• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    maj 2021
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland.

Maahanmuuttovirasto logo

Med en tiodubblad ökning av asylsökande i Finland år 2015 jämfört med år 2014, har det hos allmänheten börjat uppstå frågor kring asylärenden. En del tycker att vissa asylbeslut är orättvisa eller felaktiga. Kunskapen hos allmänheten i Finland är, liksom i Sverige (trots att Sverige har haft en massiv asylinvandring i decennier) låg, och känslor tar inte sällan över och man tycker och känner att ett negativt asylbeslut borde ha varit positivt. Migrationsverket förklarar och klargör för allmänheten hur asylsystemet fungerar i Finland:

Alla möjligheter att bevilja skydd genomgås vid asylbesluten

Idén med internationellt skydd är att en person kan få skydd i ett annat land om han eller hon hamnar i en situation där han eller hon inte kan få skydd i sitt eget hemland.

Sökanden kan beviljas asyl eller alternativt skydd om han eller hon riskerar att utsättas för förföljelse eller riskerar att lida allvarlig skada. En allvarlig skada kan innebära exempelvis dödsstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som kränker människovärdet. Alternativt skydd beviljas också om urskillningslöst våld mot civilpersoner i samband med en väpnad konflikt förekommer i personens hemregion.

Sökandens individuella asylsamtal och jämförelsen av uppgifterna som kommit upp under samtalet med informationen om läget i landet är alltid grunden till beslutet. Beslutet fattas inte utifrån en informationskälla. Verket har till sitt förfogande uppgifter exempelvis från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och från EU-ländernas gemensamma databank om läget i ursprungsländerna.

I beslutet framgår alla grunder till beslutsfattandet

När beslutet fattas går handläggaren igenom alla kriterier för internationellt skydd ett i taget och ser om de uppfylls i sökandens fall. Denna stegvisa genomgång och dess resultat registreras i beslutet till kännedom för klienten.

Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland. Flyktingslagstiftningen talar då om intern flykt. Detta kan komma i fråga om flytten faktiskt är möjlig, trygg, laglig och rimlig för personen som flyr.

Asyl beviljas heller inte om personen själv har exempelvis utövat förföljelse av andra eller begått grova brott. Detta kallas uteslutning. I beslutet går man även igenom alla andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd som nämns i utlänningslagen.

Påståenden av allvarliga och tunga rättskränkningar hanteras i samband med asylärenden

Asylsökandens upplevelser och berättelser innehåller ofta grymma och tunga händelser som väcker många känslor. Verket har en viktig uppgift att bevilja internationellt skydd till personer som behöver detta.

Alla den asylsökandes påståenden kan inte accepteras om sökandens berättelse inte är trovärdig, exempelvis på grund av dess motstridigheter eller om den är i strid med pålitlig landinformation. Besluten är ett av livets viktigaste tillfällen för sökandena och därför motiveras varje beslut så noggrant.

Beslutsfattarens känslor eller egna åsikter syns dock inte i beslutstexten. För att kunna behandla alla människor jämlikt måste tjänstemännen följa lagarna.

Texten ovan är citerad direkt från Migrationsverkets sajt.

Finländska medier serie grön

Finland. Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit.

Turvapaikanhakijan voi palauttaa HS 21.5 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

 

 

Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit – det är vad konflikten handlar om.

Den hårdare linjen beror på att uppehållstillstånd inte längre kan fås av humanitära skäl.

migri ny logoMigrationsverkets nya linje gällande Afghanistan, Irak och Somalia har väckt förvåning. Enligt Migrationsverket har säkerhetsläget i dessa länder förbättrats, vilket gör att i i fortsättningen blir det svårare att få uppehållstillstånd i Finland för dem som kommer från dessa länder.

UlkoasiainministeriöI Utrikesministeriets reseråd uppmanas resenärer dock att undvika att resa till Afghanistan, Irak och Somalia på grund av det svåra säkerhetsläget.

Flora Kuparinen, som leder kris- och biståndsteamet säger, att Migrationsverket och Utrikesministeriet gör bedömningar om två helt olika saker.

– Migrationsverkets bedömningar rör personer som bor eller har bott i länderna, för vilka kulturen är bekant. De talar landets språk och avviker inte från majoritetsbefolkningen.

Utrikesministeriets reseråd riktar sig till vanliga finländska resenärer som inte känner till lokala förhållanden. Det är mot dem vi försöker uppskatta säkerhetsrisker, säger Kuparinen.

Också Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio påpekar att det riktas andra hot mot västerländska resenärer än mot den lokala befolkningen:

I till exempel Mogadishu kan en somalier utan problem röra sig fritt, men om jag skulle resa dit så skulle jag kunna kidnappas.

Utrikesministeriet nämner också särskilt i sina reseråd till samtliga tre länder att det finns ett kidnappningshot mot västerlänningar.

Jaana Vuorio, Migrationsverket, berättar som exempel att personal vid det svenska Migrationsverket tvingades vidta omfattande säkerhetsåtgärder när de reste till Irak på tjänsteresa.

– I Bagdad tvingades svenskarna betala 10.000 dollar per dag för pansarbilar och beväpnade vakter.

Enligt Vuorio innebär Migrationsverkets riktlinjer inte att verket anser att Afghanistan, Irak och Somalia är trygga länder.

– De är verkligen inte trygga (säkra) ursprungsländer. Ändringen hänför sig till att kategorin ”humanitärt skydd” togs bort i måndags*, klarlägger hon. Nu räcker alltså inte enbart det faktum att en person kommer från Bagdad och inte vill återvända dit. Många irakier framför också individuella skäl till varför de söker skydd och nu ska trovärdigheten i dessa uppgifter bedömas.

Från den här veckan (16 maj 2016) kan en asylsökande beviljas antingen alternativt skydd eller asyl. Vuorio förklarar:

– Asyl beviljas en person som riskerar förföljelse till exempel på grund av etnicitet, politiska åsikter eller religion Alternativt skydd handlar om andra skäl. Skydd kan ges om en stat inte förmår eller inte vill skydda en individ.

I EU:s skyddsgrundsdirektiv talas också om ”urskillningslöst våld” vars nivå är extremt hög.

– Just nu, i denna stund, uppskattar man att våldsnivån i Syrien är så hög att direktivet uppfylls. I Afghanistan, Irak och Somalia däremot är våldsnivån inte i något område så hög att det uppfyller kriterierna som anges i direktivet. Av dem som kommer från dessa länder förutsätts alltså att kriterierna risk för individuell förföljelse eller allvarligt skada uppfylls.

* Läs: Finland. Migrationsverket: Svårare att få uppehållstillstånd.

Finländska medier serie grön