• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2021
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. Irak berett att hjälpa till att identifiera terrormisstänkta tvillingbröder.

Skärmavbild 2015-12-18 kl. 17.30.33Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finsk).

Irak berett att hjälpa till att identifiera de terrormisstänkta och kan komma att skicka en egen säkerhetsdelegation till Finland

Irak erbjuder också hjälp att identifiera andra som misstänks för terroristbrott och lovar delge finländska myndigheter all information om de personer som misstänks eller anklagas för terrorism så att de kan ställas inför rätta.

Inrikesminister Petteri Orpo uppskattar att 300 av de asylsökande som kommit till Finland kan ha kopplingar till terrorism.

Ilta-Sanomat frågade Iraks ambassadör om polisen har varit i kontakt med ambassaden med anledning av de 23-åriga irakiska tvillingbröderna som häktades för en vecka. Männen misstänks för 11 mord i terrorsyfte.

Iraks ambassad har noga följt nyheterna om de två irakiska männen som misstänks för massmord och har också tagit kontakt med finländska myndigheter för att få klarhet i en del frågor.

Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

På Lucia-dagen tänker jag alltid på Abdullah Mosa

På Lucia-dagen tänker jag alltid på Abdullah Mosa. Han var Minister Plenipotentiary vid Saudiarabiens ambassad under några av de år jag arbetade där. Jag höll ju på och ”integrerade” på ambassaden – ”tvingade” dem att fira alla kristna högtider och allas födelsedagar (tänk att de lät mig hållas!) – och Abdullah Mosa var ganska ny på sin post, han hade kommit två veckor före Lucia. Till Lucia-dagen, som jag ansåg också skulle firas på ambassaden, hade jag bakat små lussekatter och köpt pepparkakshjärtan med glasyrdekoration och ordet ”Lucia” spritsat tvärs över.

På förmiddagen, strax efter att Mr Mosa hade ringt till Ragab i köket och beställt en kopp starkt te – och jag hade bett Ragab tala om när detta skedde – gick jag en trappa upp i fyravåningarshuset där vi huserade, till Mr Mosas rum. Jag knackade på och stegade in med min stora Lucia-pepparkaka och min lilla lussekatt på ett fat och gick fram till hans jättestora skrivbord där han satt och såg så liten ut, och ställde ner fatet framför honom. Han tittade förvånat på mig. Jag berättade om Lucia-traditionen och pepparkakor och lussekatter och han lyssnade och tackade för både information och förplägnad.

Någon vecka senare kallade han på mig (jag var ambassadörens sekreterare och skulle också hjälpa nya diplomater tillrätta) och sa att han behövde hjälp med att anmäla födelsedatum till Protokollet på Utrikesdepartementet och till diverse försäkringsbolag och bilregister etc. Hela hans mörka ansikte sken som en sol när han sa:

I have chosen to make 13 December, the Lucia-day, my birthday! Because you came and you gave me your heart (!!!) and that made me very happy and feeling welcome in this dark and cold country.

Sålunda slogs det fast att Abdullah Mosas, Minister Plenipotentiary på Saudiarabiens ambassad, födelsedag skulle vara den 13 december i alla officiella papper i Sverige.

Jag glömmer aldrig någonsin Abdullah Mosa, han var en så vänlig själ, så elegant men också så klurig och underfundig, lite barnslig på ett positivt sätt. Man skulle faktiskt kunna säga att han var ganska ”osaudisk”. Han och min chef, ambassadören och alla de andra av varierande nationaliteter  förutom saudierna: egyptier, filippiner, tunisier, algerier, finländare, svenskar, gjorde mina fem år på Saudiarabiens ambassad till en oförglömlig och mycket speciell tid i mitt liv som jag aldrig skulle vilja vara utan.

Bilderna är från Grand Hotel (klicka för att se dem i större format).

Version 2Bild 1 är från nationaldagsfirandet i Spegelsalen där Abdullah Mosa, längst till vänster, står uppradad tillsammans med den paranoide Said Nasr Al Mubarak (tidigare stationerad i Wien) som var livrädd för att ”halbstarke” skulle komma och skada honom, och den stackars Abdullah Al Ghamdi, konsuln som ville köra bil hem efter festen, höggradigt berusad, och det blev en himla kalabalik kring det i svenska medier och risk för dödsdom i KSA.

Abdullah Mosa 1 13.14.50Bild 2 är från en stor festlighet i Vinterträdgården där Abdullah Mosa står längst till höger och någon arabisk ambassadör hälsar på dåvarande kungen Fahds son, Feisal. Prins Feisal var i Stockholm för att närvara vid – och studera – Nobelfestligheterna eftersom man i Saudiarabien hade planer på att införa något liknande. Särskilt väl från prinsens besök minns jag den kolsvarte, ståtlige nubiern och rummet där han satt 24/7 och vaktade en massa pengar som prinsens följe på uppemot 30 personer behövde under sina dagar i Stockholm. Även jag fick gå till nubiern och rekvirera en massa pengar när jag skulle ut och shoppa kristallprylar med diverse fruar. Det var en upplevelse, alltså både att få ut pengarna och att valla runt fruarna…

Om Public Services ”scoop” och en folkrättsexpert som går på magkänsla

sr1Jag förstår inte ”scoopet” i Sveriges Radio! Är jag den enda som inte gör det? Alltså detta: Sverige försökte styra Gripenbeslut i Schweiz, där det faktum att en ambassadör varit ambitiös och gjort allt han kunnat för att promota sitt lands affärer, rapporteras om som om han hade förrått sitt land! Bland annat upprörs sig Public Service-reportrar över att:

Handlingarna visar att ambassadören under våren kartlägger vilken inställning ledamöterna i Stora kammarens säkerhetspolitiska utskott har till Gripenaffären. Det är de som i augusti ska hålla en avgörande omröstning om köpet. På ambassadörens lista utpekas de osäkra och de kritiska.

Men vad är det för konstigt i att ett land, genom sin ambassadör, agerar för att sälja sina produkter – i detta fall svindyra Jas Gripen-plan som inte precis är lättsålda och har kostat de svenska skattebetalarna miljarder? I varje normalt land vill man gynna det egna landet och dess export, i Sverige försöker Public Service få det till något fult. Vet reportrarna inte att en ambassadör är ett lands utsända representant? Om – i detta fall – Sverige vill sälja sina flygplan till Schweiz så är det ambassadörens/Sveriges både skyldighet och rättighet att göra sitt yttersta för att försöka påverka Schweiz att köpa planen. Allt annat är ju att svika det egna landet och svika sitt uppdrag som sitt eget lands representant i ett annat land.

Och vad är det här för märkligt uttalande av en folkrättsexpert (Said Mahmoudi):

Gränsen är inte definierad men en magkänsla helt enkelt säger att det är ganska på gränsen till att vara inblandning.

Det kan nog bara vara i Sverige som en folkrättsexpert på allvar talar om sin ”magkänsla” i ett sådant här fall!

Sverige blir alltmer av ett land att förundras över. Jag förstår som sagt inte alls upprördheten över att Sveriges ambassadör har gjort sitt jobb som representant för sitt land! Jag har svårt att tänka mig den här sortens  ”scoop”, magkänslor och upprördhet om till exempel en finländsk ambassadör hade promotat Nokias kommunikationssystem i ett land där ett sådant skulle upphandlas!?

© denna blogg.