• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Åsiktsfriheten segrade!

Läs här först.

MIG logo

Migrationsverket förlorade i Mölndals tingsrätt och tvingas nu betala skadestånd till Lennart Eriksson med 100.000 kronor samt hans advokatkostnader med 148.775 kronor. Tingsrätten har därmed slagit fast att Lennart Eriksson har samma åsiktsfrihet som alla andra. Migrationsverket har klantat sig igen, och slösat med skattemedel: dels nära 250.000 kronor till Lennart Eriksson; dels säkerligen minst 150.000 – 200.000 kronor ytterligare, för sitt eget försvar. Summa närmare en halv miljon kronor. I onödan…

Så här lyder slutklämmen i domen:

Tingsrätten fastställer att Migrationsverkets omplacering av Lennart Eriksson är att betraktas som en uppsägning och att denna uppsägning är ogiltig.

Migrationsverket skall utge allmänt skadestånd med 100.000 kronor och Migrationsverket skal betala Lennart Eriksson rättegångskostnader med 148.775.

Hela domen läggs snart ut här på bloggen.

Tv-sända rättegångar?

Med anledning av ledarskribenten Maria Abrahamssons (Svenska Dagbladet) skrift om tv-sända rättegångar, höll tankesmedjan Timbro en diskussion på fredag morgon (17.10). Medverkande var, förutom Maria Abrahamsson:

Erik Fichtelius, journalist
Hans-Gunnar Axberger, JO
Barbro Thorblad, generaldirektör för Domstolsverket
Göran Lambertz , JK
Johan Hirschfeldt, tidigare president i Svea Hovrätt

Roland Poirier Martinsson, chef för Timbro Medieinstitut ledde det hela.

Frågeställningarna var många, för och emot-sidorna var ungefär lika starka. Kanske med en liten övervikt för ”mot”, eller i varje fall ”njaa”. Med så kunniga och insatta personer som de som ingick i panelen blev det ett intressant samtal där jag som åhörare ena stunden fann mig hålla med dem som tyckte att det ska kunna filmas och fotas i rättssalarna för att ”lära” folk hur det går till i en domstol och kanske få domare och nämndemän etc att skärpa sig lite, och nästa stund med dem som ansåg att filmande och fotografering skulle försvåra att få in vittnen, t.e.x., plus att det skulle strida mot den enskildes integritet.

Innebär TV-sända rättegångar att känsliga förhandlingar bjuds ut till folket som ett billigt skådespel? Eller är det ett sätt att garantera att domstolarna sköter sina uppgifter i enlighet med det allmänna rättsmedvetandet?

Så ställdes egentligen grundfrågan. Mer än så citerar jag inte ur rapporten eftersom alla intresserade kan läsa och själv fundera över frågan. Maria Abrahamssons 24 A4-sidor långa rapport kan man läsa mer om här samt även ladda ner i pdf-format.

Man ska också väga in den nyordning som gäller från den 1 november i år efter att en försöksverkamhet pågått i ett antal tingsrätter och som handlat om ljud- och bildupptagning av vittnesförhör. Från den 1 november ska alltså alla tingsrätter och i vissa fall även hovrätter, videofilma förhören med åtalade, brottsoffer, vittnen, experter och andra som hörs i rättssalen (om inte särskilda skäl som talar emot det). Maria Abrahamssoin skriver:

För statsmakterna har ett vägande argument varit att förhörspersoner ska slippa obehaget att infinna sig i hovrätten och höras igen för det fall domen överklagas. Sedan kan man förstås alltid spekulera i om inte också kostnads- och effektivitetsskäl ligger bakom denna nyordning.

Samtalet mellan paneldeltagarna var mycket intressant att lyssna till och det stod tämligen klart att SVT-medarbetaren Erik Fichtelius åsikt är att han (media) ska bestämma, besluta och vara ”ansvarig utgivare” för tv-filmande i rätten medan Hans.Gunnar Axberger, JO och de andra från den juridiska världen inte riktigt höll med (understatement) utan ansåg att det är rättens ordförande som bestämmer i rättssalen.

Mycket handlade om vittnens och även målsägandes och åtalades rätt att inte behöva figurera i tv-sändningar. Men också om det heliga ”allmänintresset” och medias lätt megaomaniska syn på sig själva som de som ska bestämma vilka som ska visas upp och hur genom rörliga bilder resp stillbilder.

En lång och böljande debatt och diskussion blev det! Och än en gång Läs Maria Abrahamssons rapport och tänk själva!

Omskärelse av pojke inget brott

I Finland anser högsta domstolen att den korrekt utförda omskärelsen som gjordes på en muslimsk fyraårig pojke inte var en straffbar gärning. Prejudikatet gäller en muslimsk mamma som i sitt hem lät utföra omskärelse på sin fyraåriga son. Omskärelsen gjordes av en läkare.

Högsta domstolen ansåg att ingreppet som gjordes på grund av religionen var nyttig för pojken och hjälper att utveckla hans identitet. Omskärelsen hjälper också pojken att fästa sig vid religionen och den sociala gemenskapen.

Föräldern fick besluta om omskärelsen eftersom det inte var mot barnets bästa. Ingreppet gjordes med lokalbedövning och förorsakade inte pojken onödigt lidande.

Tammerfors tingsrätt såg tidigare gärningen som misshandel, men dömde inte mamman på grund av oklar rätts- och myndighetspraxis. Åbo hovrätt ansåg däremot att det inte var frågan om en straffbar gärning.

Källa: FNB



Stickeria

Här är garnet jag stickar en lång, lång halsduk av.

Ibland blir man trött på allt. Alltså på samhället och samhällsproblem och allt som man tvingas förhålla sig till hela tiden, vare sig man vill eller inte. Så ibland är det dags att skapa sig ett litet eget utrymme som man liksom karvar ut ur dygnets 24 timmar. Och vad ska man göra då, som är avkopplande och får en att glömma allt annat? Jo, starta en liten ”stickeria” och börja sticka! Gärna halsdukar, så att man slipper tänka och räkna varv och maskor och sådant. Bara sticka räta maskor hela tiden tills det blir en lagom lång halsduk. Och då i färdigt tvåfärgat garn så man slipper ha nystan i olika färger att hålla reda på. Och stickor nr 10.

Kommentar från Nuri Kino

Det kom en kommentar till inlägget ”De som har asylskäl har id-handlingar” från Nuri Kino. Han skriver:

Jag har följt flyktingvägen sedan 2000, jag har låtsats vara flykting, jag har låtsats vara smugglare. Jag har varit i sex länder för att rapportera om hur det är att vara flykting.

Om den här miggan verkligen tror på det den skriver om att de som har asylskäl har id-handlingar är du antingen naiv eller korkad. Du får mer än gärna följa med mig på en resa så ska jag visa dig hur en smuggling går till – där inga id-handlingar behålls, eller hur man tvingas ta till sig en ny identitet för att behålla livhanken. Väl här tvingas man åter ljuga om sin identitet för att man är rädd för att info ska läcka till hemlandet och ens barn bli slaktade.

Kom in matchen! Världen ser inte ut så som i ditt lilla kontor där man fikar en gång i timmen och tror att om man inte får det så är det problem. Däremot vet jag med säkerhet att många fuskar och inte har rätt till asyl enligt lagen, men det är peanuts jämfört med hur världen ser ut med misär, krig och annat skit.

© Merit Wager - citera gärna men ange källan!

”Svensk medborgare snabbare”?

Bland annat Norrköpings Tidningar berättar om att det blåser nya vindar på Migrationsverkets medborgarskapsenhet. För tre år sedan var snittiden för att få svar på sin ansökan om svenskt medborgarskap två år. Nu är väntetiden bara två månader. Bra, tänker man då. Positivt att man nu svarar snabbt på ansökningarna. Men tidningens rubrik förbryllar en aning: ”Svensk medborgare snabbare”. Hur kan man dra den slutsatsen när enhetschefen Bosse Petersson på Migrationsverket säger:

Man ska inte behöva vänta två år på att få besked om sin ansökan, det var för dåligt.

Att man minskat hanteringstiden så otroligt mycket som från två år till två månader kan knappast bero på att de som ansöker får medborgarskap snabbare utan att de får svar snabbare! Långt över 90 % av alla asylsökande har falska id-handlingar och långt ifrån alla talar om sin rätta identitet under asylprocessens gång. De som får uppehållstillstånd får det ju ofta utan att man vet vilka de faktiskt är eftersom Sverige accepterar en låg gräns när det gäller identitetsbestämning: man ska ha gjort sin identitet ”sannolik”.

Men när det handlar om svenskt medborgarskap kräver lagen att man ska ”styrka” sin identitet. Man kan då inte ”sannolikt” vara Ahmed Mohammed från Irak, man måste enligt medborgarskapslagen styrka att man faktiskt är det. I medborgarskapslagen 2001:82 11 § står bland annat att ”en utlänning kan efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har styrkt sin identitet”. Vissa undantag finns, men detta är huvudregeln.  Och så här informerar Migrationsverket:

Om du vill bli svensk medborgare måste du kunna styrka din identitet. För att styrka din identitet måste du kunna visa upp ditt hemlandspass i original eller ett identitetsdokument i original. Passet eller identitetsdokumentet måste vara från en myndighet i ditt hemland, ha bra kvalitet och inte vara för enkelt. Det ska finnas ett foto på dokumentet och vi ska lätt kunna se att det är du på fotot. Det får inte råda någon tvekan om att dokumentet är äkta och utfärdat på rätt sätt.

När du får svenskt medborgarskap måste vi vara helt säkra på vem du är.

I och med att ett mycket stort antal asylsökande beviljas uppehållstillstånd utan att de styrker sin identitet så går det givetvis snabbt att hantera deras ansökningar om medborgarskap. För om det var så omöjligt styrka vilka de var när de sökte asyl så är det väl minst lika omöjligt fem år senare. Därmed avslås ansökan om medborgarskap, och det går som sagt snabbt. Om en del av de asylsökande som inte styrkte sin identitet när de fick uppehållstillstånd nu ändå lyckas ta fram äkta id-handlingar när ett svenskt medborgarskap hägrar, då måste ju Migrationsverket först utreda om de kan ha fått uppehållstillstånd på falska grunder från början. Och då kan det ta betydligt längre tid än två månader.

© Merit Wager. Citera gärna men ange källan.

Illvillig storm i typiskt svenskt vattenglas

Varför kastar sig en massa kvinnor över deckarförfattaren Liza Marklund? Vad är det för ohyggligt som Liza Marklund har gjort som får dem att hugga mot henne och lappa till henne så rejält med storsläggorna? Har Liza Marklund mördat någon? Har hon förskingrat miljoner? Nej, inte alls. Hon har bara valt en ny litterär agent som 20 förtrytsamma ”rena som snö”-kvinnor inte gillar. Läs deras debattartikel i Aftonbladet här.

Liza Marklund får dock gott stöd av norska Anne Holt, deckarförfattare och dessutom jurist. Inte för att hon egentligen behöver det, Liza Marklund har ju inte gjort något att storma och larma om! Anne Holts artikel kan läsas här.

Mängder av människor som kommenterar artiklarna och många bloggare sågar de 20 sura kvinnorna. Vad är deras problem, egentligen, kan man undra. ”Vanligt folk” verkar ha betydligt bätter koll på saker och ting än de 20 kvinnorna som skoningslöst kastar sig över Liza Marklund som om hon var en vidrig skurk. Om man börjar granska dessa kvinnor, vilket jag är övertygad om att det finns journalister som kommer att göra, är de då alla verkligen så snövita och obefläckade att de kan sitta i glashus och kasta sten på en medsyster? Eller har de – eller åtminstone en del – kanske t.o.m. gjort saker som är värre än det Liza Marklund har gjort? Vad det nu är som Liza Marklund har gjort, som är så hemskt…

En del av det nya Sverige: Evas kombinerade arbetsförmedling & pensionat!

Det är de senaste åren som Evas ”pensionat” utvecklats till att även bli en arbetsförmedling. Eva tillhandahåller de flesta yrkeskategorier där det svenska språket är överflödigt. Hon hävdar dock att även svenskar numera vänder sig till henne ”för att tjäna en extra slant”.

– Det är bara skattemyndigheten som inte är nöjd, skrattar Eva.

Dråpligt, sorgligt, roligt, kreativt, ”utnyttjande”, olagligt, viktigt: välj och döm själva när ni har läst på Nuri Kinos blogg om Eva som har en egen arbetsförmedling!

Finland: Rättegång om skandalboken av statsministerns f.d. flickvän skjuts upp

Fallet behandlades i tingsrätten i vintras. Statsminister Matti Vanhanen ansåg att boken Pääministerin morsian (Statsministerns fästmö) skriven av hans f.d. flickvän Susan Ruusunen (tidigare Kuronen)  kränker hans privatliv genom att ta upp alltför intima detaljer.

Tingsrätten förkastade alla åtal mot bokens författare och förläggare. Vanhanen meddelade genast efter rättegången att han överklagar till hovrätten.

Vanhanen krävde 1.000 euro (ca 10.000 kronor) i skadestånd av Ruusunen och förläggaren Kari Ojala för att ”Pääministerin morsian” kränkte hans privatliv. Försvaret nekade och hävdade att grundlagen garanterar Ruusunen hennes yttrandefrihet.

Hovrätten tar upp fallet efter kommunalvalet den 26 oktober.

Ingen hade grävt en grav…

En son, sambo och far, bror, kusin och vän är död. Åtta personer bär kistan till den sista vilan, till graven där han ska jordfästas. 400 sörjande begravningsgäster i sina allra finaste kläder följer den döde till den allra sista vilan:

Några minuter därefter kom en man fram till mig och viskade flämtande: ”De har inte grävt upp den.” Vi hade funnit platsen, men där fanns ingen grav. Ingen grav – bara en gräsplätt!

Läs hela den absurda och lätt makabra historien på Nuri Kinos blogg!

Frågor till LO och TCO

Följande frågor har den 3 september ställts till LO och TCO. Svaren kommer att redovisas här. Det ligger i fackens intresse att ge tydliga besked till allmänheten.

• Finns det andra lagar som LO och TCO anser att man inte ska behöva följa, förutom utlänningslagen?
• Anser LO och TCO att det ska vara tillåtet för alla att bryta mot dessa andra lagar eller ska lagbrott vara förbehållna dem som är med i facket?
• Är LO och TCO för oreglerad invandring?

Idiotmeddelande på min telefonsvarare

Idag fanns ett meddelande på min telefonsvarare som löd så här

Hej, jag heter X (jag vill inte skriva ut namnet)! och ringer från Föreningen ofödda barns rätt att vägra värnplikt. Jag undrar om du vill ge ett bidrag?

Yeah! Right!

Söndagskaffe på Gunnarsons Specialkonditori

En lagom promenadväg från där jag bor ligger Gunnarsons Specialkonditori, som jag har skrivit om ett antal gånger tidigare ) bl.a. här, här och här). Då och då när jag har tid och möjlighet går jag dit och dricker en kopp kaffe och äter en ostsmörgås eller något annat, lite beroende på vilken tid på dagen det är.

Nu har jag varit på Gunnarsons ett antal söndagar och varje gång sitter ett gäng pratglada ”oldboys” vid sitt stambord och pokulerar. Så även idag, söndag den 24 augusti. De känner varandra väl, de slänger käft och går emellanåt ganska hårt åt varandra på ett rått men hjärtligt sätt. De pratar en hel del om gamla tider, om var biografen si och så låg för 40 år sedan, vilka affärer som fanns längs Götgatan, hur det var att gå i skolan då etc. Men de sitter minsann inte och bara gräver ner sig i det förflutna, långt därifrån! De här herrarna pratar om böcker de läst; idag om Tro och vetande 2.0 av Christer Sturmark och Vad hände på vägen till Damaskus av Lena Einhorn. Samtalen blir animerade, alla har åsikter, alla kan formuera sig och gör det gärna. Och så pratar de om aktuella samhälls- och världsfrågor också. De är kunniga och roliga, de har historiskt perspektiv på saker och ting, som de kan aplicera på olika skeenden. En vacker dag ska jag be någon av dem (eller flera) att gästblogga här hos mig!

Under min dryga timme på Gunnarsons rörde sig också en uppenbart psykiskt sjuk kvinna i lokalen. Hon satt först länge ensam vid ett bord utan att ha beställt något att äta eller dricka. Hon mumlade för sig själv och stirrade sig intensivt omkring. Efter ett tag ställde hon sig upp och då stirrade oavbrutet på mig och mumlade ännu mer frenetiskt. Sedan vankade hon omkring, ställde sig i kön men köpte ingenting och stod sedan et tag vid en pelare och ”spejade”, hela tiden mumlande. Men hon gjorde inte en fluga förnär, trots allt. Och personalen på Gunnarsons lät henne hållas. ”Alla får finnas!” – det är det jag gillar bäst med Söder, stadsdelen i Stockholm där jag bor! Och plötsligt, när jag tittade upp från mina tidningar, var kvinnan försvunnen, lugnt och stilla.

Efter en dryg timme reste sig GGG (Gunnarsons GubbGäng som jag börjat kalla dem för mig själv) och troppade av, hela tiden ivrigt diskuterande. ”Vi ses igen nästa söndag”, sa de, och skiljdes åt. Jag ska också försöka var på plats då.

Den avpolletterade rektorn skriver själv

Det är så otroligt många som hör av sig och frågar om skolan, rektorn och vad som hänt och vad som händer. Det finns mycket att säga som inte har sagts än, och det kommer rektorn själv att säga här på denna blogg någon gång kring den 26, 27, 28 augusti. Om hur det går till bakom kulisserna, om hur och av vem verksamheten styrs, om hur det räknas fel på en miljon kronor, om vad skolpengarna går till mellan olika bolag, om betalningar för saker som inte hör till verksamheten. Etc.
För att vara säker på att hennes ord inte förvrängs, klipps, vinklas eller redigeras kommer rektorn att berätta här och ingen annanstans. Det är självklart absolut bäst och mest rätt att hon själv, med sina egna ord, ger sin version.
Här finns den senaste texten i fallet och från den länkas till tidigare texter.
© Merit Wager

Fortsättning på historien om företaget som använde skattepengar på helt fel sätt

Läs först Om en uppblåst man med anger management problem, missbruk av skattemedel, feghet och inkompetens – allt i ett och Vidare om den dåliga styrelsen för den viktiga verksamheten.

Ni är många läsare som har hört av er och undrat vad det här handlar om. Flera av er vill absolut veta vilket företag det gäller och vilka de inblandade personerna på toppositioner är. Jag kan bara säga att allt kommer att uppdagas och avslöjas – sådana här saker går inte att hålla hemliga hur länge som helst. Ändå har den här verksamheten lyckats ovanligt länge. För det fall jag berättat om är inte det enda där man gjort sig av med medarbetare på sådana sätt att en närmare granskning skulle visa att det inte harb skett på korrekt sätt och med korrekta pengar.

Jag har ännu inte fått något svar på mina frågor från någon i styrelsen. Märkligt. Man ska stå för vad man gör och inte springa och gömma sig eller köra huvudet i sanden. Eller tro att det kan lyckas – hur många krismöten man än har – att försöka skjuta någon som helst skuld på den person man nu senast manipulerat ut ur företaget. För vad styrelsen i sin upphöjdhet borde betänka är att det finns gott om annan personal på företaget som varit med länge och som sett vad som pågått. Atttysta dem alla torde inte vara möjligt.

Under veckoslutet blir det helt andra texter här på min blogg, men nästa vecka fortsätter den osannolika historien. Och det är osannolikt att det inte skulle bli känt vilket företag det handlar om.

Höstkänning

Visserligen sken solen idag och det var kortärmsvarmt. Men när jag gick på Folkungagatan, förbi Södermalmskyrkan, såg jag något som jag alltid förknippar med annalkande höst: träden beskars.

Där klättrade de, högt uppe i träden, killarna med sina motorsågar. ”Svisch”, sa det och så ramlade en stor gren med vackert klar- och mörkgröna blad till marken. Och en till. Och en till… Och snart låg där massor av grenar som sedan forslades bort. Och träden var ”nyklippta” inför vintern och nästa vår och sommar. Lite vemodigt, på något sätt…

Faaaaarligt för svenskar

Jag fick ett samtal från en person som läst bloggningen om den finländska fact finding-resan med deltagare från regerings- och frivilligorganisationshåll (läs här). Han sa, apropå min skarpa och synnerligen berättigade fråga varför inte en sådan resa gjorts från Sverige ( särskilt med tanke på att Sverige ju är det land i EU som har tagit emot överlägset flest irakier):

”Men fattar du inte, Merit, att det är faaaaarligt för svenskar att åka dit?”

Motfråga: Är det faaaaarligare för svenskar än för finländare?

Reflektion: Jag har mycket, mycket svårt att tänka mig att finländare skulle sätta sig i Amman, Jordanien, och knåpa ihop en rapport som svenskarnas: Rapport om delar av Irak som sammanställts efter att en delegation från Migrationsverket besökt Amman i Jordanien

Varför skulle man inte få hissa en israelisk flagga?

Vad är det frågan om? Märker inte folk hur åsikt-och yttrandefriheten lite osynligt, smygande kringskärs dag för dag i Sverige? Nu får journalister inte kalla en man för en man eller en kvinna för en kvinna om man ska skriva om/från Pridearrangemang. Man måste ha varje individs tillstånd och fråga dem vad de vill bli kallade, t.ex. ”transperson”. Eller ”man” även om det handlar om en kvinna… Sjukt! Bojkotta arrangemanget i protest mot förtrycket mot åsikts- och yttrandefriheten, det är allt jag kan säga till media. Förresten: hur kommer det sig att de som själva varit förtryckta så gärna förtrycker andra?

Nu läser jag också – efter att ha varit inne på Alexandras blogg – i Barometern, att någon campinggäst på Löttorps campingplats (som är till för alla) sagt följande om att någon israelisk gäst (som jag förstår det) haft med sig sitt lands flagga och fått den hissad:

”Det här är en alldeles för politisk flagga för att hissa på en officiell flaggstång såvida det inte gäller ett statsbesök då man försöker arbeta för att läget ska bli bättre. Men nu beror det enbart på att det bor en israelisk campare här. Jag hade tagit lika illa vid mig om de hissat en burmesisk flagga. Det beror alldeles på hur världsläget ser ut för tillfället.”

Men Herre Gud, människa! Get a life! Och för Guds skull, ansvariga på campingen, börja inte lyssna på sådana här småskurna typer som det kanske vore bättre om de stannade hemma så de slapp konfronteras med sådant som gör dem upprörda. Som en israelisk flagga. Ska några löjliga campinggäster komma och pådyvla semestrande, vanliga människor politiska åsikter, då går det definitivt för långt. Till och med för att vara i Sverige. Låt alla nationsflaggor vaja om det finns människor från dessa nationer på campingen som har med sig flaggor.

P.S. 1 Alla bussar i Stockholm kör omkring med regnbågsflaggor som knappast symboliserar något land utan enbart folk med vissa sexuella läggningar. Är det okej för gnällspikarna?
P.S. 2 Hur ”officiell” är egentigen en flaggstång på en svensk campingplats?

Finland: Ladoga runt på fem dagar

Två reportrar från finlandssvenska Hufvudstadsbladet, Evy Nickström och Camilla Berggren, har under fem dagar rest runt Ladoga, Europas största sjö som ligger ett stenkast från gränsen mellan Finland och Ryssland i Karelska republiken. I sex levande och intressanta delar berättar de om sin resa och illustrerar med egna bilder. Läs själva! Delarna heter:

Sordavala: Ladoga väntas ännu ge mat för dagen
Karelsk by: I Olonets lever karelska
Kloster: i bön och arbete
Nöteborg: De väntar på en ny stormaktstid
De rika: Lyxdatjorna växer upp på näset
Kexholm: Ljudmila målar om Kexholms station

Finland: Allt färre får socialbidrag

Allt färre finländare får utkomsstöd (socialbidrag), visar uppfter från forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes.

Statens bruttoutgifter för de hushåll som får utkomsstöd uppgick till 2.150 euro per hushåll förra året, mot 1.380 euro för tio år sedan. Statens utgifter för utkomsstödet uppgick till totalt 476.094.000 euro förra året.

Sammanlagt 221.100 hushåll fick utkomststöd förra året. För tio år sedan lyfte 344.075 hushåll utkomststöd. Utkomststödet är den sista nödlösningen för personer eller familjer som inte klarar av att betala för sitt uppehälle.