• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    mars 2015
    m ti o to f l s
    « Feb    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS samtid&framtid

    • Finland. Språk- och andra krav för erhållande av finskt medborgarskap. torsdag, 26 mars, 2015
      Finland. Så nära men ändå så långt borta. På ytan så likt Sverige, i verkligheten så annorlunda. Inte minst när det gäller asylområdet. Här följer en del om vilka krav som måste uppfyllas av den som vill bli medborgare i republiken Finland. Fråga och svar gällande språkkraven för erhållande av finskt medborgarskap Utbildningsstyrelsen hanterar språkexamina f […]

Det kom ett mejl från Nejtack

MailDet kom ett mejl (klicka på bilden för att förstora en) från någon som kallar sig Nejtack, häromdagen. Nejtack ondgjorde sig över diverse olika saker, bland annat hur jag angav siffror i inlägget Av 81.301 asylansökningar lämnade Migrationsverket endast 109 på remiss till Säpo. 24 fick en erinran…:

Nej tack

Kommentarer tas alltid gärna emot, de kan skickas via Info. Ofta brukar jag kunna svara via mejl, men Nejtack har använt sig av ”en metod som gör att det inte går att svara direkt på meddelandet”. Därför besvarar jag hans/hennes meddelande här i stället.

Hej Nejtack!

Och tack – Jatack – för dina synpunkter!

Du skriver: När man pratar om pengasummor skriver man t.ex. ”81.301 kr. När det handlar om något annat än pengar är det ”81 301 st”.

Mitt svar: Jag skriver alla längre siffrerkombinationer med punkter emellan precis som jag har gjort i det aktuella inlägget för undvikande av att en del av summan, talet, siffrorna hamnar på en annan rad. Jag har alltså medvetet valt att göra så här och jag tror och hoppas att det inte stör alltför många läsare.

Du skriver: Samt att dina rubriker är extremt långa.

Mitt svar: Mina rubriker är ibland korta, ibland litet längre och – enstaka gånger – extremt långa. Bloggen är min, texterna är mina, valet av rubriker är mitt. Kort, medellångt, extremt långt – det är mitt val.

Du mästrar: Förstår du inte att man ska sammanfatta ett blogginlägg i rubriken?

Mitt svar: Förstår du inte att jag gör som jag vill och finner lämpligt på min blogg?

Du förmanar: Vänligen tänk på detta i framtiden.

Mitt svar: Jag kommer att fortsätta att skriva på samma sätt som jag har gjort i snart tio år.

Jag tackar personen med den anonyma signaturen Nejtack för synpunkterna, som dock kunde ha framförts i en lite vänligare, mindre besserwisseraktigt mästrande ton. Ur språklig synpunkt borde Nejtack kanske också ha tänkt på att inte i ena stunden nia mig och i nästa dua (”Ni borde dock…” och ”samt att dina rubriker…”). Vidare vill jag påpeka att den som inte vill läsa mina inlägg på grund av att jag sätter punkter i sifferkombinationer, har ”extremt långa” rubriker emellanåt och inte alltid sammanfattar vad blogginlägget handlar om i rubriken, den behöver absolut inte följa bloggen.

Till slut: kommentarer, åsikter, synpunkter är som sagt alltid välkomna och kan alltså skickas via Info. Jag föredrar mejl som är undertecknade med den skrivandes eget namn framför anonyma meddelanden som man inte ens kan svara på. Tack!

Och allra sist: jag gissar att i alla fall rubriken till det här inlägget, som är nummer 7.740 (7 740 för Nejtack) här på bloggen, får godkänt av Nejtack.

 

I Saudiarabien: ”Yet we have pursued our policy of refraining from interfering in the affairs of other states. The Kingdom has made no comment on Sweden’s internal affairs.”

Arab News logoUr en ledarartikel – Significant role of Saudi women – i  den saudiska tidningen Arab News, som jag varit läsare av i 20 år:

Earlier this month Swedish Foreign Minister Margot Wallstrom attacked the Kingdom’s human rights record. The bluntness of her words caused the government to withdraw our ambassador from Stockholm. The cogent point has been made that it is actually the Swedes that have human rights issues. Their treatment of their Roma minority has been deplorable. Meanwhile, the authorities appear helpless in the face of a disturbing growth in Islamophobia. The archetypal Western liberal society, it seems, is not so liberal after all. Yet we have pursued our policy of refraining from interfering in the affairs of other states. The Kingdom has made no comment on Sweden’s internal affairs.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: det är fullkomligt ofattbart hur okänsliga fingertoppar många svenskar har – inte minst landets utrikesminister – och hur lite ”kulturell kompetens” de (inte) har lyckats skaffa sig trots den mycket stora invandringen av muslimer under 20 års tid! Ofattbart! OBS! Därmed givetvis inte sagt att alla ”muslimer” är likadana, lika lite som alla kristna är det. Detta sagt för säkerhets skull eftersom att ”missförstå” är en stor del av den svenska offentliga kulturen idag.

Min syn på saker och ting ändrades – eller rättare sagt: fördjupades – under mina fem år på Saudiarabian Airlines och mina därpå följande fem år på Saudiarabiens ambassad på Sköldungagatan i Stockholm. Jag lärde mig att se på Sverige med saudiska (och tunisiska, egyptiska, algeriska, libyska m.fl.) ögon. Med muslimska ögon. Och fick aha-upplevelser nästan varje dag. De sammanlagt tio åren plus alla år som asylombud åt, till största delen, muslimer, gav mig ovärderliga kunskaper och insikter i såväl likheter som stora skillnader i hur man tänker och ser på världen beroende på kulturell och religiös bakgrund.

En tumregel är – och har alltid varit – att vara lyhörd, att inte se allt med västerländska besserwisser-ögon. Men också att vara tydlig med egna värderingar och tankar. Att inte begå det så vanliga misstaget i Sverige, som bidrar till att integrationen går åt skogen lika snabbt som man uttalar ordet, nämligen att invagga sig i föreställningen om att alla som kommer hit nästan per automatik får ”svenska värderingar” så snart deras fötter nuddar svensk mark! En fullständigt förödande inställning som är mycket vanlig bland svenskar, ofta utan att de själva ens är riktigt medvetna om det. En sorts ”herrefolksmentalitet” som är mycket obehaglig. Men på något sätt ändå begriplig, eftersom svenskar bevisligen inte tycks vilja eller ha förmåga att förstå att alla människor på jorden (!) inte vill bli svenskar, inte vill kallas vare sig ”svenskar” eller ”nysvenskar” och absolut inte vill definieras som svenskar överhuvudtaget.

Margot Wallström Utrikesminister Statsråd Utrikesdepartementet

Margot Wallström (Foto Kristian Pohl, regeringskansliet)

Jag önskar att Margot Wallström hade haft den stora förmånen att umgås och arbeta med saudier som jag gjorde i tio år! Då hade hon fått lära sig mycket som hon skulle ha haft stor nytta av på sin nuvarande post (dock borde hon ha fått en del insikter och kunskaper också under sin långa tid i internationella sammanhang). Lyhördhet och respekt för att andra är och tänker och lever helt annorlunda än man själv. Att man inte kan trampa på andra som om man vore så mycket bättre och finare och mer rättänkande än alla andra och att man inte ska tro att Sverige är det Fredrik Reinfeldt försökte lura i både sina egna landsmän och världen:  en ”Humanitär Stormakt”. Snarare en liten, obehagligt megaloman, obstinat före detta välfärdsstat på väg utför med raketfart. Bilden av Sverige ute i världen är ju en helt annan än den svenskarna själva tycks tro – eller vilja tro – att den är. Den svenska besserwisser- och ”ta sig rätten att förmana andra för att man tror att man är så bra själv”-attityden har skapat – och fortsätter att skapa – enorma problem för det allt snabbare sjunkande skeppet m/s Sweden. Och med en regering som inte är regeringsduglig och en sällsynt teflonbeklädd utrikesminister så går det verkligen fort. Skeppet ar in vatten, läcker, sjunker såväl synligt som kännbart rakt framför våra ögon. Och ingen stoppar galenskaperna…

Arab News logoSlutord, ur artikeln i Arab News:

The misfortune is that the outside world cannot, or perhaps, will not accept the conservative values that sit at the heart of Saudi society. This refusal is doubly wrong. For a start it belittles the conduct of a society that is based on deeply-held Muslim teachings and traditional principles. Just as importantly, when this refusal is turned into governmental condemnation, it becomes an unjustifiable interference in the affairs of another sovereign state.

Omkring 1,5 miljarder människor (antalet muslimer, enligt Wikipedia) på jorden tänker och lever oftast annorlunda än de kanske 8,5 miljonerna svenskar (alltså svensksvenskar) om de lever i enlighet med sin religion, islam. Att föraktfullt trampa på dem (som många av dem uppfattar det) är inte smart och inte heller rätt.

© denna blogg.

 

 

Av 81.301 asylansökningar lämnade Migrationsverket endast 109 på remiss till Säpo. 24 fick en erinran…

Säpos årsbok 2014Inte undra på att man i många länder anser Sverige vara ett av de farligaste västländerna idag. Ur Säkerhetspolisens, Säpos, årsbok för 2014:

Av de drygt 81.000 asylansökningar som Migrationsverket tog emot under 2014, skickade de vidare 109 på remiss till Säpo. I 24 fall fick de tillbaka en erinran.

109 asylansökningar var allt man på Migrationsverket ansåg behövde kontrolleras av Säpo, och Säpo fann i endast 24 av fallen skäl att lämna en erinran. Det ter sig rätt osannolikt att det av 81.301 asylsökande (det faktiska antalet) endast var 109 som det fanns skäl att titta närmare på! Och att Säpo i endast 24 fall av 81.301 fann skäl att skicka en erinran till Migrationsverket. Och:

– Det betyder att vi där hittade kopplingar till terrorism- eller underrättelsehot, vilket gjorde att vi bedömde att personen i fråga inte borde få asyl i Sverige. Sedan är det upp till Migrationsverket att väga den risken mot rätten till asyl. Många blir kvar i landet. Det ställer krav på oss att vidta åtgärder som motverkar den eventuella risk det kan medföra, säger biträdande säkerhetspolischef Johan Sjöö.

Förstår svenska folket hur farligt det är i deras land numera? Litar folk på att endast 24 av 81.301 asylsökande utgjorde ett hot och inte borde ges asyl här? Och tror svenska folket att dessa 24 fick avslag på sina asylansökningar hos Migrationsverket, eller fick de ändå stanna, trots att de av Säpo bedömts ha kopplingar till terrorism- eller underrättelsehot?

Arma folk! Arma land! För att citera statsminister Stefan Löfven, fast han sa detta i en hel annan kontext:

Jag blir så bedrövad! Vi har en utveckling som säkert skrämmer många människor. Vad är det för samhälle vi går till mötes?

(Aktuellt den 19 mars, ca 8.55 in i sändningen).

Säpos årsbok 2014 kan laddas ner här.

© denna blogg.

”Nytysken” om den stora handfallenheten

Tysklands flaggaNu skriver han igen, svensken som sedan länge bor i Tyskland och enligt svenskt språkbruk därför bör kallas ”nytysk” trots att han själv anser sig vara svensk. Snart kanske han behöver få en egen kategori här på bloggen, en egen samlingsrubrik, hans texter börjar bli ganska många nu. Här är den senaste med anledning av dödsskjutningarna i Biskopsgården den 18 mars och lite annat:

Ovärderliga dokument över ”den stora handfallenheten”

AktuelltUr Aktuellt den 19 mars: ”Flera politiker har fördömt dådet” (tidkod 8:49). Ett verkligen sensationellt uttalande!

Och statsministern som intervjuas i samma sändning (tidskod 8:55) förkunnar:

”Jag blir så bedrövad ! Vi har en utveckling som säkert skrämmer många människor. Vad är det för samhälle vi går till mötes ?”

Handfallenheten har fått ett ansikte: en statsminister som är bedrövad och förvånad över utvecklingen.

Inrikesministern (tidskod 20:58) är lika handfallen. Han hävdar att det beror på att:

”Klyftorna har ökat, arbetslösheten har stigit, skolresultaten har sjunkit. De sociala klyftorna är en grogrund för gängen…

Lösningen är en socialdemokratisk budget … då kommer problemen att lösas. Vi hade en budget som satsade mer på skolan”.

En sann orgie i handfallenhet!

SVT DebattI programmet Debatt samma kväll fortsatte sedan politikernas handfallenhet och floskelproduktion gentemot vanliga människors kritik.

Kommentar: Att ta del av hur man kan se på Sverige och vad som pågår här med ”utifrånögon” är värdefullt. Stort tack till ”nytysken” som förser bloggen och dess läsare med sina reflektioner!

© denna blogg.

Be my guest # 110 Zulmay Afzali

Zulmay i talarstolen 5.2 2015Zulmay Afzali var tidigare under många år tjänsteman i president Hamid Karzais regering i Kabul. Han har flyktingstatus i Sverige och arbetar som lärare och studiehandledare.

Zulmay Afzali föreläser om säkerhets- och asylinvandringsrelaterade frågor och skriver artiklar, bland annat på Svenska Dagbladets ledarsida, där texten Asylhanteringen måste reformeras mot terrorism (18 oktober 2014) är ledarsidans mest delade någonsin. Hans senaste artikel har rubriken Fel att muslimer ska ha särskilda företrädare och publicerades på Svenska Dagbladets ledarsida den 15 mars 2015.

I slutet av januari 2013 kom hans första bok – En flykting korsar ditt spår - ut på Mummelförlaget. Hans andra bok – Hederlighetens pris – som bland annat beskriver flykten från Afghanistan, utkom i maj 2014. Den tredje boken i trilogin skrivs just nu och beräknas vara översatt och klar att publiceras under våren 2015.

Nyår i Afghanistan

Nowruz är vårt nyår i Afghanistan och infaller idag, den 20 mars 2015.

Jag har så många fina minnen från firandet av Nowruz! När jag var liten brukade min mamma köpa nya, fina kläder och skor åt mig en vecka före den stora dagen. Hon städade hela huset och dekorerade rummen med blommor och inför nyårsaftonen brukade min mamma och min mormor laga en massa olika goda maträtter och efterrätter.

På morgonen klädde hon mig i mina nya kläder och skor, sedan köpte hon blommor – rosor – och vi tog en taxi upp på Nadir Khan Hill i Kabul, till begravningsplatsen där min far ligger begravd. Vi gick till hans grav och min mamma lade ner sina rosor. Hon tittade på mig och frågade om jag ville säga något till min far. Jag visste inte vad jag skulle säga, men hon dikterade och jag upprepade hennes ord:

Far, jag ska vara en god son åt min mor. Jag ska vara hjälpsam mot mina morföräldrar och andra släktingar och vänner och mot mina landsmän. Jag ska alltid vara ärlig och hederlig, far. Jag önskar att du var här med oss och firade Nowruz! Men det är du inte. Jag ska ta hand om mamma och göra henne stolt över sin son.

Sedan brukade min mamma krama mig och kyssa mig på pannan och efter åkte vi hem igen i taxin som väntat på oss. Och så firade vi det nya året med mycket god mat, tillsammans med mina morföräldrar.

Senare, när jag var vuxen och arbetade i regeringskansliet i Kabul, brukade min mor ringa mig dagen före Nowruz och insistera på att jag – hur upptagen jag än var, hur mycket jobb jag än hade – kom och firade det nya året med henne. På nyårsaftonen brukade jag köpa varsin vacker bukett blommor till henne och till mina morföräldrar innan jag åkte hem till dem. Men först åkte jag alltid upp på Nadir Khan Hill och gick ensam till min fars grav. Jag var van vid att prata med honom, jag gjorde det varje gång jag var där.

Jag vet inte om jag har blivit en riktigt god son. Jag vet inte hur mycket gott jag har kunnat göra för mitt land. Det enda jag önskar just nu är att du levde, pappa. Jag önskar så starkt att du var här med mig, att jag kunde se dig och prata med dig. Att jag kunde krama dig och få en varm kram tillbaka. Jag vet inte hur det känns att ha en far som älskar och uppskattar mig. Jag älskar dig, pappa!

Det är fyra år sedan jag firade Nowruz med min familj i Kabul. Fyra år har gått utan att jag har sett min mor, utan att jag kunnat besöka min fars grav. Fyra år har passerat utan att jag har fått fira Nowruz med mina nära och kära. Jag drömmer om dem, jag drömmer om att fira dagen med dem. I mina böner ber jag för dem och jag ber också om att en dag kunna fira med dem igen, även om jag vet att det är omöjligt.

Mina elever i skolan där jag arbetar som modersmålslärare frågade mig, när de planerade för firandet av Nowruz på skolan, vem jag ska fira med. Jag tänkte tillbaka på lyckliga tider och på hur vi brukade fira dagen och på min mamma som jag inte träffat på så länge och kände att tårar steg upp i mina ögon. Jag vände mig bort och svarade inte på frågan.

Jag vill önska alla som firar Nowruz idag, både dem som gör det med sina familjer och dem som är ensamma och långt borta från sina familjer ett riktigt Gott Nytt År. Jag hoppas att det nya året ska bli ett välsignat år av kärlek och vänskap för er alla. För egen del tänker jag trots allt fortsätta att hoppas att jag en dag kunna fira med min familj.

Happy Nowruz!

Här är Zulmay Afzalis två tidigare gästtexter på den här bloggen:
Be my guest # 100 Zulmay Afzali – 26 december 213
Be my guest # 103: Zulmay Afzali – 23 december 2014
© denna blogg och Zulmay Afzali.

Finland. Inrikesministern chattade med Hbl:s läsare.

Några utdrag ur en chatt mellan Hufvudstadsbladets läsare och inrikesminister Päivi Räsänen, kd, inför valet i april:

Fråga från en läsare:
Vilka är de tre viktigaste frågorna som KD vill driva under nästa mandatperiod?

Päivi Räsänen om kd-frågor

Fråga från en läsare:
Hur ska IS-krigare som återvänder till Finland från Syrien rehabiliteras?

Päivi Räsänen om IS-krigareFråga från en läsare:
Hur reagerade du på nyheten om gruppvåldtäkten i Mosabacka?

Päivi Räsänen om gruppvåldtäkten

Fråga från en läsare:
Vilka andra partier, utöver KD, gillar du bäst? Varför?

Päivi Räsänen om vad hon tycker om andra partierFråga från en läsare:
Anser du att vi skall vara oroliga för Rysslands upprustning i vårt närområde, i syd och norr?

Päivi Räsänen om Ryssland

Frågorna och svaren var många fler (läs här), detta är bara en liten del av dem. Men urvalet ger svenska läsare av den här bloggen en liten glimt av hur en minister besvarar frågor – och vilken typ av frågor som ställs – inför ett riksdagsval i grannlandet Finland.

En migga: ”Vad vi idag sysslar med är inte asylrätt.”

En migga:

Asylrätt eller bättrelivsrätt?

profileJag vill börja med att kort kommentera ett beslut från Migrationsdomstolen, mål nr UM 8185-13*. Det är offentligt och finns hos Göteborgs tingsrätt.

Ett man, tidigare barn/minderårig i en familj som under åren 2005-2009 vistats i Sverige, ges uppehållstillstånd år 2015. Vardagsmat, kan det tyckas. Ja, om inte personen i fråga vore en serbisk medborgare. Och om inte personen i fråga uppgett att han under sin vistelse i Sverige som minderårig spelade apatisk i syfte att lura till familjen ett uppehållstillstånd. Då blev det inget uppehållstillstånd på den grunden och familjen fick resa hem. Bara för att några år senare pröva lyckan igen, denna gång i Norge. Men även där fick familjen från det europeiska landet Serbien nobben. Familjen bestämde sig då helt sonika för att flytta över till Sverige; gränserna är ju som bekant öppna. Den tidigare barnet och numera vuxne mannen och hans familj valde att efter ca två och ett halvt års illegal vistelse i Sverige återigen ansöka om uppehållstillstånd.

Den numera vuxne mannen åberopar en diffus blodsfejd i hemlandet, sin brytning med familjen som tvingade honom agera apatisk samt anknytning till Sverige som skäl för att han bör få uppehållstillstånd här. Och, hör och häpna, domstolen anser att under den tid pojken ”diagnosticerades med så kallat uppgivenhetssyndrom (ett antal år…) hann han gå i skolan och utveckla ett socialt nätverk”. den grunden – och ”till skydd för sitt privatliv” (vad nu det kan betyda?) – ger den honom permanent uppehållstillstånd! (Migrationsverket har dock möjlighet att överklaga beslutet). Dessutom avslutas domen med en notis om att för övrigt har hela familjen fått uppehållstillstånd i landet!

Asylrätten står idag inte att känna igen. Den är degraderad till något helt annat än ”asyl” och ”skydd mot förföljelse m.m.”. Människor kommer helt enkelt till Sverige för att de vill ha ett bättre liv – kalla det inte för något annat. Många är beredda att gå ganska långt för att få tillträde till det svenska välfärdssystemet, till och med att spela/utveckla ett apatiskt tillstånd. Eller att betala väldigt mycket pengar för att ta sig till Sverige.

Följande ändringar ser jag som nödvändiga för att kraftigt minska missbruket av asylrätten:

•  Inga permanenta tillstånd (gäller även ensamkommande s.k. barn) – annat än i särskilda fall och efter en avsevärd tid i landet och under vissa villkor.

•  De som söker skydd bör i första hand göra det i grannländer, vilket också sker i de flesta fall. Resonemanget om att de blir en börda för de berörda länderna har inget med Sverige att göra. Att Turkiet, Libanon, Irak med flera länder får ta emot många syrier är inte konstigt med tanke på att de också spelar en aktiv roll i att underblåsa konflikten i Syrien. Dessutom, inget av dessa länder erbjuder permanenta uppehållstillstånd. I praktiken upplåter länderna delar av sin mark, med omfattande stöd från UNHCR (där Sverige är en av de största bidragsgivarna) och andra frivilligorganisationer. Eftersom varken Turkiet, Libanon, Jordanien, Egypten eller Irak med flera länder har tvingat någon syrier att lämna sina territorier, bör de ses som säkra länder.

•  Statslösa (palestinier, bedooner, feili osv) är inte heller Sveriges ansvar. Om inte länder där de bor ger dem medborgarskap och om dessa länder vägrar dem återresor, så ska inte Sverige påta sig ett ansvar; det ter sig smått absurt. Idag kan en statslös person få uppehållstillstånd i Sverige för att hans ursprungsland vägrar ta tillbaka honom. Ett exempel: en statslös palestinier som i realiteten har ett permanent uppehållstillstånd förlorar det och rätten till återvändande om han lämnar Irak. Rimligt? Kanske. Kanske inte. Men så är landets regler och det känner invånarna till. Samma person kan bedömas sakna rätt till skydd i Sverige men kan ändå få uppehållstillstånd här eftersom Irak inte tar honom tillbaka. Rimligt? Knappast.

•  Ta bort preskriptionstiden för avlägsnandebeslut (fyra år). Den saknar relevans eftersom det idag ges obegränsade möjligheter att åberopa nya omständigheter, så kallat verkställighetshinder (som i sig bör begränsas). Utlänningar som inte återvänder till sina hemländer, därmed trotsande Sveriges redan generösa regler, ska inte ges hopp om att ändå få stanna.

•  En kraftig och reell reglering av arbetstillstånd. Det är inte rimligt att en 50-årig syrisk tandläkarsekreterare kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare för att dagen efter ansöka om asyl och samtidigt förklara att avsikten aldrig ens var att arbeta här. Dessutom, den som säger sig ha ett anställningsavtal ska visa att lönen är skälig, lägst 13.000 kronor i månaden enligt nu gällande regler, och enligt gängse lönebild inom den bransch där han eller hon ska arbeta. Men när resten av familjen ska ansöka om att få komma hit på anknytning till arbetstagaren, då ställs idag inga som helst krav på att arbetstagaren ska kunna försörja familjen! Krav på försörjning av anhöriga måste bli en realitet.

•  Sluta skylla på EU gällande migranter som flyr över Medelhavet. Ingen har uppmanat dem att ta den farofyllda vägen; valet är deras. Fråga er själva: varför åker en eritrean till EU och Sverige och inte till de afrikanska länderna? Jo, därför att han inte är ute efter skydd utan efter förmånliga ekonomiska och sociala villkor. Dessa människor vill ha ett bättre liv och de vill ha det i Sverige.

Konsekvensen av den extremt generösa tillämpningen av utlänningslagen är att eritreaner och syrier överger sina redan beviljade uppehållstillstånd i t ex gulfstater och i andra länder (USA, Grekland, Italien m.fl.) för att ta sig till Sverige eftersom här ges permanent uppehållstillstånd med allt vad det innebär. Det räcker för eritreanen i vapenför ålder, som i en del fall aldrig satt sina fötter i hemlandet, att uppge att ”flykten” beror på den allmänna värnplikten för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige! Mongoler ansöker om asyl trots total avsaknad av skäl för det och endast i syfte att få tillgång till den svenska arbetsmarknaden. Antalet ensamkommande s.k. barn bara ökar och ökar eftersom sannolikheten för att beviljas permanent uppehållstillstånd är större än i något annat land; afghanska ensamkommande s.k. barn som är födda eller länge har bott i Iran eller Pakistan och inte i Afghanistan (många har alltså aldrig ens besökt landet…) kan, märkligt nog, i Sverige ges uppehållstillstånd efter prövning mot Afghanistan, som de alltså inte kommer ifrån!

Asylrätten är inte vad den var och vad den avsågs att vara. Vad vi idag sysslar med är bättrelivsrätt. Om vi i Sverige vill att det ska vara så, ja, då måste vi också kalla det så. Och vi måste även ändra i utlänningslagen så att den följs och inte som idag bryts mot på den myndighet som har att upprätthålla och efterleva den.

Och till slut en stilla reflektion: Hur kommer det sig att inte en enda berättelse om fusk eller missbruk från utlänningarnas sida hittar till mediernas redaktioner?

*Beslutet tas även upp här En migga: ”Så här kan det gå till i en migrationsdomstol i februari 2015.”

Kommentar: Att denna migga (och andra) orkar ta sig tid och vill använda energi till att skriva och kommentera, reflektera, informera – år ut och år in – är ett smärre under. Men det gör de. Deras berättelser ger ofta en helt annan bild av skeenden än svenska medier och politiker. Berättelserna är, bland annat av just den anledningen, viktiga. Om det inte var för dem skulle bilden av asylhanteringen vara nästan helt ensidig.

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas igen: Tack till alla er miggor (och andra, som poliser och HVB-hemspersonal med flera) som oförtröttligt skriver och inte ens kan göra det i era egna namn utan att vara rädda för att stötas ut och rentav riskera era jobb. För att ni berättar som det är! Och stort tack till just den migga som skrev ovanstående viktiga text som givetvis inte alla behöver hålla med om, men som ger välbehövliga infallsvinklar och funderingar på den största och mest omvälvande frågan för Sveriges och folkets framtid: asylinvandringen.

© denna blogg.
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 224 andra följare