• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    augusti 2020
    M T O T F L S
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

”Nytysken”: ”124 mil och nästan 6.000 kronor för att få ett svenskt pass”

Här följer ett nytt avsnitt i den ofrivilliga serien om krångel kring utlandssvenskars anskaffning av svenska pass. Här följer ett nytt avsnitt i den ofrivilliga serien om krånglet kring utlandssvenskars anskaffning av svenska pass.

Sveriges flagga 2Tysklands flaggaDen svenske mannen som sedan länge bor i Tyskland och som jag lätt ironiskt kallar ”nytysken” med anspelning på den märkliga storsvenska ”seden” (i varje fall i medierna) att kalla alla som på olika sätt migrerar till Sverige, såväl asylsökande som invandrare, berättar:

Vi måste till Berlin!

Min hustru sade häromveckan: ”Du, mitt pass går snart ut. Kan du kolla upp vad som gäller för oss i förskingringen ?” Vi är bosatta cirka hundra mil söder om Sverige.

Sveriges ambassad BerlinJag kollade upp på Sveriges Berlin-ambassads hemsida under Pass och ID-kort för vuxna.

Först  bokade vi tid. Som gick lätt över internet. Vi valde”9:00-9:15 på morgonen”.

Sedan läste vi instruktionerna på ambassadens hemsida om vilka papper vi måste ha med oss. Nästa dag kollade vi resmöjligheter till Berlin, 62 mil från hemorten. Om vi åker tidigt på morgonen så kan vi komma undan med 212 euro (ca 2.064 kronor) tur och retur med tåg. Vi köpte biljetter. Man gav oss besked om att platsreservationer kan göras först tio dagar innan resan, så vi åkte in till stan igen och reserverade två fönsterplatser fram och tillbaka. För 18 euro (ca 175 kronor).

När vi kom hem bokade vi ett dubbelrum på ”vårt hotell” vid Potsdamer Platz. 160 euro (ca 1.560 kronor) plus 44 euro (ca 430 kronor) för två dagars frukost.

För resan från vår by in till stationen i staden har vi mobiliserat grannen och sparar således 8 euro (ca 80 kronor) för spårvagnen. Inbesparingen krymper dock nästan till noll då vi vid hemkomsten belönar grannen för hans vänlighet med en blombukett à 7,95 euro (ca 78 kronor.)

Tågresan till Berlin tar sex timmar och våra reserverade platser finns inte på hela tåget då det på grund av ombyggnadsarbeten var fråga om ett ”utbyteståg”.

I Berlin fick vi helt obyråkratiskt tillbaka pengarna för de förgäves betalade platsbiljetterna. Vi tog buss från Hauptbahnhof i Berlin till hotellet. För 6,80 euro (ca 66 kronor).

Nästa morgon åkte vi med en trevlig palestinsk taxiförare till ambassaden. Man hade aviserat 10-15 euro (ca 98-146 kronor) för färden dit och när taxametern stannade på 10,10 euro så lade vi på rikligt med dricks. När vi berättade att vi hade åkt 62 mil för att få ett pass förnyat så skakade han på huvudet.

Pass SVENSKTBesöket på ambassaden tog tio minuter och här genomfördes foto + fingeravtryck + namnteckning i en mackapär utanför båset med ambassadtanten.

Vi fick betala 150 euro (ca 1.460 kronor) i förväg för passet. Plus 3 euro (ca 30 kronor) ”portoavgift” då vi valde att kunna hämta passet i det betydligt närbelägnare Frankfurt.

Resten av dagen tillbringades på en turistbuss och strövande genom Berlin.

Tillbaka på hotellet hälsade vi vänligt på en annan gäst och bara ett enkelt ”Guten Tag!”, gjorde att han konstaterade: ”Holländare?”.

Jag nekade och berättade varför vi var i Berlin. Han tyckte det var ”otroligt att vi åkt 62 mil ….”. Nästa morgon gick vi till fots till Hauptbahnhof och åkte hem. 62 mil och sex timmar igen.

Nu är det att vänta två veckor och sedan kan vi hämta passet på honorärkonsulatet i Frankfurt/Main (”bara” åtta mil enkel resa…). Naturligtvis mot ”avhämtningsavgift” 16 euro (ca 156 kronor).

De ovan angivna utgifterna för att få ett svenskt pass uppgår till totalt över 600 euro, mer än 5.800 kronor. Med endast frukostkostnader inräknade. Plus tre dagars ”restid”.

Förut kunde vi ansöka om pass i Frankfurt, som ligger mycket närmare där vi bor, och få det levererat till borgmästaren i vår by. Och upp till nyligen valde många svenskar här i området att söka nytt pass i betydligt närbelägnare Luxembourg (25 mil enkel resa). Men den ambassaden är av någon anledning numera stängd för passansökningar och besökare rekommenderas nu till Haag i Nederländerna. Ytterligare 36 bilmil bort!

Kommentar: Varför gör Sverige det så krångligt och ohemult dyrt för sina medborgare som bosatt sig i andra länder att få nya pass? Om det gick att ordna det smidigare förr så hade man väl kunnat låta det fortsätta? Att man ska behöva betala så många tusen kronor för att få ett pass är inte acceptabelt och ett bättre och smidigare sätt måste väl ändå kunna utarbetas?

Här är några tidigare berättelser om hur Sverige krånglar till det och gör det både osäkert och dyrt för sina egna medborgare som bor utomlands att hämta ut sina pass.

Först nytysken, för fyra år sedan:
•  ”Jag måste alltså åka 62 mil till Berlin, förmodligen övernatta på hotell, gå på ambassaden, betala 1400 SEK för passet och så åka hem 62 mil igen.” – 29 mars 2012
Sedan svenske Lasse, numera finsk medborgare:
•  Be my guest # 101 Lasse Orup – 14 februari 2014
•  Handläggare vid svensk passexpedition till svenskfödd svensk medborgare som utvandrat till Finland: ”I och med att du inte har ett intyg från Finland som styrker att du är svensk medborgare så tar vi ditt fotografi och bifogar de handlingar du just skrivit under och sedan låter vi ditt fall ligga i vänteläge tills du kan få fram intyget från Finland att du är svensk medborgare och alltså har rätt till ett svenskt nationellt ID-kort. Ha en bra dag.” – 13 maj 2014
•  Råd till Lasse Odrup: Byt medborgarskap, bli finländare! – 14 maj 2014
•  Anställd vid en magistrat i Finland: ”Nå då så. Då är det nog de svenska myndigheterna som räddar!” – 15 maj 2014
© denna blogg.

 

Om en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Del 3.

Läs först texterna Om en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Del 1. och Om en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Del 2.

Här är en kronologisk uppräkning av vad som hänt i fallet, som Johan har skickat:

sveriges-flaggaTräffar Mai i Dubai våren 2012. Bor hos henne under tiden som min båt (Johan arbetar alltså ombord på ett fartyg) ligger på varvet.

Åker till Dubai sommaren 2012 och bor hos Mai i drygt en vecka.

Åker till Dubai i december 2012 och planerar vårt bröllop.

Åker till Dubai i februari 2013 och sedan till Kina där vi gifter oss.

Mai besöker mig i Sverige december 2013 till januari 2014.

Mai lämnar in ansökan om uppehållstillstånd som registreras 11 mars 2014.

Jag kompletterar ansökan runt 24 mars 2014.

13 juni 2014 skickar jag förfrågan om läget till Migrationsverket.

24 juni 2014 skickar jag en förnyad förfrågan om läget till Migrationsverket.

10 juli 2014 skickar jag en tredje förfrågan om läget till Migrationsverket.

16 juli 2014 får jag mitt första svar.

22 juli 2014 får jag mitt andra svar.

28 juli 2014 åker jag ner till Mai för att försöka sortera ut vad som hänt.

31 juli 2014 pratar jag med Ambassaden. Mai har inte begärt tid till ett besök och har hamnat sist i kön. Får mejlet adressen till Migrationsverkets handläggare i fallet- xxx.yyy@migrationsverket.se.

31 juli 2014 skickar jag mejl till Migrationsverket.

31 juli 2014 returneras mejlet (User unknown).

1 augusti 2014 skickar jag samma mejl igen.

1 augusti 2014 returneras mejlet (User unknown).

1 augusti 2014 skickar jag mejl till ambassaden med begäran om dom vidarebefordrar mitt mejl till Migrationsverket.

5 augusti 2014 får jag ett svar från ambassaden.

Så nu ger jag upp och idag, den 5 augusti 2014, skickade jag detta till ambassaden i Abu Dhabi (här något förkortat):

Jag har kontaktakt Migrationsverket i denna fråga men med en svarstid på en månad gällande varje mejl av yttersta vikt som jag skickat i detta ärende, med totalt intetsägande svar från nämnda myndighet samt med erfarenhet från min kommunikation med ambassaden i Abu Dhabi så hänvisar jag härmed till min frus fullmakt och negerar/upphäver/stoppar härmed min frus ansökan om uppehållstillstånd i Sverige på grund av giftermål med en svensk medborgare (Dossier nummer: XXXXXXXX).

Detta är ett beslut taget gemensamt av oss eftersom vi vill – och kommer att – leva ihop som gifta från och med nu.

Vi/min fru kommer nu att lämna in en ansökan om 1/3 månaders visum till Sverige. Denna ansökan kommer vi att förnya gång efter gång efter gång tills någon ansvarig kan ta tag i och behandla vår ursprungliga ansökan. Vi inser att mertalet av alla de personer som ansökt om uppehållstillstånd hos Migrationsverket efter den 11 mars 2014 – dagen då vår ansökan blev registrerad – nu kommer att bli beviljade uppehållstillstånd före min fru. Och utgår i denna spekulation ifrån att ingen av dessa ansökningar behandlats före vår egen eftersom sedvanlig turordning torde gälla – människors lika värde, som politikerna brukar säga.

Funderar faktiskt allvarligt på att köpa ett syriskt medborgarskap eller pass till min fru (jag har läst att det är fullt möjligt) och låta henne ansöka om PUT åberopande att hon är från Syrien. Jag menar som så att kan andra göra det så kan vi. Migrationsverket ser ju tydligen mellan fingrarna med ett sådant förfarande. Och trots allt så är ju vårt förhållande genuint i motsats till många andras.

Kommentar: Jag har i tre delar låtit en man, som jag kallat Johan, komma till tals och berätta om sin upplevelse av att, som gift med en utomeuropeisk medborgare, söka uppehållstillstånd åt henne på familjeanknytning. Ingenting är censurerat eller förändrat. Det är Johans (och hans hustru Mais) berättelse, rakt upp och ner. Det är deras upplevelse av proceduren och väntetiden. Det är Johans frustration som får honom att, desperat och kanske inte helt genomtänkt, fundera på att skaffa ett falskt syriskt pass åt sin fru och även fundera på att låta henne leva i Sverige som så kallad papperslös, det vill säga illegalt. När det gäller det där med att falskeligen göra frun till ”syrier” så kan man konstatera att miggorna nog är vana vid det mesta (läs längst ner!), men en syrier som är kines… tja, det tror jag inte att de skulle släppa igenom hur hårt snabba-beslut-piskan än viner över dem.

En bloggläsare skrev så här – och det är ju alltid lätt att tycka och tänka om hur andra ska göra:

Dom handlingar som man skickar in till vilken myndighet som helst ska vara exakta och i det här fallet med elektroniska handlingar skulle jag ha tagit hjälp av en datakunnig person. Migrationsverkets anvisningar är tydliga enligt vad jag uppfattar och dom finns på flera språk så jag tycker inte att Verket kan kritiseras. Advokater ska undvikas.

Kanske har han egna erfarenheter, kanske inte. Johan har skickat allt som Migrationsverket begärt och mycket väl förstått anvisningarna som getts. Men på det här sättet får Johan nu en hälsning från någon, som tycker att Migrationsverket inte kan kritiseras utan det som skett i Johans fall är de sökandes eget fel. Sådana synpunkter kan vara legitima, men det är svårt att veta något om det när man inte vet om den som skriver till exempel själv har erfarenheter av att söka uppehållstillstånd åt en maka.

Det är omöjligt att spekulera i hur det hela kommer att sluta i Johans och Mais fall. Det är svårt för mig som utomstående att ha åsikter om att Johan borde ha gjort si eller så eller undvikit ditten eller datten. Mycket hänger ju också på slumpen, som bland annat avgör vilken handläggare man får och en del hänger på att något kan ha saknats i oerhört omfattande dokumentationen som tillställts Migrationsverket och ytterligare en hel del handlar om att asylsökande prioriteras före svenskar som vill leva med sina utrikes (utom Europa) födda makar.

När något nytt händer i Johans och Mais ärende så hoppas jag att han hör av sig igen och berättar om det.

Ur texten En miggas blandade kommentarer – 6 september 2013:

profileSedan syrierna började få TUT för ett år sedan, har jag träffat libaneser, jordanier, irakier, turkar, armenier och ryssar som alla försöker ge sken av att de är syrier. Jag väntar med spänning på vilka nya nationaliteter som påstår sig vara syrier som jag kommer att få träffa, nu när alla syrier ska få PUT.

Ur texten En migga: ”Vi beviljar asyl till syrier som om de hade skyddsbehov gentemot ett land de inte ens är bosatta i och därmed alltså inte har skyddsbehov gentemot!” – 5 mars 2014:

profileDet förekommer även att människor söker asyl här, som arbetat i andra arabiska länder som Dubai och Saudiarabien men även i Ryssland. Vi har som sagt begränsade möjligheter att kontrollera identitet och asylberättelser, men det gäller ju inte bara syrier. Gissningsvis är mörkertalet stort.

En annan sak som kan tyckas märklig är att det är väldigt många kurder och statslösa som söker asyl här och uppger sig komma från Syrien! Det är ju två minoritetsgrupper som dessutom generellt anses ekonomiskt svagare än majoritetsbefolkningen. Vi får dock in en hel del tips från landsmän som berättar om fusket och då försöker vi återkalla uppehållstillstånden.

© denna blogg.

 

Om en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Del 2.

Läs först Om en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Del 1.

sveriges-flaggaHär fortsätter mannens, som här kallas Johan, berättelse. Den är inte helt lätt att följa eftersom turerna är så många och krångliga, men hans öde delas av många – jag får mejl och har haft kontakt med flera par som hamnat i den här typen av krångelkarusell! – och de flesta ”vanliga människor” (även kallade ”allmänheten”) har ingen aning om hur det ser ut på vare sig asylområdet (det berättar miggorna om här) eller svårigheterna för svenska män och kvinnor som gift sig med utomeuropeiska personer som de vill leva med i sitt land, Sverige. Här skriver Johan:

Bästa Merit!
Just nu befinner jag mig i Dubai för att försöka reda ut den här härvan. Nedan följer en kopia av mitt mejl som jag skickat till Migrationsverket härifrån. Du har min fulla tillåtelse att publicera mitt mejl, med de eventuella ändringar som är nödvändiga för att skydda min personliga integritet, på din hemsida. Med vänlig hälsning, Johan.

Till xxx.yyy@migrationsverket.se:

Hej, har blivit hänvisad till dig av ambassaden i Abu Dhabi.

Min frus ansökan om uppehållstillstånd i Sverige registrerades den 11 mars 2014. Jag fyllde i och skickade in min komplettering runt den 25 mars 2014. Jag har skickat tre mejl till Migrationsverket för att informera mig om utvecklingen av vårt ärende samt för att begära att få en handläggare.

Vad det gäller min frus  ansökan så bifogade hon tio dokumentkopior. Misstänker att ni inte fått dessa eftersom – om jag inte missminner mig angående min egen komplettering – det var något problem med filformatet. Vid min egen scanning av dokumenten så blev ändelsen .jpeg vilket inte accepterades av Migrationsverkets svarsformulär, jag fick döpa om ändelsen till .jpg. Och om jag inte minns fel så fanns det en begränsning angående antalet dokument som kunde bifogas ansökan – det var åtminstone min bedömning av det hela.

Från Migrationsverket dröjer alltid svaren på mina mejl och ibland går mina mejl med frågor i kors med deras svar… En månad efter mitt första mejl till Migrationsverket som jag skickade i i mitten av juni kom alltså i mitten av juli och innehöll endast standardinformation:

Hej Johan, tack för ditt mejl.

Er ansökan finns registrerad hos Migrationsverket. Varför ert ärende inte syns vid
kontroll på vår hemsida är för att inget nytt har hänt de senaste 90 dagarna, det är
inget ni behöver oroa er över utan vi tar kontakt med er när vi har tagit beslut i ert ärende.

Med vänliga hälsningar
Namngiven tjänsteman
*************
En vecka senare, som svar på mitt andra mejl en månad tidigare, skriver Migrationsverket (i slutet av juli 2014):

Hej Johan, tack för ditt mejl.

Er ansökan registrerades hos Migrationsverket den 11 mars 2014. Ansökan har ännu inte fått en handläggare då din frus intervju måste genomföras innan ambassaden kan skicka över ärendet till en tillståndsenhet i Sverige.

Om du har en fullmakt kan du ta del av din frus ärende när du kontaktar oss. De uppgifter du kommer få då är de som täcks av offentlighetsprincipen, vill du ta del av hela ärendet måste du begära ut akterna skriftligen medelst brev. Detta för att bara den sökande, dess ombud eller en person med fullmakt ska kunna begära ut akter med potentiellt känsliga uppgifter. Detta regleras genom Offentlighets- och sekretesslagen kap 37 1 §.

Vad gäller väntetiderna, beror det dessvärre på att vi har en hög tillströmning av ansökningar där, likt ert fall, en make/make vill flytta till Sverige.

Med vänliga hälsningar,
Namngiven tjänsteman
*************

Jag befinner mig som sagt just nu i Dubai för att på plats hjälpa min fru (som bor här) och har gått igenom min frus mejl som hon fått i detta ärende. Den 25 mars fick hon fick en uppmaning från Migrationsverket att kontakta ambassaden i Abu Dhabi och boka en tid för ett besök. Detta har min fru, på grund av sin dåliga engelska, inte svarat på. Detta kan givetvis inte Migrationsverket lastas för. Någon ny uppmaning från Migrationsverket har hon inte fått.

Jag har ringt ambassaden i Abu Dhabi för att få hjälp. Beskedet jag fick var att vi troligen skulle bli tvungna att göra om vår ansökan. Personen jag talade med rådde mig att kontakta Migrationsverket igen. Med hänvisning att det tar en månad att få ett svar så frågade jag om det inte fanns några direkta mejladresser att tillgå. Damen ifråga hittade ditt namn i papperen – jag tydde det som att det var den personen vars mejladress jag fick som var handläggare i fallet.

Jag skickade ett mejl till den jag alltså trodde var vår handläggare på Migrationsverket och meddelade att det vi vill göra är att komplettera min frus ansökan. Dokumentkompletteringen har jag redan gjort i mina mejl till Migrationsverket åberopande min fullmakt. Eftersom det inte var möjligt att sända all relevant information i ansökan så skickade jag en länk till all relevant information i ärendet.

Följande har vi tillställt Migrationsverket:
Fullmakt.jpg (Fullmakt från min fru för mig att föra hennes talan)
Familjebevis sida 1.jpg (Registerutdrag om att vi är gifta enligt svensk lag)
Familjebevis sid2.jpg (Registerutdrag om att vi är gifta enligt svensk lag)
Husband passport.jpg
Husband visa.jpg (mitt visum till Kina när vi gifte oss)
Husband marriage 1.jpg
Husband marriage 2.jpg
Husband marriage 3.jpg
Husband marriage 4.jpg
Husband marriage 5.jpg
Husband red book 1.jpg
Husband red book2.jpg
Husband red book3.jpg
Husband red book4.jpg
Wife passport.jpg
Wife visa Sweden.jpg
Wife visa UAE.jpg
Wife marriage 1.jpg
Wife marriage2.jpg
Wife marriage3.jpg
Wife marriage4.jpg
Wife marriage5.jpg
Wife red book 1.jpg
Wife red book1.jpg
Wife red book2.jpg
Wife red book3.jpg
Wife red book4.jpg
Birthday.jpg (Min frus födelsedagspresent till mig 2012)
HPIM0012.jpg (Jag och min blivande fru i Dubai 2012-09-04)
HPIM0363.JPG (Nygifta i Kina 2013-02-24)
HPIM0401.JPG (Min frus farfar 100 år Kina 2013-03-02)
Tattoo1.jpg (Tatuering gjord i Dubai december 2012 när vi planerade bröllopet)
Tattoo2.jpg (Tatuering gjord i Dubai december 2012 när vi planerade bröllopet)
Tumavtryck.JPG (Kontrakt signerat av mig i Kina dagarna innan vi gifte oss)
Wedding.wmv (Vår bröllopsfilm med uppskattningsvis minst 50 vittnen när vi gifte oss)

För att kunna belägga om ett förhållande är legitimt och äkta så är faktiskt det här enda sättet.
Jag ville på det här sättet förenkla och förkorta handläggningstiden för Migrationsverket med tanke på den arbetsbörda som de har för närvarande. Sedan vår ansökan lämnades in så har det ju faktiskt kommit minst 40.000 nya ansökningar om uppehållstillstånd för att inte tala om anhöriginvandringen, och vi vill inte på något sätt fördröja handläggningstiden för dessa ansökningar.

I mejl till Migrationsverket skrev jag att om de inte kan, eller inte får, gå in på internet för att kontrollera ansökningar så kan jag ta med mig min laptop till ambassaden i Abu Dhabi och visa upp dokumenten. Jag kan inte tänka mig att det kan vara något dokument som fattas.

I samma mejl till Migrationsverket skrev jag också:

Till sist har jag en fråga gällande vanligt visum till Sverige.

Om nu handläggningstiden är orimligt lång – har faktiskt sett uppgifter att ansökningar som vår kan ha en handläggningstid på över ett år, ja till och med två år – är det då möjligt för min fru att helt enkelt vistas i Sverige på ett- eller tremånadersvisum? Och med det menar jag: räcker det med att hon åker till Danmark och förnyar sitt visum strax innan det går ut eller måste hon åka tillbaka till Dubai varje månad/var tredje månad för att förnya visumet? En sådan lösning skulle bli billigare för mig eftersom jag för närvarande måste betala både för mitt eget boende i Sverige och min frus boende och uppehälle i Dubai.

Kontentan av det hela är att jag vill och tänker leva resten av mitt liv tillsammans med min fru. Jag vill helt enkelt veta hur jag ska göra för att kunna förverkliga min och min dokumenterade frus dröm om ett liv tillsammans i mitt land, Sverige.

Med vänlig hälsning
Johan Andersson (Fiktivt namn)

Kommentar. Som sagt, turerna är många och krångliga, mejlväxlingen en aning rörig, allt flyter samman och tiden går. I nästa del i den här lilla upplysande serien kommer en kronologisk uppräkning av vad som hänt och inte hänt och under vilka tidsperioder.

”Kärleken övervinner allt” heter det.  Men nog måste den vara stark för att klara hinder i form av hanteringen hos det svenska Migrationsverket. Tar man del av Johans berättelse – och träffar andra med minst lika långdragna och delvis i onödan tillkrånglade fall – så fungerar det kanske rentav avskräckande för människor som funderar på att gifta sig med utomeuropeiska medborgare och tror att de smidigt och inom rimlig tid ska kunna påbörja ett gemensamt liv i Sverige.

© denna blogg.

 

Om en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Del 1.

sveriges-flaggaOm en svensk mans kamp för att hans fru ska få uppehållstillstånd i Sverige så att de kan leva här tillsammans. Han har skickat delar av sin korrespondens med sin fru, Migrationsverket och Sveriges ambassad i Abu Dhabi, där hans fru, som vi kan kalla Mai, lämnat in sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Det här handlar allstså om hur han försöker ordna så att hon ska få tillstånd att komma till Sverige på grund av anknytning till honom, som vi kan kalla Johan. Här är hans brev till sin fru, skickat den 22 juli:

Darling Mai,

I have paid for my ticket to Dubai and back.

Now I am very unhappy. I have spent a lot of time trying to find out if there is something wrong with your application. I contacted a lawyer and asked for help with my contact with Migrationsverket in Sweden. She told me what questions I should ask.

13 June I sent all the questions to Migrationsverket.

22 June I sent a copy of the mail to a woman in Sweden that has done some work for Migrationsverket. And I found out that I (a male Swedish citizen who wants to live with his wife) have no priority compared to non-Swedish citizens and can expect waiting even several years for the permit.

24 June I sent the same questions again from my ship to Migrationsverket because I didn’t get any answers on my mail.

10 July I sent the same questions from my home to Migrationsverket because I didn’t get any answers on my mail.

16 July Migrationsverket answered my first mail and told me that the application was registered.

22 July Migrationsverket answered my second mail. They told me that the application was registered on the 11:th of March. But they also told me that the application is still atnthe embassy in Abu Dhabi!!!

The reason is that you have NOT been on the Embassy for the interview!!!
The application has been in Abu Dhabi for 4 month waiting to be completed!!!

And I’m still waiting for the answers on my third mail.

Mai!

Didn’t your friend read the mails that you received from Migrationsverket in Marsch so he could explain to you what you must do?

Every week there is about 2500 people from Syria, Iran, Iraq, Afghanistan, Somalia and so on coming to Sweden. Some have reasons to apply for asylum, some just want to live here because the Swedish government guarantees them a lifelong supply of money for the living. And almost everyone is getting a permanent residence permit.

When it comes to applications like ours – woman marries a Swedish man – we seem to be placed at the end of the queue. That’s the way it is and there is nothing that I can do about it.

I will fly to Dubai in the beginning of next week (28:th of July) so we can go to the Embassy together. Can you call the Embassy and make an appointment for next week?

But with all this people coming to Sweden every week we can’t expect our application to be approved until – maybe at best – sometime the next year. Maybe it is better that we cancel the application and you come and live in Sweden using the same kind of visa that you used when you visited me last time? Maybe it’s possible for you to go to Denmark and renew the visa once a month – I’m investigating this.

Another option is to buy you a Syrian citizenship and then you will get permanent VISA within one hour on the Migrationsverket in Sweden. The cost for this is very cheap compared to the cost of – in worst case – the ticket for going back to Dubai or Denmark every month/every three month to renew your visa. The problem with this is that you look Chinese and not Syrian!

The next option is that you don’t go back to Dubai after your one month/three month visa to Sweden has expired. That is, of course, against the law, but I really don’t care. You are my wife and it’s my fundamental human right to live together with you!

The last option(s) is that I move to Dubai/China.

As always: please don’t forget that I love you!

Kisses, Johan

I del 2 har Johan anlänt till Dubai och fortsättningen på hans historia följer i ett kommande inlägg.

© denna blogg.

Råd till Lasse Odrup: Byt medborgarskap, bli finländare!

Ett tillägg till texterna Be my guest # 101 Lars Odrup och Handläggare vid svensk passexpedion till svenskfödd svensk medborgare som utvandrat till Finland: ”I och med att du inte har ett intyg från Finland som styrker att du är svensk medborgare så tar vi ditt fotografi och bifogar de handlingar du just skrivit under och sedan låter vi ditt fall ligga i vänteläge tills du kan få fram intyget från Finland att du är svensk medborgare och alltså har rätt till ett svenskt nationellt ID-kort. Ha en bra dag.”

Uppföljning av Lasse Odrup:

Lasse Odrup 2En tröst i all bedrövelse är att jag nu har fått ett intyg från magistraten i Tammerfors som säger att jag är svensk medborgare och det är skickat pronto till passexpeditionen i Karlstad .

Jag var lite orolig för hur jag skulle tvingas identifiera mig på svenska ambassaden i Helsingfors när jag skall kvittera ut mitt nya nationella ID-kort, men en kvinna på ambassaden förklarade på trygg finlandssvenska att hon kommer att jämföra mitt foto med mig och kan jag sedan visa upp till exempel ett körkort eller har ett pålitligt vittne så är saken biff.

Den här affären har redan kostat oss över 1.000 euro (cirka 9.500 kronor) i resor och jämfört med det är en resa till Helsingfors småpotatis. Vi kan till exempel passa på att besöka Stockmanns : )

Råd till Lasse Odrup: Byt medborgarskap, bli finländare!

© denna blogg.