fortsätter:

president-sauli-niinistoDet är positivt att finländarna delar den här tanken. Åtta av tio finländare är redo att försvara sitt land. Försvarsviljan ligger på en internationellt sett hög nivå, och är i sig ett starkt budskap till omvärlden. Det saknar inte heller betydelse att en stor del av våra medborgare, tack vare de färdigheter och förhållningssätt de tillägnat sig under värnplikten, kan agera i undantagsförhållanden. Detta utgör en stadig grundsten för vår säkerhet.

Länge trodde vi att vi levde i en vacker värld. I en värld där konflikter löses på fredlig väg och där gemensamt överenskomna regler och folkrätten väger tungt.

Sanningen är tyvärr en annan. Det har också vi i Europa fått uppleva under de senaste åren. Vi har slagit vakt om idén om en stabil zon runt omkring oss, men det har uppstått allvarliga sprickor i denna zon.

President Niinistö är tydlig och klar när han framför detta till de finländare som nu ska genomgå den 219:de försvarskursen:

I Finland förs nu en öppen diskussion om säkerheten. De som diskuterar ivrigast representerar extrema ståndpunkter med helt motsatta utgångspunkter: det finns de som tycker att Finland borde gå med i Nato ”nu om någonsin”, och så finns det de som anser att vi inte ska gå med i Nato ”nu eller någonsin”.

Jag tar som exempel den livliga diskussionen om huruvida man fritt får säga sin mening om Ryssland. Jag ser inte riktigt längre någon mening med att älta detta. Statsledningen har i tydliga ordalag och snabbt fördömt Rysslands agerande såväl på Krim och i Ukraina som i Syrien. Under det senaste riksdagsvalet skapade man stora rubriker med att gå igenom alla de linjer längs vilka Ryssland skulle kunna tänkas anfalla Finland. Till och med Åland, som då glömdes bort, har numera ockuperats. Dessutom har det i offentligheten uttryckts misstankar om att Ryssland under vårt jubileumsår skulle förneka vår självständighet. Det är svårt att tänka sig att något skulle ha blivit osagt. Den som vill ha äran för att ha de hårdaste åsikterna om Ryssland måste vara påhittig.

Inga darrningar på manschetten, inga sneglingar hit eller dit  utan här adresseras saker och ting rakt på sak precis på det sätt man förväntar sig att landets högste ledare ska göra. Lika rakt, lika tydligt och utan ”humanitära stormaktsfasoner” (vilket Finland aldrig ens definierat sig som), säger presidenten följande:

 Finland bedriver militärt samarbete enbart utifrån sina egna utgångspunkter och behov. Finland bör utveckla sin militära beredskap och samarbetsförmåga, inte bara som en spärr och tröskel, utan också för att vara en intressant partner om de värsta farhågorna besannas. Det här tjänar även utvecklingen av Finlands eget försvar.

Det ligger inte i Finlands intresse att underblåsa motsättningar.  Den som är klok ser sig om efter något som skulle kunna minska motsättningarna. Det kallas dialog, diplomati. Det är Finlands långsiktiga utrikes- och säkerhetspolitiska linje. Det är min linje.

De realistiska tonen i talet finns också här:

Finlands modell för övergripande säkerhet siktar till att genom omfattande myndighetssamarbete garantera att samhället fungerar så störningsfritt som möjligt under alla förhållanden.

Som jag ser det kan Finlands beredskap att svara på eventuella hot härledas ur en ekvation med tre variabler: en korrekt lägesbild i realtid, nödvändiga befogenheter och tillräcklig kapacitet. Finland behöver fortfarande utvecklas på alla dessa punkter.

Inget hymlande. Inga blå dunster. Också här är presidenten tydlig och realistisk:

Hur vi svarar på eventuella hot beror ändå i sista hand på vår kapacitet. Här betonas försvarsmaktens prestationsförmåga, resurserna inom gränsbevakningen och den inre säkerheten samt hela det finländska samhällets krishanteringsförmåga.

Mycket har redan gjorts. I synnerhet försvarsmaktens beredskap har utvecklats på många sätt. Territorialövervakningen har effektiviserats särskilt på havsområdena och i luftrummet. Det har blivit lättare att använda trupper. Beväringar kan bättre användas i olika uppgifter tack vare en ny lagtolkning. Tack vare ändringar i lagstiftningen kan reservister träda i tjänst snabbare. Den materiella beredskapen för de trupper som snabbast kan tas i bruk av försvaret har förbättrats. Dessutom har våra truppers kompetens förhöjts genom övningar.

Ändå finns det ännu saker kvar att göra inom alla säkerhetssektorer. Under ekonomiskt svåra tider är det en tung, men samtidigt nödvändig uppgift för nationen att se till att beredskapen upprätthålls på ett tillbörligt sätt.

President Niinistö avslutar sitt tal med dessa ord innan han önskar deltagarna en givande och framgångsrik försvarskurs:

Många känner sig olustiga inför den tid vi lever i. Jag tycker ändå inte att Finlands situation är dyster. Vår säkerhetsstatus är god och kan på många sätt förbättras ytterligare. Detta kräver emellertid att vi utnyttjar våra nationella styrkor, har ett starkt internationellt samarbete och själva vill satsa på vår gemensamma säkerhet.

Hela talet kan läsas här.

forsvarshogskolanKlicka på rutan för att läsa mer om försvarskurserna och annat på Försvarshögskolans sajt (på svenska).

 

Finländska medier serie grön

Finland. 26 procent positiva, 49 procent negativa asylbeslut 1.1 – 6.11 2016.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –6 november 2016. Totalt har 23.557 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

asylbeslut-finland-1-1-6-11-2016

Finländska medier serie grön

Finland. 26 procent positiva, 49 procent negativa asylbeslut 1.1 – 31.10 2016.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –31 oktober 2016. Totalt har 23.109 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Antalet personer som som sökt asyl i Finland 1.1 – 31.10 2016 är 5.026.

asylbeslut-1-10-2016-migri

Finländska medier serie grön

Finland. ”Afghanistan klarar inte av ett så stort antal återvändande människor, tror Laurence Hart, chef för IOM:s avdelning i Kabul.”

afganistaniin-pakkopalautetaan-15-miljoonaa-pakolaista-yle-4-11-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

1,5 miljoner flyktingar återsänds med tvång till Afghanistan – en total katastrof

EU-länderna återsänder snart stora skaror afghaner, men från Pakistan måste så många som över en miljon återvända. Afghanistan klarar inte ett så stort antal återvändande flyktingar, anser experter.

Till Afghanistan återvänder eller återsänds 1,5 miljoner flyktingar innan årets slut. Europeiska Unionen tecknade ett återtagandeavtal med Afghanistan i oktober och nu återsänds minst tiotusentals asylsökande till sitt hemland. Under det senaste året har det kommit 200.000 afghanska asylsökande till EU.

Det största återvändandet sker dock från Pakistan och Iran. Enbart i Pakistan finns, enligt FN:s siffror, 1,3 miljoner afghanska flyktingar registrerade och dessutom 700.000 oregistrerade. De har flytt de ultraislamistiska talibanernas grymheter.

Relationerna mellan Pakistan och Afghanistan är just nu mycket dåliga. Pakistan har satt en tidsgräns den 15 november för de papperslösa afghanska flyktingarna att skaffa sig identitetshandlingar som kan ge dem rätt att vistas i landet. För de flesta är det en total omöjlighet. Men har de inte dessa papper återsänds de till Afghanistan.

Många afghaner har berättat att de pressats hårt av pakistansk polis och pakistanska myndigheter. Människor hotas och förföljs, polisen griper dem och de tvingas betala mutor, berättar Mohammed Ismail, chef för UNHCR i Jalalabad. Flyktingarna upplever också att målet för de pakistanska myndigheterna är att pressa afghanerna att återvända till sitt hemland, trots att landet befinner sig i totalt kaos. Många afghaner har bott i Pakistan i flera år. En del av de unga afghanerna har aldrig varit i Afghanistan.

iom-afghanistanAfghanistan klarar inte av ett så stort antal återvändande människor, tror Laurence Hart, chef för IOM:s (International Organization for Migration) avdelning i Kabul. Han tror att den stora mängden människor som anländer till Afghanistan kommer att skapa enorma problem.

Striderna med talibanerna har förvärrats den senaste tiden. Enligt flyktingministeriet i Afghanistan har enbart under de två senaste månaderna 600.000 människor tvingats fly från sina hem. Antalet internflyktingar i landet har under hösten alltså ökat från 1,2 miljoner till 1,8 miljoner. När man räknar in dem som kommer från Europa och Pakistan, kan det snart finna upp till 3 miljoner internflyktingar. Hjälporganisationerna har inga möjligheter att hjälpa ett så stort antal människor.

Många som återvänder eller återsänds till Afghanistan har ingenstans att ta vägen. Särskilt de som kommer tillbaka från Pakistan har ofta mist sina hem för många år sedan. Bostadshus kan också ha blivit förstörda i de flera decennier pågående krigen

Runt de större städerna i Afghanistan växer ständigt upp nya tält- och ruckelbyar där de hemlösa försöker hålla sig vid liv.

© Översättning Merit Wager
Läs också Afghanistan är nu det land som tar in flest afghanska migranter

Finländska medier serie grön

Finland. ”Att återsända människor med tvång till Irak är möjligt. De flesta har dock begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem.”

suomesta-on-palautettu-ihmisia-irakiin-hs-3-11-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Från Finland har människor återsänts till Irak med tvång – antalet som frivilligt återvänder har minskat

Återtagandeavtal med Irak torde inte komma till stånd snabbt.

Finland återsände förra året också sådana personer till Irak som inte reste frivilligt.

iraks-flaggaHittills har man i offentligheten sagt att man inte kan återsända människor till Irak eftersom det inte finns något återvändandeavtal mellan Finland och Irak och att Irak inte tar emot dem som återsänds mot deras vilja. Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättar att det inte är hela sanningen.

”Att återsända människor med tvång är möjligt hela tiden, men detta lång tid och är besvärligt. I huvudsak har det handlat om människor som har haft kriminell bakgrund, men det har också handlat om andra enskilda fall. De flesta är dock personer som har begått brott i Finland och därför har vi velat återsända dem”, säger Päivi Nerg.

Afghanistans flaggaOckså till Afghanistan har tvångsdeportationer skett redan innan ett återtagandeavtal tecknades mellan Finland och Afghanistan i början av oktober.

Antalet tvångsavvisningar har dock, enligt Polisstyrelsen, varit litet. Förra året knappt tio till Irak, till Afghanistan sammanlagt tio under förra året och i år.

Tvångsavvisning lyckas generellt endast om den som ska avvisas har ett giltigt pass. Om det inte finns ett sådant och man ändå vill återsända en person, försöker Helsingforspolisen identifieringsgrupp att säkerställa personens identitet och skaffa honom ett hemreseintyg. Ett hemreseintyg ska kunna fås av hemlandets ambassad. Det har visar sig inte vara lätt.

”De som ska återsändas har ofta haft pass och då har det varit lättare att ordna”, säger kommissarie Liisa Lintuluoto.

Efter att återtagandeavtalet med Afghanistan undertecknades har återsändanden ännu inte gjorts.

Med Irak har Finland sedan förra hösten försökt få till stånd ett återtagandeavtal. Att det inte finns ett återtagandeavtal har inte stoppat alla tvångsavvisningar, men ett avtal skulle märkbart underlätta och snabba på dem. Nu finns ett speciellt tryck på att ett avtal ska tecknas, eftersom antalet personer som stannar i landet illegalt väntas växa under vintern. Det beror på att det börjar komma flera beslut på de överklaganden som gjorts av Migrationsverkets negativa asylbeslut.

Efter beslut i Helsingfors förvaltningsdomstol har ett negativt beslut vunnit laga kraft och kan verkställas.Om personen inte efter att ha fått avslag går med på att lämna landet frivilligt och inte kan avvisas, blir han kvar i Finland utan papper.

”Det finns ett tryck på att återtagandeavtal ska tecknas. Vi vill inte att det ska finnas personer här som inte lämnar landet efter att de har fått avslag på sin asylansökan”, säger regeringsrådet Eero Koskenniemi på Inrikesministeriet.

iom-helsinki-logoTill Irak har under det gångna året ca 1500 personer lämnat frivilligt med Polisens flyg. 16 flygningar har ordnats. Dessutom har med hjälp av IOM (International Organization for Migration) i år återsänts 1161 personer. Exakt antal återvända kan inte anges eftersom en del har rest hem utan hjälp av vare sig Polisen eller IOM.

På senare tid har intresset för frivilligt återvändande tydligt avtagit, meddelar Polisen i Helsingfors. Den senaste återresan som arrangerats av Polisen skedde förra veckan och då reste 32 irakier från Finland.

”Det har blivit allt färre som anmält sig för frivillig återresa. När nästa flygning ska ske har ännu inte beslutats. Vi följer läget och hur många som anmäler sig”, säker kommissarie Pekka Kallio vid Helsingforspolisen.

© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

Vad innebär egentligen medborgarskap i ett land?

Svaret kan bli lite olika beroende på i vilket land du ställer frågan.

Dagens samhälle logoJag skriver idag i Dagens Samhälle under rubriken Krav för medborgarskap – så gör Finland! om språk- och andra krav som ställs på den som önskar bli medborgare i Republiken Finland. Och ett av de viktigaste kraven är – anser man som en självklarhet – att personen som söker den gemenskap och tillhörighet som man i Finland anser att ett medborgarskap är bevis för, behärskar landets språk. Det går inte att tänka sig att det i landet ska leva medborgare som inte kan läsa och skriva och förstå och agera på finska. Vanligtvis finsk, eftersom det är det överväldigande majoritetsspråket, men samma regler gäller förstås om behärskar landets andra officiella språk som är svenska.

I min text i Dagens Samhälle berättas om språkkraven men också om andra krav som ställs, så som till exempel styrkt identitet och oförvitlighet:

Migrationsverket undersöker till exempel inga andra förutsättningar för att få medborgarskap innan personens identitet är tillförlitligt utredd.

Oförvitlighet är också ett villkor för att medborgarskap ska beviljas. Med oförvitlighet avses att man inte gjort sig skyldig till brott och att inte har meddelats besöksförbud. Bedömningar görs från fall till fall och påverkas bland annat av om man har gjort sig skyldig till upprepade straffbara handlingar.

————————————

Skärp dig SvenssonApropå medborgarskap så kom det år 2002 ut en bok ”Skärp dig, Svensson”, utgiven av Den Nya Välfärden, där man bland annat publicerade Deklarationen om de medborgerliga skyldigheterna så som de formulerats av Patrik Engellau, Dick Erixon, Tove Lifendahl, Lorentz Lyttkens, Peter Olsson och Anders Röttorp. Bokens baksidestext lyder:

Svenska folket anses av den politiska överheten i huvudsak bestå av svaga grupper. Överheten betraktar sig själv som medborgarnas herde och medborgarna som får. De medborgare som till äventyrs inte är får är i stället vargar.

Det finns goda historiska förklaringar till denna uppfattning. Överhetens människosyn är till stor del hämtad från den tidiga industrikapitalismen.

Folkhemmets ädlaste ambition var att göra medborgarna kunniga, kompetenta och förmögna att ta ansvar. Den gamla människosynen är förlegad.

Paradoxalt nog håller politikerna kvar vid den förlegade människosynen. Denna reaktionära hållning, som saknar förankring hos medborgarna, är ett stort problem.

Det är dags att byta uppfattning om medborgarna. Nyhumanismens människosyn är lösningen. Den innebär att varje individ kan ta ett stort ansvar för sig själv och samhället.

Medborgarna får en uppsättning nya skyldigheter. Dessa skyldigheter artikuleras i ”Deklarationen om de medborgerliga skyldigheterna”.

Här är de åtta medborgerliga skyldigheterna som bokens författare formulerat, indelade under fem huvudrubriker:

Du ska ta vara på dig själv

– du ska utveckla dina möjligheter
– du ska bära din egen börda

Du ska ta vara på din nästa

– du ska behandla andra som jämlikar
– du ska göra goda gärningar
– du ska i ord och handling påminna andra om deras medborgerliga skyldigheter

Du ska respektera gemensamma beslut

– du ska följa lagen och även i övrigt uppfylla dina förpliktelser mot staten

Du ska bygga tillit

– du ska vara pålitlig

Du får inte glömma toleransen, förlåtelsen och nåden

– du ska ha överseende med din egen och din nästas ofullkomlighet

Det finns mycket att fundera på kring vad medborgarskap i ett land ska vara. Vilka rättigheter det ska ge och vilka skyldigheter det ska kräva. Man ser annorlunda på medborgarskap i många andra länder än man gör i Sverige. Det kan vara intressant – och det är viktigt – att öppet diskutera och noga fundera över vad ett medborgarskap ska vara – bara ett dokument (pass) eller något mer.

© denna blogg.

Finland. 26 procent positiva, 49 procent negativa asylbeslut hittills i år.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –30 oktober 2016. Totalt har 23.025 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Antalet personer som som sökt asyl i Finland 1.1 – 30.10 2016 är 4.942.

migri-beslutsfordelning-1-1-30-10-2016

Finländska medier serie grön

”Undfallenhet och konflikträdsla präglar oss svenskar, till stor nackdel anser jag.”

mest-delad-artikel-2016-10-28-kl-16-19-04

Klicka på bild- och textrutan för att komma till texten.

Här är en del av den respons och feed back på min text i Ett annat land, en annan polismakt på Svenska Dagbladets ledarsida den 27 oktober 2016 som inkommit. I skrivande stund (29 oktober kl 10.00), har artikeln delats 25.880 gånger.

OBS! Jag har givetvis avidentifierat mejlen. Ingens mejl till mig kommer någonsin att publiceras med namn eller andra uppgifter som kan avslöja vem som har skrivit dem – utom om jag har skriftligt tillstånd att göra det.

Tack, alla som skrivit och skriver! 

Tack för bra artikel.
Vi har mycket att lära där.
MVH
Namn och telefonnummer
—————————————-
Tack för en mkt bra ledare! ….mitt i prick
Förnamn Efternamn/Svd-läsare
—————————————-
Tack Merit, det känns nästan som om det är en annan planet du talar om. Hur har en klick med makt kunnat infiltrera och påverka polis och rättsväsen så mycket. Jag tänker på Advokatsamfundets ordförande och det nätverk de har där: polischef, mig chef domare och politiker ingår. Alla med en agenda och möjlighet att påverka.

En påverkan de lyckats med som nu ett helt land och immigranter får lida för.

Trots att vi vet detta sitter de kvar och kan fortsätta att styra åt fel håll. De kommer aldrig att inse att de gjort fel, det skulle de inte kunna leva med. Sådana är vi människor – att se att det man jobbat för och trott på har lett till olycka för så många klarar man inte av att bära helt enkelt, därför fortsätter man i samma spår i tanke att det till slut ska bli så som man tänkt. Det gjorde nog Pol Pot också och det fortsätter Jan Myrdal med liksom många, många andra. Man kan tycka att det är konstigt att de inte vaknar upp och inser det uppenbara, varför detta inte sker, borde bli föremål för grundliga studier av forskare av alla slag. För detta är ett fenomen som måste ha en orsak, en orsak som man kan ta och identifiera och i slutändan göra något åt.

Tack för att du skrev.

Hälsningar
Förnamn Efternamn
—————————————-
Godmorgon Merit!
Jag vill på detta sätt tacka dig för en klok och initierad debattartikel i dagens SvD. Riktigt bra, tycker jag.

Jag arbetar ideellt i styrelsen för Glöm Aldrig Pela och Fadime och uppfattar precis som du hur den svenska flatheten från myndigheterna och inte minst polisen leder i fel riktning. Betänk också att jag bl. a har 23 års polisiär erfarenhet.

Min far växte upp i Finland med svenska föräldrar. Den rakhet i kommunikationen som han lärde mig har definitivt inte uppskattats under min statliga och kommunala tjänstgöring.

Idag förstår jag varför. Undfallenhet och konflikträdsla präglar oss svenskar, till stor nackdel anser jag.

Tack ännu en gång för din artikel.

Med vänlig hälsning!
Förnamn Efternamn
—————————————-
God förmiddag!
Tack för den utomordentliga artikeln om polisen i Finland. Skriv mer!
Förnamn
Stad
—————————————-
Bra artikel och jag hoppas din berättelse om hur finsk polis får agera kommer till kännedom för dem som hämmar polisens agerande i Sverige!
Må väl // Initialer
—————————————- Läs mer

Finland. Sverige. Stora skillnader på många samhällsområden.

svd-op-ed-ett-annat-land-27-10-2016
Klicka på textrutan för att komma till artikeln.

I Svenska Dagbladet skriver jag under rubriken Ett annat land, en annan polismakt om skillnaden i folkets förtroende för Polisen i Finland respektive i Sverige:

En överväldigande majoritet av finska folket, 96 procent, har stort eller mycket stort förtroende för polisen.

Sammanfattningsvis upprepar jag vad jag så många gånger sagt och skrivit genom åren:

På område efter område – skola, asylhantering, polisen och försvaret – finns lärdomar från Finland som Sverige skulle kunna ha nytta av att studera.

 

Finland. ”Endast två procent av asylbesluten upphävdes på grund av fel som begåtts av Migrationsverket.”

Maahanmuuttovirasto logoMigri (Migrationsverket) meddelar att endast två procent av asylbesluten upphävdes på grund av fel som begåtts av Migri. Detta efter att Nyheterna under måndagskvällen (24 oktober) gett en felaktig bild av kvaliteten på Migris beslut:

Majoriteten av de asylbeslut som upphävts av förvaltningsdomstolen har upphävts av andra orsaker än sådana som hade koppling till Migrationsverket. Under början av året har endast två procent av alla beslut som upphävts upphävts på grund av fel som begåtts av Migrationsverket.

Under perioden januari-september 2016 har förvaltningsdomstolen behandlat totalt cirka 2.300 besvär över asylbeslut. Av dem förkastades 68 procent, dvs. Migrationsverkets beslut upphävdes inte. Av besluten återsändes 21 procent till Migrationsverket för ny behandling. Återstående 11 procent av besluten förföll, hade registrerats felaktigt eller avvisades utan prövning.

Vidare informerar Migri att:

En annan vanlig orsak till att asylbeslut upphävts har varit att den asylsökandes situation hade förändrats under besvärsskedet. Sökanden kan lägga fram en ny utredning över sin situation eller så kan situationen i hans eller hennes hemland ha förändrats. I dessa fall är det enligt lagen befogat att göra en ny utredning av sökandens situation.

Förvaltningsdomstolen avgör självständigt besvär över asylbeslut och utreder alltid samtliga förutsättningar för beviljande av internationellt skydd eller uppehållstillstånd. Om den sökandes situation förändras i besvärsskedet bedömer förvaltningsdomstolen ärendet enligt den aktuella, dvs. förändrade, situationen när den fattar sitt beslut.

Det är vanligt att ett nytt ställningstagande eller en förändrad situation innebär att ansökan skickas tillbaka till Migrationsverket för behandling. Det viktigaste för Migrationsverket är att hålla koll på de asylbeslut som skickats tillbaka till verket på grund av felaktigheter i tolkningen av lagen eller förfarandet. Vid asylenheten kontrollerar man ständigt lagenligheten och kvaliteten hos asylbeslut och asylsamtal, följer förändringar i den rättsliga praxisen och arrangerar utbildning i anslutning till detta.

Finländska medier serie grön

Finland. 26 procent positiva asylbeslut hittills i år.

Maahanmuuttovirasto logoMigrationsverket, Migri,  meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari – 23 oktober 2016.

Totalt har 22.420 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 48 procent negativa. Resten, 26 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

migri-beslutsfordeln-1-1-23-10-2016

Finländska medier serie grön

Finland. Migris överdirektör Jaana Vuorio i lång intervju med Newsmakers på Helsingin Sanomats sajt.

jana-vuorio-migri-in-hs-tv-19-10-2016Klicka på bildrutan för att komma till intervjun på HS:s sajt (på engelska).

Överdirektör (i Sverige generaldirektör) Jaana Vuorio, Migrationsverket – Migri – intervjuas i det här videoklippet från Newsmakers (utlagt på Helsingin Sanomats videokanal) på engelska om asylsituationen i Finland. Större delen av den 18 minuter långa intervjun har nedtecknats med tanke på att man inte vet hur länge videoklipp ligger kvar och det som sägs här kan vara intressant att ta del av också om några år eller ännu längre fram, när länken kanske inte längre fungerar. Det mesta är nedtecknat på engelska men en del är översatt till svenska.

David Mac Dougall: Norway has radically revised their estimate downwards, of the number go people who will come to claim asylum, to a 19 year low. What’s the situation  going to be like in Finland this year and what’s it going to be? How many people did you think would come and what’s the reality?

Jaana Vuorio: Our estimate was 10.000 for the entire year of 2016. It seems that we don’t go that much up so now the estimate is around 6000, 7000 at the most.

David Mac Dougall: Comparing it to last year – we had more than 32.000 last year if I remember correctly.

Jaana Vuorio: Yes, in Finland actually, in the European and Nordic context, our asylum seeker figure has been exceptionally stable. It has varied between 3.000 and 4.000 annually and then, all of a sudden last year, we git nearly ten times more applicants.

Intervjuaren säger att det var uppenbart varför det kom så många asylsökande förra året men undrar:

David Mac Dougall: So why has it dropped off so much this year, what are some of the reasons behind fewer asylum seekers?

Jaana Vuorio: Of course there are many reasons for that but the main reason, compare to last year, are the border controls that have been put in place and also the movement from Turkey to Greece, the numbers have gone down, as we all know.

David Mac Dougall: Do you think ut plays into it that Finland is not granting so many asylum applications; not granting so many asylum requests? Do people realize that its not such an easy country to come to and claim asylum?

Jaana Vuorio: Probably that is one of the reasons,  as well as… actually the asylum criteria remains the same but we used to have a national category of ”humanitarian protection” and that was taken away from the immigration law in May this year.

David Mac Dougall: Who did that affect the most, when it was taken away from the law?

Jaana Vuorio: Actually applicants from countries like Irak, Afghanistan and Somalia. Earlier applicants from those countries, they – or most of them – qualified for the category of ”humanitarian protection”.

David Mac Dougall: We’ve seen some of the worst fighting with ISIS in Irak, so somebody fleeing ISIS wouldn’t automatically get their asylum application approved in Finland anymore?

Jaana Vuorio: Of course we look at the situation all the time as it is at the moment and now we know that the situation in Mosul has really deteriorated so the fact that a person comes from Mosul… if he returns there he would face serious harm for his security. But then of course for Iraqis we have to consider whether the person could return safely to some other part of the country. Läs mer

Finland. Böter för ordnande av illegal invandring av fem utlänningar.

laittoman-maahantulon-jarjestamisesta-mtv-uutiset-17-10-2916Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

HD: Den som ordnar illegal invandring i landet ska dömas till straff

Högsta domstolen (HD) angav i sitt förhandsbeslut att för anordnande av illegal invandring ska dömas till böter. Brottet är inte så ringa att förövaren kan lämnas utan att ådömas ett straff, i enlighet med vad tingsrätten i Lappland hade bestämt.

Den dömde förde i sin bil till Finland fem utlänningar som steg på i Ryssland. Han erhöll ingen ersättning. Vare sig den dömde eller passagerarna hade den visering som krävdes och de sökte asyl när de kommit in i Finland.

Enligt HD grundade sig brottet inte på sådana humanitära grunder att agerandet därmed skulle ha kunnat accepteras i sin helhet. Enligt domstolen hade resenärerna inte vid den ryska gränsen utsatts för omedelbar och tvingande fara.

HD ansåg det inte nödvändigt att ta bilen i beslag. Den dömde fick 30 dagsböter.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. ”En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare.”

onko-turvapaikkaa-hakevissa-aamulehti-14-10-2016Tidningen Aamulehti har gått igenom ett antal beslut gällande ensamkommande minderåriga som sökt asyl i Finland. Juha Similä, chef för asylenheten vid Migrationsverket svarar på Aamulehtis frågor.

Aamulehti: Vad berättar resultaten av ålderstesterna som gjorts på ”minderåriga”? Uppger de som kommer hit rätt ålder?

Juha Similä: Förra året gjordes 149 ålderstester. Av dem befanns 62 procent vara vuxna. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 62 procent av alla minderåriga som söker asyl skulle vara vuxna. Resultatet rör endast dem som har testats. Fört att myndigheten kan be en person genomgå en åldersbedömning måste det finnas uppenbara skäl att misstro hans ålder. En mottagningsenhet kan inte kategoriskt sända alla minderåriga för åldersbedömning.

Aamulehti: Om en minderårig asylsökande har afghanskt medborgarskap men inte har bott där och han inte av angivna skäl kan återsändas till det land han bott i, varför prövas hans asylansökan då mot Afghanistans huvudstad Kabul?

Juha Similä: En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare. Om man i det landet inte kan ange ett ”hemmaområde”, prövas ansökan i förhållande till landets huvudstad. Huvudstaden är ett naturligt val när man måste välja någon plats.

Aamulehti: En minderårig irakier berättar att han varit utsatt för hot på grund av anhörigas yrken. Varför togs det hänsyn till detta i hans fall men inte i en minderårig afghans?

Juha Similä: I lagen används inte alls termen yrke. Det är inget att tänka på i förhållande till något land alls, att man skule kunan få skydd på grund av ett visst yrke. Om du har varit flitigt förekommande i offentligheten för att du till exempel demonstrerat för mänskliga rättigheter så är ditt yrke inte av betydelse. Det kan handla om att radikala krafter börjar förfölja och hota dig för dina åsikter och begår allvarliga rättskränkande handlingar mot dig.

 ensamk-minderariga-asylsok-finland-1-1-30-9-2016
© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Om en del av asylprocessen i ett nära grannland.

i-finland-hanteras-asylprocessen-ds-10-10-2016Klicka på text och -bildrutan för att läsa hela artikeln.

I Dagens Samhälle skriver jag om att:

I grannlandet Finland ges numera ingen statligt bekostad rättshjälp vid asylsamtal. Det är huvudregeln, dock kan offentligt biträde bekostas om det finns ”synnerligen vägande skäl” och bekostas alltid om den sökande är minderårig. Det anses att en människa ska kunna klara av att berätta vem han är, hur gammal han är, varför och hur han har kommit till landet och vad han anser att han har för asyl- eller skyddsskäl. Detta kan de absolut flesta människor klara av att berätta själva.

Finland. ”Finland är inte ett land där det är lätt att stanna illegalt”.

nerg-selventaa-yle-9-10-2016Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Nerg förklarar ödet för de irakier som ska utvisas: ”Akut nödinkvartering ordnas förstås alltid.”

Inom en nära framtid kommer tusentals irakier att bli tvungna att lämna mottagningsboendena och hamna på gatan. Men ingen lämnas i kylan att frysa ihjäl, försäkrar inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

6.300 irakier har i år fått negativa asylbeslut av Migrationsverket. Inrikesministeriet planerar nu febrilt för hur de ska hanteras.

paivi-nerg– Vi gör allt för att de som har lagakraftvunna avslagsbeslut frivilligt ska återvända hem, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Direkt efter att de asylsökande fått beslut om utvisning görs det tydligt och skarpt klart för dem att det inte ses med blida ögon om de stannar i Finland. De irakier som fått avslag kan inte med tvång utvisas till sitt hemland eftersom det inte finns ett återvändandeavtal mellan Finland och Irak. Om möjligheten att det kommer att tecknas ett avtal kan Nerg inte säga något.

– Vi har folk som arbetar intensivt för att ett avtal ska komma till stånd. Ännu har vi inte kommit till ett skede där ett avtal är i sikte..

Inrikesministeriet har under ett år betalat bidrag till asylsökande som återvänt frivilligt till sina hemländer. Till exempel afghaner, irakier och somalier, som hör till dem som Migrationsverket klassat som A-gruppen, kan få 1.000 euro (drygt 10.000 kronor) i bidrag.

Skulle beloppet kunna höjas för att göra hemresan mer lockande?

– Det har tagits upp till diskussion och ett sådant alternativ kan komma att utvärderas, säger Nerg.

Enligt grundlagen är staten skyldig att, i sista hand, trygga varje persons försörjning vare sig de har uppehållstillstånd eller inte. Det innebär dock inte självklart att det stöd som ges är i enlighet med socialbidragsnormen.

Social- och hälsoministeriet håller som bäst på att, tillsammans med Kela (Folkpensionsanstalten), skapa instruktioner för hur man ska hantera irakierna.

– Det finns instruktioner, men de rör alla papperslösa. Det finns inga särskilda, separata regler för dem som stannar illegalt i landet, säger Nerg.

Instruktionerna ska vara klara i december. Då börjar Folkpensionsanstalten hantera beslut om försörjningsstöd i stället för kommunerna.

Även om inrikesministeriet ”gör allt” för att irakierna ska återvända till Irak frivilligt, vet Nerg att alla ändå inte kommer att göra det.

– Vi är inte blåögda när det gäller detta, säger hon.

Kommer det att lämnas att frysa i kylan?

– Om någon behöver akut nödinkvartering eller akut vård så ombesörjs det, konstaterar Nerg.

Men i Finland finns det förstås inte möjlighet att nödinkvartera tusentals hemlösa. Och det kommer inte heller att ordnas någonting innan man vet hur stort behovet blir.

– Om det blir så att antalet invånare som inte hör till Finland börjar öka snabbt och det handlar om tusentals, då kan det bli så att till exempel någon mottagningscentral tas i bruk för nödinkvartering. Vi har nog möjlighet att agera mycket snabbt. Men vi vill inte använda någon som helst extra kraft till att fundera på det nu.

Nerg tror dock inte att det kommer att bli tusentals som stannar i Finland, utan att irakierna till slut reser tillbaka till sitt hemland.

–Vi har tidigare år sett att Finland inte är ett land som det är lätt att stanna illegalt i. Man söker sig hellre till andra länder i Europa än blir kvar här. Och tidigare har vi inte ens haft några mekanismer för frivilligt återvändande.

Enligt Nerg kan de som fått avslag fundera över om de möjligen kan ha någon annan grund för att söka uppehållstillstånd och därmed legalisera sin vistelse.

– Om man stannar i Finland borde man fundera över att skaffa ett jobb eller försöka få studera. Så att man den vägen kan finna en möjlighet att stanna lagligt i Finland.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Sveriges Radio har nu – ovanligt nog – talat med Migri i Finland om åldersbedömning av asylsökande som säger sig vara minderåriga.

sverige-sist-med-tidiga-aldersbedomningar-sr-8-10-2016

Klicka på textrutan för att läsa och lyssna på inslaget i Sveriges Radio.

Jag kan konstatera att efter vår ”asylresa” till Finland så har Sveriges Radio gjort ett inslag där de tar upp hur man agerar i Finland. Och de har till och med kontaktat den namngivna, svensktalande Tirsa Forssell som nämns i flera av de texter som publicerats här på bloggen:

•  Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1. – 3 oktober 2016
•  Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. – 3 oktober 2016
•  Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. – 4 oktober 2016

tirsa-forssellI dessa texter redogör Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri (Migrationsverket i Finland), för asylprocessen och asylhanteringen i Finland. Från Sveriges Radios sida har man aldrig tidigare såvitt jag vet visat intresse för att tala direkt med någon på Migri. Så då kanske dessa texter har betytt något när de nu – direkt efter ovanstående texter, faktiskt gör det.

I Sveriges Radio talar man alltså nu om hur man gör i Finland, vilket också stått att läsa här på bloggen i många inlägg under många år men som inte rönt något större intresse i Sverige:

I till exempel Finland görs åldersbedömningar så tidigt som möjligt för att minska risken att vuxna asylsökande bor på boenden för barn.

Sveriges Radios tolkning är en aning märklig. Det är verkligen inte enbart ”för att minska risken att vuxna asylsökande bor på boenden för barn” som åldersbedömningar görs i Finland. Det är i allra högsta grad också för att:

Åldern har betydelse för sökandens rättigheter och skyldigheter

Det är viktigt att bestämma sökandens ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.

Och Tirsa Forssell:

Vi hoppas att vi får gjort den (åldersbedömningen) innan asylintervjun, det vill säga så fort den här personen har kommit till landet och ansökt om asyl.

Fler texter från resan kommer här på bloggen. Läs också Johan Westerholms text från ”asylresan” på ledarsidorna.se:

•  Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016

Finländska medier serie grön

Finland. Fördelningen av asylbeslut per månad, januari-september 2016.

Migri (det finska Migrationsverket) meddelar hur beslutsfördelningen i asylärenden ser ut under tiden januari – september 2016. Totalt 20.453 beslut har fattats under årets första nio månader: 25 procent av dem var positiva, 47 procent negativa. Resten, 28 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.beslutsfordeln-asyl-jan-sep-2016-migri

Finländska medier serie grön

Finland. Den 180 dagar långa gränsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland upphörde på torsdagen (den 6 oktober).

karkotuksia-venajalta-hs-7-10-2016Klicka på textrutan för att komma till Helsingin Sanomats artikel (på finska).

Utvisningar från Ryssland, afghanska barn på barnhem i Murmansk – så påverkade gränsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland som upphörde på torsdagen 

Många som försökte ta sig till Finland greps och utvisades senare från Ryssland. En av dem var Kassim Sidiyankay, som i juni flögs tillbaka till Sierra Leone.

Den 180 dagar långa gränsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland upphörde på torsdagen (den 6 oktober). På fredagen fick även andra än finska, ryska och vitryska medborgare komma över gränsen. Om de har alla handlingar som krävs för att ha rätt att komma in i landet, tillägger finska myndigheter.

Gränsöverenskommelsen började gälla i april efter att Ryssland började släppa människor utan Schengenviseringar och andra resehandlingar in i Finland via de norra gränsövergångarna.

Ryssland stoppade personer som försökte ta sig till Finland redan i mars. En av dem var Kassim Sidiyankay från västafrikanska Sierra Leone. I mars huttrade han i iskylan i Kantalahti i Ryssland, efter att ryska gränsbevakare hade skickat tillbaka honom från gränsen. Han säger på telefon från Freetown, dit Ryssland återsände honom i juni:

”Jag är mycket missnöjd med hur det gick för mig. Jag skulle vilja återvända till Ryssland. Eller komma till Finland.”

Sidiyankay och hans kamrater återsändes från den finsk-ryska gränsen till den nordliga småstaden Kantalahti i mars, sedan president Vladimir Putin hade sagt åt säkerhetstjänsten FSB att bevaka migrantströmmarna. Efter det beordrade ryska myndigheter dem som var kvar i norr att med det snaraste lämna området och Sidiyankay tog sig till S:t Petersburg med tåg. Han greps direkt på stationen och fördes bort för att vänta på att deporteras. Han var en av dem som försökte ta sig till Finland trots att han hade visum till Ryssland i sitt pass. Enligt honom själv deporterades han för att hans visum hade gått ut.

Ur finländsk synpunkt är det av intresse att se om samma sak kan upprepas om man så beslutar i Kreml?

”Om människor känner att de kan begagna sig av en sådan möjlighet så kommer de att göra det”, tror Svetlana Gannuškina på telefon. Hon är sedan länge medborgaraktivist och leder organisationen Grażdanskoje sodeistvije som försvarar flyktingars och migranters ställning i Ryssland. Rysslands invandringspolitik är inte längre bara tuff, den är grym. Lagar efterlevs inte. Och vi kan inte hjälpa dem som behöver det.”

Hon tror dock inte att antalet som skulle komma skulle växa sig alltför stort, kanske 10.000 – 20.000 människor. Om EU-länderna försöker göra sig allt mindre attraktiva som mål för dessa människor, vinner Ryssland den här leken lätt. Hittills har Ryssland beviljat två syrier asyl och tillfälligt skydd har getts åt ett tusental syrier. I Ryssland finns, enligt Gannuškina, omkring 5.000 – 7.000 syrier som behöver skydd. Hon efterlyser ansvarsfördelning mellan länderna – också Finland – och ser att hon skäms över att Ryssland inte tar sin del av ansvaret:

”Ryssland släpper inte så lätt in folk. De västliga gränserna är mycket väl skyddade.”

I Murmansk var myndigheterna flera vårvintern bekymrade över att Ryssland höll på att bli en genomfartsled. Det var en av förklaringarna till att 26 afghaner greps i Kantalahti. De hade gått över den inte särskilt väl bevakade gränsen mellan Kazakstan och Ryssland och ver på väg mot Finland. Ryssland ville statuera ett varnande exempel. Efter gränsoperationen i norr finns det fortfarande kvar minst tio afghanska barn.

venaja-teki-suomeen-pyrkivista-afgaaniperheista-hs-8-3-2016

Läs om det på Helsingin Sanomats sajt (endast på finska). Rubriken är:

Ryssland gjorde ett varnande exempel av afghanska familjer – HS träffade barnen som placerats i Murmansk

”De diskrimineras inte och de får ha kontakt med sina föräldrar per telefon. Det har också ordnats möjlighet för dem att ha kontakt via video”, berättar staden Murmansks barnombudsman Boris Kogan.

Barnen har inte träffat sina föräldrar, som väntar på sina domar för illegal gränsöverträdelse, på ett halvår.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg konstaterar att Finland utgår från att man genom det finländska och det ryska informationsutbytet och samarbetet fått den kriminalitet som haft samband med illegal invandring under kontroll.

© Översättning Merit Wager

Några tidigare texter i ämnet:

•  Finland. Förvånad taxichaufför i Ivalo: 400 syrier ville ha skjuts från Finland till Murmansk. – 10 november 2015. Ur texten:
Taxiföretagaren Jari Similä fick för någon vecka sedan en ovanlig förfrågan från ett antal asylsökande  i Finland. Han har ett giltigt visum till Ryssland och kör ofta passagerare från Finland till bland annat Murmansk. Uppenbarligen hade ryktet om detta nått asylsökandes öron, för de tog kontakt med Similä och föreslog att han skulle börja köra folk till Ryssland. De presenterade sig för Similä som syrier.
•  Människoströmmen från Ryssland till Norge är för välorganiserad för att kunna ske utan välsignelse från högsta ledningen i Kreml. – 11 november 2015. Ur texten:
Allt tal om människor som flyr undan krig och lidande kan man glömma helt när man tar del av vad Ilta-Sanomat såg i staden Nikkeli i Ryssland, i närheten av den norska gränsen.
Till vad som blivit centrum för organiseringen av den så kallade ”flyktingströmmen”, hotellet Servenoje Sijanie, kom under ett dygn människor av många olika nationaliteter men inte en enda syrier. De flesta människor som rör sig här med sina familjer berättade att de kommit till Ryssland för länge sedan från Afghanistan. Men dessutom fanns där också grupper av män från Egypten, Nigeria, Gambia, Nepal, Pakistan, Indien och Sri Lanka.
•  Finland. Lapplands gränsfullmäktige har beslutat att inte längre tillåta att man cyklar över gränsen från Ryssland till Finland. – 28 december 2015. Ur texten:
Flyktingar har hittills kunnat ta sig över gränsen från Ryssland på cykel, eftersom cyklar har räknats som fordon.
Hundratals, eller kanske till och med tusentals asylsökande befaras nu ha fastnat i kölden i Murmansk på grund av de nya striktare gränsreglerna.
•  Finland. Utrikesminister Timo Soini: ”Vi har fått den uppfattningen av det som sagts att någon organiserar och styr det här på den ryska sidan säkert stämmer.” – 24 januari 2016. Ur texten:
Ryssen hade huva på sig och verkade som att han inte ville bli fotograferad. De här bilarna hade stoppats vid bommarna, andra bilar släpptes förbi. En rysk gränsvakt som Nukari talat med berättade hur myndigheterna beslutar om vilka asylsökande som ska släppas iväg till Finland:
– Trafiken styrs från Rantalahti kommunalhus. Den ryska säkerhetstjänsten, kommunstyrelsen i Rantalahti och den lokala polisen övervakar tillsammans den här trafiken och beslutar i vilken ordning resorna ska ske, vem som får åka först. Där finns just nu några sjuka och barnfamiljer som prioriteras.
•  Finland. ”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan. – 27 januari 2016. Ur texten:
Finland släpper fram två, tre bilar med människor som vill söka asyl till gränsen per dag. Därefter sänker Finland gränsbommen. Ett sällskap med fem marockaner och en syrier körde fram till gränsstationen i Salla i en gammal Volga. Marockanen Elkinani Elmehdi, 24, kom till Ryssland som turist och vill söka ett bättre liv i Finland än i Marocko.
•  Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.” – 25 februari 2016. Ur texten:
Enligt nyhetsbyrån Regnum riskerar nu de vuxna i en grupp om 26 afghaner fängelse i upp till 1,5 år i Ryssland. Den ryska nyhetsbyrån FlashNord berättade idag att den ryska säkerhetstjänsten FSB i staden Kandalaksha i Murmansk-området gripit asylsökande som försökt ta sig till Finland.
OBS! Det är dessa 26 afghaner som det talas om också i HS-artikeln ovan, från den 7 oktober 2016.
•  Finland. ”Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.” – 27 februari 2016. Ur texten:
Putin anmärkte att flyktingkrisen började långt innan Ryssland påbörjade sin militära operation mot terrorismen i Syrien. Ryssland har i västsammanhang misstänkts för att utnyttja flyktingsituationen för att utöva påtryckningar på EU. Putin framhöll också att en stor andel av de flyktingar som fastnat vid gränsen mellan Grekland och Makedonien är från Afghanistan.
– På vilket sätt har det något samband med Rysslands aktioner i Syrien? Det har inget överhuvudtaget att göra med dem, sa Putin.

Finländska medier serie grön

Finland. Asylbeslut fattade under tiden januari-september 2016.

Maahanmuuttovirasto logoMigri (Migrationsverket i Finland) meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari – 30 september 2016. Totalt har 20.453 beslut fattats: 25 procent av dem positiva, 47 procent negativa. Resten, 28 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

asylbeslut-finland-jan-sep-2016

Finländska medier serie grön